Finlands Skogsstiftelses lunchseminarium samlade på tisdagen aktörer inom skogssektorn, samarbetspartner och genomförare av projekt som finansierats av Finlands Skogsstiftelse. Totalt deltog cirka 70 personer, både på plats och via distansförbindelser.

Seminariet inleddes av Finlands Skogsstiftelses styrelseordförande Juha Jumppanen, som i sitt anförande betonade vikten av samarbete inom skogssektorn och betydelsen av gemensamt arbete för att utveckla branschen. Tillställningen modererades av Finlands Skogsstiftelses verkställande direktör Martta Fredrikson.

Betydelsen av samarbete inom skogssektorn lyftes även fram av Sampo Juhajoki och Jaska Salonen, som presenterade projektet Alla sexor till skogen, finansierat av Finlands Skogsstiftelse. Projektet beskrevs som ett exempel på verksamhet som bygger på ett brett samarbete och frivilligas insatser. Målet med projektet är att möjliggöra en upplevelsebaserad skogsdag för alla finländska sjätteklassare. Under tillställningen presenterades även projektets visuella uttryck.

I forskningsanförandena behandlade Annamari Laurén betydelsen av vattenhantering för förnyelse av näringsfattiga torvmarker och gav bakgrund till den historiska utvecklingen av skogsbruk på torvmarker samt den pågående forskningen. Katri Kärkkäinen från Naturresursinstitutet Luke reflekterade i sin tur över skogarnas framtid ur ett bredare perspektiv och belyste möjligheterna och begränsningarna i olika prognosmodeller. Hennes presentation väckte frågor bland publiken, bland annat kring förädlade frön, trädslag och skogsvårdsmetoder.

Lunchseminariet avslutades med ett kulturinslag finansierat av Finlands Skogsstiftelse, då producenten Hanna Kuntsi och skådespelaren Riku Nieminen presenterade den turnerande teaterproduktionen Metsää puilta och tankarna bakom verket. Nieminen berättade att föreställningen har vuxit fram ur en vilja att bredda skogsdiskussionen och bryta med dess ofta svartvita framställning.

– Vår förhoppning är att Metsää puilta-föreställningen ska spelas ännu om 35 år, konstaterade Nieminen.

Deltagarna fick också se ett utdrag ur föreställningen.

Finlands Skogsstiftelse tackar varmt alla som deltog i lunchseminariet, både på plats och via distans, samt talarna för deras mångsidiga och tankeväckande inlägg. Samtidigt påminner Finlands Skogsstiftelse om att stiftelsens bidragsansökan är öppen. Mer information om bidragen och ansökningstiderna finns på Finlands Skogsstiftelses webbplats.

Metsää puilta fortsätter efter premiären som en turnerande teaterföreställning och kan beställas till exempel för egna evenemang organiserade av aktörer inom skogssektorn på olika orter. Priset för föreställningen ligger beroende på publiksiffra på cirka 25–35 euro per biljett, och evenemangen skräddarsys alltid enligt behov. Det går bra att ta kontakt med låg tröskel eller att arrangera en föreställning tillsammans med flera aktörer.

Förfrågningar om beställning av föreställningen:
metsaapuilta.esitykset@gmail.com

Mer information:
Producent Hanna Kuntsi, hanna.kuntsi@gmail.com

Skogsstiftelsen deltog i Metsäalan Opiskelijat ry:s (MEOL) seminarium på Käpyristeilyn torsdagen den 26.3.2026. Käpyristeily är ett av skogsbranschens största studentevenemang och samlar studerande, yrkesverksamma och andra aktörer inom branschen.

Seminarieprogrammet innehöll aktuella anföranden och paneldiskussioner som gav olika perspektiv på skogsbranschens framtid och kommunikation.

I den första panelen, “Skogsdebatten – röster och perspektiv”, deltog bland annat Liina Aulin, kommunikationsdirektör vid Forststyrelsen, samt Mikko Tiirola, ordförande för MTK:s skogsråd. Panelen lyfte fram branschens aktuella frågor, behovet av utvecklad kommunikation och synligheten av skogsbruket i samhället.

Den andra panelen fokuserade på sociala medier och hur vardagen inom skogsbranschen kan göras mer bekant för en bredare publik. Bland deltagarna fanns Metsäliigas projektchef Toni Ahokas, som berättade om JätkäJuho-fenomenet, samt Anni Hautaviita från Metsuritrio, som delade med sig av sina egna erfarenheter av innehållsproduktion inom skogsbranschen. Panelens budskap var tydligt: skogsbranschens yrken behöver synliggöras och göras öppna för att locka nya intresserade.

Skogsstiftelsens verksamhet presenterades vid seminariet av verkställande direktör Martta Fredrikson, som berättade om hur stiftelsen stödjer skogsnäringens framtid genom olika projekt.

Skogsstiftelsen deltar också i andra vårens evenemang i april. Vi finns på Lapplands Skogsbruksdagar i Rovaniemi 9–10.4.2026 samt Samfällighetsskogdagarna i Levi 23–24.4.2026.
Om du rör dig i trakterna – kom gärna och prata med oss!

Finlands Skogsstiftelses förvaltningsråd höll sitt årsmöte den 14 april. Vid mötet valdes ledamöterna till stiftelsens förvaltningsråd och styrelse.

Förvaltningsrådet har valt MTK:s ordförande Tero Hemmilä till ny ordförande. Den tidigare ordföranden för förvaltningsrådet var Juha Marttila. Som vice ordförande fortsätter kommunikationsdirektör, BA Wood and Energy, Satu Härkönen från Stora Enso.

– Finlands Skogsstiftelse är en betydande aktör inom skogssektorn och jag tar emot uppdraget som ordförande för förvaltningsrådet med stor entusiasm. Under de senaste åren har stiftelsen lyckats höja stipendiebeloppet till två miljoner euro per år, vilket är en betydande prestation för en stiftelse som verkar med donationsmedel. Jag ser ändå stor potential i stiftelsens marknadsföring. Det arbete som stiftelsen gör för skogsnäringen är mycket viktigt för varje finländsk skogsägare och förtjänar att bli ännu mer känt, säger Hemmilä.

Förvaltningsrådet valde även ledamöterna till stiftelsens styrelse. Styrelsen konstituerade sig och valde en ordförande inom sig.

Till ny styrelseordförande valdes Tuomas Tiilikainen, chef för privat virkeshandel vid Stora Enso. Hen är inne på sitt andra år i stiftelsens styrelse. Den tidigare ordföranden Juha Jumppanen var medlem i styrelsen i fem år. Som vice ordförande fortsätter MTK:s skogsdirektör Marko Mäki-Hakola.

– Arbetet i stiftelsens styrelse är meningsfullt och givande. Stiftelsen gör ett viktigt arbete för vår gemensamma skogsnäring. Under de senaste åren har flera synliga framgångar nåtts inom stipendieprojekten, såsom utställningen Uusi Puu i London och det stora skolprojektet Kaikki kuutoset metsään. Även forskningen har finansierats i allt större utsträckning, beskriver Tiilikainen.

Finlands Skogsstiftelses verksamhet bygger till största delen på frivilliga donationer i samband med virkeshandel. Under de senaste åren har en skogsstiftelseavgift donerats i ungefär var tredje virkesaffär.

– Som ordförande vill jag fortsätta arbetet med att ytterligare öka stiftelsens genomslag. Jag tror också att insamlingsandelen kan höjas ytterligare genom att förbättra kännedomen om stiftelsens verksamhet, säger Tiilikainen.

Till ny styrelseledamot valdes Karoliina Niemi, verkställande direktör för Metsähallitus Metsätalous Oy, i stället för Jussi Kumpula som gått i pension. I stället för Juha Jumppanen valdes XX, kundansvarig direktör för virkesanskaffning och skogstjänster vid Metsä Group. Som ordinarie ledamöter fortsätter Mikko Tiirola och Petri Hakanen samt som expertledamöter Tino Aalto och Stefan Borgman.

Finlands Skogsstiftelse tackar varmt de tidigare ordförandena Juha Marttila och Juha Jumppanen för deras starka insats för stiftelsen och skogsnäringen samt för det utmärkta arbete de gjort för att utveckla stiftelsens verksamhet.

Den fullständiga sammansättningen av Finlands Skogsstiftelses styrelse och förvaltningsråd finns på webbplatsen Förvaltningsråd | Metsäsäätio och Styrelsen | Metsäsäätio.

Styrelsen för Finlands 4H-förbund har tilldelat Finlands Skogsstiftelse utmärkelsen 4H Framtidsgärning för dess arbete med att främja barns och ungas skogs- och naturfostran. Utmärkelsen är ett erkännande av Skogsstiftelsens långsiktiga arbete för att säkerställa att så många unga som möjligt får möjlighet att bekanta sig med skogen och dess hållbara användning.

Skogsstiftelsen har stött skolprojekt sedan den grundades 1995. År 2024 riktades 37 procent av stiftelsens bidrag till barns och ungas skogsprojekt. En viktig samarbetsform har varit 4H:s skogsdagar för skolelever, som gjorde det möjligt för över 20 000 elever att under det gångna året uppleva skogen på nära håll.

Skogsstiftelsen och 4H har ett gemensamt mål – att inspirera barn och unga att upptäcka skogen och dess möjligheter. Vi tackar Finlands 4H-förbund för utmärkelsen och framför allt för det värdefulla arbete de gör för unga!

Finlands Skogsstiftelses vårutlysning av understöd har öppnats och ansökningar kan lämnas in under hela april månad. Beslut om understöden fattas av stiftelsens styrelse vid sitt sammanträde den 4 juni. Finlands Skogsstiftelse har två större ansökningsomgångar per år: den första i april och den andra i september.

Under våren efterlyses särskilt ansökningar inom vetenskap och forskning samt projekt som rör skogsnaturen. Skogsstiftelse betonar dessa teman i vårens ansökan, men behandlar även ansökningar inom andra områden som främjar stiftelsens syfte.

Vetenskap, forskning och relaterade projekt

Finlands Skogsstiftelse vill särskilt främja forskning inom följande teman:

• skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för samhällsekonomin
• skogsbruk, försörjningsberedskap och strategisk geopolitisk självständighet
• ekologisk hållbarhet inom skogsbruk och virkesförsörjning, inklusive mark- och vattenfrågor
• framtidsutsikter för skogssektorn och internationell konkurrenskraft
• skogsägande och framtida incitamentssystem inom skogsbruket
• träbyggande och främjandet av detta

Skogsstiftelse vill också främja spridningen av forskningsresultat och vetenskapskommunikation inom skogssektorn.

Forskare uppmuntras att ansöka om understöd inom ovan nämnda teman eller mer allmänt för projekt kopplade till skogssektorn.

Projekt för skogsnaturen – för biologisk mångfald och klimatet

Finlands Skogsstiftelse välkomnar ansökningar för projekt som främjar den biologiska mångfalden i skogsnaturen eller stöder klimatarbete med koppling till skog. Målet med denna ansökningsomgång är att finansiera konkreta projekt som stärker skogsnaturens mångfald i olika delar av Finland.

Projekten ska ha som mål att främja biologisk mångfald i skogsnaturen, förbättra skogarnas anpassning till klimatförändringen eller skapa andra klimatnyttor kopplade till skog. Projekten kan till exempel gälla restaurering av solbelysta sluttningar eller lundar, iståndsättning av bäckar eller skapande av brandkontinuitet.

Samarbete mellan flera aktörer ses som en fördel. Skogsstiftelse vill på detta sätt uppmuntra olika aktörer till samarbete för biologisk mångfald och klimatet. Projektet kan ha andra finansiärer, men det är inte ett krav.

Finlands Metsäsäätiö har finansierat projekt för skogsnaturen sedan 2024 – läs mer om finansierade projekt här.

Ansökningar lämnas in via bidragssystemet

Ansökningstiden öppnar den 1 april och stänger den 30 april kl. 23.59. Styrelsen för Metsäsäätiö fattar beslut om ansökningarna den 4 juni. Därefter informeras de sökande om resultaten så snart som möjligt, dock senast inom en vecka.

Alla bidragansökningar ska lämnas in till Metsäsäätiö via det elektroniska ansökningssystemet.

Ansök om understöd här:
https://metsasaatio.apurahat.net/

EU:s klimat- och biodiversitetspolitiska riktlinjer har mycket stor inverkan på det europeiska skogsbruket, visar resultaten från det forskningsprojekt som leds av professorn i skogsekonomi och skogspolitik, Maarit Kallio. De preliminära resultaten publicerades i december 2024, och nu har båda projektets artiklar sakkunniggranskats och finns tillgängliga för läsning. Forskningsprojektet genomfördes med understöd från Finlands Skogstiftelse.

Projektets resultat visar att måluppfyllelsen för LULUCF‑förordningen och EU:s biodiversitetsstrategi skulle kräva en betydande minskning av avverkningarna i EU‑länderna och Norge jämfört med den så kallade baslinjeutvecklingen fram till år 2035. Globalt sett skulle avverkningarna ändå inte minska särskilt mycket, eftersom två tredjedelar av minskningen inom EU‑området skulle kompenseras genom ökade avverkningar i andra delar av världen. Läckageeffekterna skulle vara störst till Nordamerika, Sydamerika, Kina och övriga delar av Asien.

I forskningsprojektet jämförde Kallio med hjälp av scenarioanalyser utvecklingen inom skogssektorn med och utan EU:s politikåtgärder. Projektet analyserade effekterna av EU:s biodiversitetsstrategi samt LULUCF‑förordningen fram till år 2035. Resultaten om LULUCF‑förordningens effekter finns i artikeln EU policy on forest carbon sinks revisited https://authors.elsevier.com/sd/article/S1462-9011(26)00025-0 och resultaten som gäller biodiversitetsstrategin presenteras i artikeln Potential impacts of the EU’s biodiversity strategy on the EU and global forest sector and biodiversity: https://doi.org/10.1007/s10669-025-10050-1.

Ladda ner artiklarna här:

Kallio & Garvik 2025: Potential impacts of the EU’s biodiversity strategy on the EU and global forest sector and on the risk of biodiversity loss. PDF

Kallio & Garvik 2026: EU policy on forest carbon sinks revisited. PDF

Finlands Skogstiftelses vårseminarium hålls tisdagen den 14.4.2026 kl. 12.00–13.45. Under seminariet får vi ta del av aktuell information om projekt som finansierats av Finlands Skogstiftelse.

Välkommen att följa seminariets direktsändning! Anmäl dig senast den 13.4 via denna länk.

Finlands Skogstiftelses seminarium 14.4.2026 – Program

12.00 Seminariet inleds

Öppningsord

Juha Jumppanen, ordförande för Finlands Skogstiftelse

Projektpresentationer

Alla sjätteklassare till skogen – genomförandet av storprojektet år 2026
Organisationschef Sampo Juhajoki, Finlands 4H‑förbund
Ledare för ungdomskommunikation Jaska Salonen, Finska Forstföreningen

Vattenhushållning som stöd för föryngring av magra torvmarker
Professor Annamari Laurén och professor Marjo Palviainen, Helsingfors universitet

TMetsä: Vilka skogar klarar sig på 2100‑talet och hur når vi dit?
Forskningsprofessor Katri Kärkkäinen, Naturresursinstitutet (Luke)

Metsä Puilta – turnéteaterns berättelse
Producent Hanna Kuntsi och skådespelare Riku Nieminen

Avslutningsord

Martta Fredrikson, verkställande direktör för Finlands Skogstiftelse

13.45 Seminariet avslutas

Den 9 mars öppnar New Wood: Building a Bio-Based Future i London. Där presenteras träbaserade vardagsprodukter där fossila råvaror har ersatts med förnybart trä – från förpackningar och kosmetik till kemikalier, textilier och till och med bildäck.

Utställningen visar tiotals finländska innovationer där trä har tagit plats som hållbar råvara. En av de mest överraskande produkterna är ett badkar tillverkat av träkomposit, vars koldioxidavtryck är upp till 80 procent lägre än för traditionella keramiska badrumsmöbler.

Helheten är en del av Uusi Puu‑projektet, som lyfter fram konkreta exempel på träbaserad bioekonomi. Londonutställningen ordnas av Finska Forstföreningen, som ansvarar för Uusi Puu och Forest.fi, i samarbete med Circular Bioeconomy Alliance och The King’s Foundation. Projektet finansieras av Finlands Skogsstiftelse.

På plats visas även arbeten från The King’s Foundation’s Snowdon School of Furniture och dess CREATE‑program, där man betonar den cirkulära ekonomins betydelse och användningen av ansvarsfullt producerat trä inom hållbar formgivning.

Utställningen är öppen för allmänheten i The Garrison Chapel i London den 9–27 mars 2026.

Ett nytt forskningsprojektet fördjupar sig i politiska åtgärder och initiativ som påverkar byggande i trä. Resultat väntas i juni.

Träbyggandet ökar sin marknadsandel i Europa. Den positiva utvecklingen på exportmarknaden leder till en växande efterfrågan på finländska produkter och kompetens. På den växande marknaden för träbyggande kräver införandet av ny teknik effektiva stödåtgärder och initiativ. Detta innebär politiska åtaganden och utifrån dessa styrda åtgärder. Sådana används i många länder.

Att minska koldioxidutsläppen från byggsektorn, industrialisera byggprocesserna och sänka byggkostnaderna är mål i hela Europa. Syftet med undersökningen är att analysera och jämföra nationella politiska åtgärder och initiativ som påverkar användningen av trä i byggandet. Målet är att förstå vilka åtgärder och initiativ som har genomförts, hur effektiva de är och hur genomförbara de kunde vara på annat håll. Styrningsåtgärder som gäller användningen av skogsresurser granskas inte i den här undersökningen.

Österrike, Frankrike och England har valts som marknader. Undersökningen handlar om den offentliga sektorns roll på marknaden; i synnerhet metoder som har införts för att främja användningen av trä i byggandet. Aktörerna betraktas som institutionella och marknaderna som formbara: den offentliga sektorn är inte bara en reglerare, utan en aktiv aktör. Marknaden ses som en mångdimensionell verksamhetsmiljö, inte bara som en prismekanism.

I regleringsmiljön framträder byggbestämmelser, planläggning, normer och standarder. Faktorer som påverkar den ekonomiska miljön på byggmarknaden är offentliga upphandlingar, stöd och finansiering samt beskattning. Marknadens verksamhet påverkas av informations- och inlärningsmiljön, anvisningar, utbildning samt forskning och pilotprojekt.

Valda marknader är olika. Österrike är ett skogrikt EU-land med en avancerad träindustri och aktiv främjande verksamhet som genomförs av staten och regionerna. Dessutom har träbyggandet utvecklats till en exportindustri både vad gäller produkter och kompetens. I Frankrike har den ekonomiska betydelsen av skogssektorn och användningen av trä i byggandet tidigare varit liten. Den offentliga sektorns satsningar på utveckling av värdenätverket inom träbyggande under de senaste decennierna har ökat uppskattningen av branschen. England är en traditionell importör av träprodukter. Aktiva program för att utvidga skogsytan och statens nyligen påbörjade program för att främja användningen av trä är exempel på åtgärder som syftar till att förändra marknaden.

Undersökningen grundar sig på skriftliga källor som preciseras genom intervjuer med myndigheter som ansvarat för utarbetandet av styrningsåtgärder och med representanter för branschen. I projektet analyseras syftet och målet för och effekten av åtgärderna inom den offentliga sektorn. Utifrån analysen görs åtgärdsrekommendationer särskilt för den finländska verksamhetsmiljön. Utredningen färdigställs i juni 2026.

Forskningsprojektet i sin helhet kallas “Kestävän puurakentamisen ja puutuotevalmistuksen edistämiseen tähtäävien politiikkatoimien ja muiden toimenpidesuositusten ja -aloitteiden analysointi ja vertailu Euroopassa. (ungefär Analys och jämförelse av politiska åtgärder och andra åtgärdsrekommendationer och initiativ som syftar till att främja hållbart träbyggande och tillverkning av träprodukter i Europa). Projektet får stöd från Finlands Skogsstiftelse. Författaren är den som genomför projektet, Petri Heino.

Projektet Kestävästi puusta som finansieras av Finlands Skogsstiftelse, Metsämiesten Säätiö, Puumiesten ammattikasvatussäätiö och branschens industri och som leds av Puutuoteteollisuus ry, fokuserar på att erbjuda och förmedla information om träbyggande till rikets beslutsfattare och kommunala beslutsfattare och tjänstemän.

Projektet Kestävästi puusta har synligt lyft fram träprodukter som en del av diskussionen om hållbart byggande och områdenas livskraft. Projektet som inleddes sommaren 2025 svarar på ett aktuellt behov: skärpt reglering, ökande klimatmedvetenhet och oro för landskapens arbetsplatser och självförsörjning utmanar byggandet att söka hållbara, inhemska lösningar.

Projektet har fokuserat på att samla in och förmedla information särskilt till kommunala beslutsfattare. På webbplatsen kestävästipuusta.fi samlas innehåll om användningen av trä med fokus på klimatet, sysselsättningen och användarupplevelsen. Guiderna som publicerades 2025 och kommunikationen kring dem, bl.a. fyra webbaserade seminarier, var ett stöd för de kommunala beslutsfattarnas initiala arbete och erbjöd konkret förståelse för hur träet uppfyller utsläppsgränsvärdena för nybyggnation och kommuninvånarnas förväntningar. Mer information hittar du här.

Kommunikationen har varit omfattande i sociala medier och direktkommunikation, och samtidigt har man byggt upp en bild av trä som en lösning som kombinerar klimatnytta, inhemskt mervärde och regional livskraft.

År 2026 betonar projektet Kestävästi puusta träproduktindustrins betydelse som en stärkande kraft för hållbar tillväxt, självförsörjning och regional livskraft. Inhemskt trä binder kol, ersätter fossila material och behåller mervärdet i Finland, samtidigt som den globalt växande efterfrågan öppnar möjligheter för export av träbaserade produkter med högt förädlingsvärde. För att utnyttja dessa möjligheter krävs en förutsägbar verksamhetsmiljö, kompetens, satsningar på forskning och utveckling och en hemmamarknad som fungerar som en språngbräda för internationell tillväxt. Samtidigt kräver en förbättring av byggproduktiviteten en strukturomvandling mot industriellt byggande med hög prefabriceringsgrad, där trä är en central lösning: det möjliggör koldioxidsnålt byggande, långsiktiga kollager samt högkvalitativa och kostnadseffektiva byggnader. Kompetent beställning och långsiktiga upphandlingsmodeller avgör i hur omfattande grad förändringen kan genomföras.

Med stöd av Finlands Skogsstiftelse och andra finansiärer fortsätter projektet Kestävästi puusta att arbeta för att trä allt tydligare ska identifieras som en strategisk lösning för hållbar tillväxt, export och förnyelse av det finländska byggandet – blicken är redan vänd mot riksdagsvalet 2027 och kommande skrivelser i regeringsprogrammet.