I årets Skogsnöt bekantar sig skoleleverna med skogarna och deras naturvård med hjälp av vilda djur som är bekanta från seriestrippen “Kamala luonto.”
I den nationella skogskunskapstävlingen för högstadieelever, Skogsnöten, deltar den 4 februari 330 skolor och 18 800 elever under ledning av över 500 lärare runt om i Finland från Hangö till Karigasniemi. 1733 elever och 45 lärare i 28 svenskspråkiga skolor deltar i Skogsnöten.
Tävlingen har etablerat sin plats som en del av undervisningen i biologi och geografi i högstadierna. Finska Forstföreningen ordnar den tillsammans med Biologi- och geografilärarnas förbund BMOL för 45:e gången.
Årets tema för Skogsnöten är naturvård i ekonomiskogar. Frågorna i det fyrsidiga tävlingsformuläret har utarbetats i samarbete med projektet Monimetsä som leds av Tapio.
Som en del av samarbetet illustreras Skogsnöten av figurer som är bekanta från seriestrippen “Kamala luonto”. Illustrationerna har gjorts inom ramen för Monimetsä-projektet i samarbete med serieskaparna Jarkko Vehniäinen och Marja Lappalainen. Lodjur, hermelin, räv och andra charmiga skogsdjur gör naturvårdens metoder i ekonomiskogar lättare att förstå för människor i alla åldrar, och den milda humorn som kännetecknar ”Kamala luonto” gör temat lättillgängligt.
Forstföreningen har skickat ett paket till alla skolor som deltar i Skogsnöten. Förutom färggranna tävlingsformulär innehåller paketet i år också ett kortspel baserat på “Kamala luonto”-bilderna. Genom att kombinera bild- och textkort är det lätt att lära sig mer om naturvård i ekonomiskogar.
”De roliga bilderna inspirerar både elever och lärare. Ämnet är viktigt eftersom det ökar förståelsen för hur vi i Finland strävar efter en mångsidig och ansvarsfull skogsvård”, säger Anne Turunen, sakkunnig i ungdomskommunikation vid Finska Forstföreningen, som har planerat kortspelet.
Tävlingens huvudsakliga finansiär är Finlands Skogsstiftelse. Ett brett nätverk av aktörer inom skogsbranschen medverkar i att ordna och finansiera tävlingen.
Skolornas tävlingsresultat offentliggörs i slutet av februari. Därefter bjuds de 50 bästa vinnarna på skolnivå in till Skogsnötens finalresa som arrangeras i maj.
Projektet Alla sjätteklassare till skogen stärks genom en donation på 400 000 euro från LokalTapiola, vid sidan av finansieringen från Finlands Skogsstiftelse. Målet är att erbjuda alla elever i årskurs 6 en upplevelserik dag i skogen.
Under skogsdagen deltar skoleleverna i olika funktionella stationer vars innehåll grundar sig på läroplanen. Eleverna får bland annat lära sig om skogsnaturen, den biologiska mångfalden, bekanta sig med produkter som tillverkas av trä, se en skogsmaskin i arbete och plantera en trädplanta.
Målet är att varje år bjuda in hela åldersklassen till skogen. Redan under läsåret 2026–2027 ordnas skogsdagar för nästan 25 000 elever, det vill säga cirka 1 000 sjätteklasser i lågstadiet. Detta motsvarar cirka 40 procent av hela åldersklassen.
Skogsdagarna möjliggörs genom en finansiering på 500 000 euro från Finlands Skogsstiftelse och en donation på 400 000 euro från LokalTapiola.
”Skogsmiljön har en betydande inverkan på barns välbefinnande. För allt fler finländare är skogen dock inte längre en naturlig plats på fritiden. På LokalTapiola vill vi stödja barns och ungas möjligheter att röra på sig, lära sig och må bra i naturen. Projektet hjälper barn att bygga upp en positiv, och förhoppningsvis livslång, relation till skogen och sin omgivning”, säger LokalTapiolas direktör för hållbarhet och kommunikation Eeva Salmenpohja.
”LokalTapiolas donation är ett betydande bevis på förtroendet för projektet Alla sexor till skogen och dess huvudarrangör. Det är glädjande att skogsdagarna för skolelever upplevs som meningsfulla även i ett bredare perspektiv. Med hjälp av donationen tar projektet ett stort steg framåt mot sitt mål att nå hela åldersklassen”, säger Finlands Skogsstiftelses verkställande direktör Martta Fredrikson.
Ett svar på önskemål från lärare och skogssektorn
Projektet genomförs i samarbete mellan Finlands Forstförening och 4H-organisationen, som båda har lång erfarenhet av att ordna skogsdagar och skogsutflykter för skolelever.
Detta storprojekt svarar på önskemål som framförts både från skogssektorn och från lärare om att ge en hel åldersklass möjlighet att åka ut i skogen för att lära sig. När modellen Alla sexor till skogen testades hösten 2025 på sex orter var responsen positiv och entusiastisk från både lärare, barn och lokala samarbetspartner som arrangerade dagarna.
”Att möjliggöra skogsdagar för skolelever är en viktig del av Skogsstiftelsens framtidsarbete för skogsnäringens bästa, och därför finansierar vi detta storprojekt. Finlands Forstförening och 4H gör ett betydelsefullt arbete som arrangerar projektet”, säger Fredrikson.
Skogsdagar inom ramen för Alla sexor till skogen arrangeras runt om i Finland från och med hösten 2026. Barn nås både på landsbygden, i tätorter och i städer. Lokalt genomförs evenemangen i ett brett samarbete mellan aktörer inom skogs- och ungdomssektorn, vilket ger skogsdagen ett mångsidigt innehåll.
Mer information
Martta Fredrikson, verkställande direktör, Finlands Skogsstiftelse, martta.fredrikson@metsasaatio.fi, tfn 040 6871686
Privata skogsägare i Finland lämnar stora skogsområden utanför skogsbruksbehandling frivilligt, utan avtal, eller behandlar dem endast mycket småskaligt. Enligt Pellervon taloustutkimus PTT:s färska undersökning omfattas uppskattningsvis cirka 1,1 miljoner hektar skogsbruksmark av sådant tyst skydd. Detta är den första nationella uppskattningen av fenomenets omfattning. Undersökningen genomfördes med bidrag från Finlands Skogsstiftelse.
PTT:s meddelande om undersökningen:
Med tyst skydd avses i detta projekt skogsägarnas frivilliga och ersättningsfria beslut att helt avgränsa skogsområden från skogsbruksbehandling eller endast behandla dem småskaligt. Undersökningen bygger på en enkät som genomfördes på våren 2025 och som besvarades av 853 skogsägare.
”I bakgrunden till tyst skydd ligger en rad olika motiv, såsom naturvärden, ekonomiska faktorer, landskaps- och rekreationsvärden samt familje- och ägarrelaterade skäl. Detta återspeglar skogsägarnas olika mål och skogarnas många värden”, säger skogsekonom Marjo Maidell.
Tyst skydd är vanligt men oftast småskaligt
Tyst skydd genomfördes av 43 procent av skogsägarna som besvarade enkäten, och andelen av det tysta skyddet var i genomsnitt 8,3 procent av den areal skogsbruksmark som alla respondenter angav. Om resultaten skalas upp till hela landets privatskogar täcker det tysta skyddet uppskattningsvis cirka 1,1 miljoner hektar.
Största delen, cirka 70 procent, av området för tyst skydd behandlas endast i mycket liten skala, till exempel genom att enskilda träd avlägsnas utan avsikt att sälja virke. Resten, cirka 30 procent, av helheten av det tysta skyddet utgörs av områden som är helt avgränsade från skogsbruksbehandling.
Enligt enkäten kan de huvudsakliga orsakerna till tyst skydd delas in i tre grupper. Icke-produktiva värden som anknyter till ekosystemtjänster, såsom natur- och landskapsvärden, är den främsta orsaken. Även faktorer som anknyter till ekonomisk lönsamhet, såsom områdets låga skogsekonomiska värde eller svårtillgänglighet samt faktorer som anknyter till uppskjutandet av beslut, såsom skog som ekonomisk trygghet eller överföring av beslut till nästa ägare, är motiv för tyst skydd.
Hos ägare av små skogshemman var andelen tyst skydd av de totala ägda hektaren betydligt större än hos ägare av större hemman. Även om det tysta skyddet inte är permanent överallt har det på många skogshemman en långsiktig karaktär och baseras på skogsägarnas genomtänkta beslut. Majoriteten av respondenterna uppskattar att de kommer att fortsätta skyddet så länge de äger hemmanet eller i minst tio år.
Tyst skydd har många konsekvenser för miljö- och skogspolitiken
Inom miljöpolitiken stöder det tysta skyddet många centrala mål, särskilt tryggandet av den biologiska mångfalden och det strukturella bevarandet av ekosystemen. I detta avseende kompletterar det det lagstadgade och avtalsenliga skyddet ur naturens mångfaldssynpunkt. Tyst skydd är också kopplat till klimatpolitikens mål, eftersom det påverkar avverkningsbesluten och därigenom skogarnas kolreserver och utvecklingen av kolsänkor.
Ur skogs- och energipolitikens synvinkel påverkar tyst skydd utbudet av virke och dess förutsägbarhet. Eftersom virkesmarknaden är starkt beroende av privata skogar fungerar frivillig begränsning av skogsbruket som en faktor som reglerar utbudet av virke. Konsekvenserna är dock inte entydiga, eftersom en del av det tysta skyddet är tillfälligt eller riktas mot skogsekonomiskt mindre värdefulla eller svårutnyttjade objekt.
Naturvärdes- och kolmarknaderna intresserar men är inte lämpliga för alla objekt
Varför börjar inte aktörer som genomför tyst skydd med avtalsbaserat skydd? Enligt enkäten är orsakerna i synnerhet faktorer relaterade till beslutsfattande och ägarens autonomi. 66 procent av respondenterna nämnde bevarandet av den egna beslutanderätten som det viktigaste hindret.
Naturvärdes- och kolmarknaderna väcker ett försiktigt intresse hos skogsägarna. Ungefär 40–45 procent förhåller sig positivt till avtalsmodeller baserade på naturvärden, och intresset är större bland dem som redan genomför tyst skydd.
Resultaten visar att tyst skydd i sig inte utgör en enhetlig eller automatiskt marknadsduglig målgrupp, utan områdenas lämplighet för naturvärdes- och kolmarknaden beror på orsakerna till skyddet, objektens egenskaper och avtalsmodellernas flexibilitet.
Statistiken och verksamhetsmodellerna måste förnyas för att tyst skydd ska identifieras
Med tanke på styrmedlen utmanar det tysta skyddet de traditionella policymodellerna. Eftersom fenomenet inte har identifierats eller statistikförts systematiskt kan dess fördelar inte utnyttjas och främjas fullt ut. Verkningarna av det tysta skyddet beaktas emellertid till exempel i Finlands skogstillgångar och kolsänkor när de baserar sig på fjärrkarteringsmaterial.
”Resultaten visar att helhetsbilden av skogsanvändningen blir bristfällig om man bara fokuserar på officiella skyddsbeslut och avtal. Tyst skydd är en del av användningen och skyddet av skogar, även om det inte statistikförs”, konstaterar äldre skogsekonom Jani Laturi.
Vid tolkningen av resultaten bör beaktas att de arealer som skogsägarna angett baserar sig på deras egna uppskattningar och att ingen jämförelse med register- eller geodatamaterial har gjorts. Även orsakerna till tyst skydd, såsom naturvärden, grundade sig på respondenternas egna uppfattningar.
Undersökningen finansierades av Finlands Skogsstiftelse, och Jordägarnas Förbund deltog i genomförandet. Rapporten har publicerats på PTT:s webbplats www.ptt.fi
För mer information
Jani Laturi, äldre skogsekonom, PTT, tfn 040 547 435, jani.laturi@ptt.fi
När året går mot sitt slut är det ett bra tillfälle att också se tillbaka: allt det vi har åstadkommit tillsammans.
Den trettioåriga stiftelsens understödshelhet är starkare och mer genomslagskraftig än någonsin. Tack vare frivilliga donationer till Skogsstiftelsens och ansökningar av hög kvalitet kunde vi för andra året i rad dela ut över två miljoner euro i stipendier.
Under hösten firade vi stiftelsens 30-årsjubileum tillsammans med våra viktigaste intressenter. Skogsstiftelsens verksamhet är nationell, och därför ordnades jubileumsfiranden i Tammerfors, Uleåborg och Kuopio. Det var inspirerande att möta hundratals skogsägare som donerat till stiftelsen, skogsexperter som talat för vår sak och många andra viktiga samarbetspartner.
Under jubileumsåret ville vi särskilt lyfta fram arbetet med skogsfostran för barn och unga. En av årets höjdpunkter var den lyckade piloteringen av jubileumsprojektet Alla sjätteklassare till skogen samt beslutet om fortsatt finansiering för 2026. Målet är att ge varje finländsk sjätteklassare möjlighet att komma ut i skogen för att uppleva och lära.
Mycket annat lyckades också i år. Realityserien Savotta nådde fina tittarsiffror under våren och tog med skogsproffsens vardag in i vardagsrummen. Projektet Nytt trä förde finländska träbaserade produkter och innovationer till EU-kommissionens huvudentré i Bryssel, till världsutställningen i Osaka och som en permanent del av den nya utställningen i det nyrenoverade Finlandiahuset. Flera forskningsprojekt har kommit i gång, och nästa år bjuder på intressanta teman kring framtidsspaning för skogsbranschen, framtidens trädslag och skogsägarnas tysta ”skydd” i skogsbruk.
Skogsstiftelsen fortsätter att bygga en framgångsrik framtid för skogsnäringen också under det kommande året. Men först – tack för samarbetet och god jul!
EU-akademin för skogssektorn som genomfördes år 2025 förde samman cirka 30 experter inom skogsbruk och skogsindustri för att utveckla sina färdigheter och kunskaper inom EU-påverkan. Helheten som ordnas av TTS Työtehoseura och finansieras av Finlands Skogsstiftelse svarar på det växande behovet av att förstå beslutsfattandet inom EU och dess inverkan på skogsrelaterade näringar. Även om EU inte har någon gemensam skogspolitik styr unionens klimat-, energi- och miljöregelverk i allt högre grad användningen av skogar – nu är påverkanskompetens ytterst viktig.
Akademin omfattade tre mångsidiga utbildningsdagar i Helsingfors våren 2025 samt en studieresa till Bryssel, där programmet var kompakt och mångsidigt. Under studieresan besökte deltagarna 16 organisationer, bland annat Europeiska kommissionen, parlamentet och rådet. Möten och diskussioner med toppexperter inom intressebevakning gav värdefulla insikter om effekterna av EU-politiken och metoderna för att påverka. I programmet ingick också möten med skogsindustrin och europeiska skogsorganisationer, utan att förglömma representanter och exempel från andra aktörer och sektorer som stödjer sig på påverkansarbetet.
EU-akademin för skogssektorn är en strategisk investering i hela branschens framtid. Med stöd från Finlands Skogsstiftelse fick projektet en flygande start – och fortsätter även år 2026! Coachningen erbjuder återigen en möjlighet att stärka kompetensen och nätverken i kärnan av EU:s beslutsfattande. Det första genomförandet fick mycket positiv respons, och det lönar sig att redan nu anmäla sig till genomförandet 2026, antalet platser är mycket begränsat. Anmälan är öppen via länken.
Den 17 mars har föreställningen premiär på Savoy-teatern i Helsingfors. Pjäsen är en hyllning till finländskt skogsbruk.
De mångsidiga skådespelarna Antti Tuomas Heikkinen och Riku Nieminen, kända bland annat från Juice-filmen, tar tillsammans med kanteleartisten Emma Kuntsi med publiken på en resa där människor med olika relationer till den finländska skogen möts.
Oavsett om det handlar om en skogsmaskinsförare, skogsägare, yogautövare eller miljöminister har alla sina åsikter och tankar om vårt gröna guld. Skogens röst gestaltas av den levande legenden Seela Sella. ”Metsää puilta” bjuder på både skratt och känslor, och lämnar publiken med frågor om vad skogen och användningen av trä egentligen betyder för oss finländare.
Manus och regi: Tiina Iisala. Kostym, rekvisita och scenografi: Riia Parviainen. Ljus-, ljud- och videodesign: Ville Hyvönen. Föreställningen består av flera scener och nyskriven musik. Speltid ca 1 h 10 min (ingen paus). Premiärbiljetter släpps i januari via Lippupiste. Efter premiären fortsätter föreställningen som turné, och kan bokas av aktörer inom skogsbranschen. För mer information: hanna.kuntsi@gmail.com.
Projektet har fått stöd av Metsämiesten Säätiö, Finlands Skogstiftelse och Musikens Främjande Stiftelse.
Mia Luukkonen har börjat som vikarie för insamlings- och marknadsföringschef vid Finlands Skogsstiftelse den 1.12.2025. Hon arbetar i rollen medan nuvarande insamlings- och marknadsföringschef Nina Rouhiainen är föräldraledig från slutet av året.
Luukkonen har en magisterexamen i skogsvetenskap (MMM) och kommer till Skogsstiftelsen från Metsäkoulutus ry, där hon har arbetat med kompetens och utbildning inom skogsbranschen.
Vi hälsar Mia varmt välkommen till Skogsstiftelsen!
Skogsstiftelsen har uppdaterat sin dataskyddsbeskrivning. Uppdateringarna gäller särskilt stiftelsens samarbetspartner samt lagringen av personuppgifter för prenumeranter av nyhetsbrevet.
Uppgifterna om nyhetsbrevets prenumeranter lagras endast så länge det är nödvändigt för att kunna skicka nyhetsbrevet – det vill säga tills prenumerationen avslutas eller nyhetsbrevstjänsten upphör. I varje nyhetsbrev har prenumeranten en enkel möjlighet att säga upp prenumerationen.
Uppdateringen av dataskyddsbeskrivningen är en del av Skogsstiftelsens kontinuerliga arbete för att säkerställa transparens och ansvarsfull behandling av personuppgifter.
Den populära realityserien om skogsbranschen, Savotta, återvänder till skärmarna våren 2026 på Ruutu och Nelonen. Den nya säsongen tar återigen tittarna med in i vardagen inom skogsarbete runtom i Finland – och denna gång även till USA.
Finlands Skogsstiftelse beviljade i juni 2025 ett bidrag på 75 000 euro till Filmbutik Oy för produktionen av seriens andra säsong. Skogsstiftelsen har tidigare stött produktionen av pilotavsnittet i december 2023 samt den första säsongen sommaren 2024.
Savotta är en följarreality om människor som lever av skogen. De är skogsarbetare, skogsmaskinförare och entreprenörer inom skogsbranschen, vars dagliga arbete och vardag tar tittarna till skogsvårdens krävande uppgifter och dess oförutsägbara förhållanden.
I den andra säsongen möter vi ett nytt ansikte: den mångfaldiga världsmästaren i snowboard, Roope Tonteri, som har bytt elitidrott mot en mångsidig arbetsvardag inom skogsbruket. Med i serien är även de välkända spjutkastarna Tero Pitkämäki och Antti Ruuskanen från den första säsongen samt många andra av publikens favoritproffs inom skogsbranschen. Den nya säsongen tar dessutom tittarna med till Florida för att följa hur finländska skogsproffs arbetar i amerikanska landskap.
Savotta är en inhemsk realityserie producerad av Filmbutik Oy. Seriens huvudpartner är UPM.
Finlands Skogsstiftelses styrelse beviljade vid sitt möte i november cirka 1,5 miljoner euro till projekt som stöder främjandet av skogsnäringen. I höstens beslutsomgång betonades särskilt projekt för barn och unga. Projektet Alla sjätteklassare till skogen fick det största enskilda bidrag i stiftelsens historia, en halv miljon euro.
Vid årets andra ansökningsomgång i november beviljade Finlands Skogsstiftelse stipendier till 16 projekt, sammanlagt 1,5 miljoner euro. Genom höstens beslut stiger den totala summan beviljade bidrag för året för andra året i rad till två miljoner euro. Stipendierna riktades till projekt för barn och unga, projekt som stöder forskning och vetenskap samt projekt inom påverkanskommunikation.
Finlands Skogsstiftelse jubileumsprojekt Alla sjätteklassare till skogen fortsätter. Projektet pilotförs under det gångna året med gott resultat, och nu har Finlands Skogsstiftelse beviljat för projektet det största enskilda bidraget i sin historia, en halv miljon euro. Projektet koordineras av Finska Forstföreningen tillsammans med Suomen 4H-liitto ry. Målet är att alla Finlands sjätteklassare ska ha besökt skogen under sin skolgång.
Inom forskning och vetenskap beviljades det största bidraget till ett treårigt projekt som gäller vattenhushållning vid förnyelse av magra torvmarker. Projektet genomförs av Helsingfors universitet.
Inom påverkanskommunikation betonades kurserna i Skogsakademin för beslutsfattare, både för inhemska aktörer och för EU-beslutsfattare. Bidrag beviljades också bland annat till EU-skogsakademin, vars mål är att bredda EU-kompetensen inom skogssektorn.
Bidrag beviljade av Finlands skogsstiftelse 6.11.2025:
Barn och unga
Alla sjätteklassare till skogen. Finska Forstföreningen rf och Suomen 4H-liitto r.y.. 509 625 €.
Skogsbranschen bekant på riksnivå i Företagsbyn för grundskolar 2026. Ansökan av Ung företagsamhet och ekonomi NYT 110 000 €.
Skogsnöten. Ansökan av Finska Forstföreningen. 80 000 €.
Transportkostnader för skogsevent och genomförande av skogsdagkoncept för 4H 2026. Ansökan av Suomen 4H-liitto r.y. 75 000 €.
Skogs-PRAO. Ansökan av Barn- och ungdomsstiftelse. 40 000 €
Metsä Ambassador, en verksamhetsmodell från unga till unga för att stärka attraktionskraften hos utbildningar inom skogsbranschen. Ansökan av Metsäkoulutus ry. 18 750 €
Undersökningar och utredningar
Vattenhantering för att hjälpa till att återställa karga torvmarker. Ansökan av Helsingfors universitet. 156 412 €.
Costs of meeting the EU’s LULUCF target through restrictions on forest management. Ansökan av: Norwegian University of Life Sciences. 65 600 €.
Användning av internationell skogsstatistik för att främja den finska skogsnäringen. Ansökan av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. 45 000 €
Offentliga medel för att främja träbyggande. Ansökan av Petri Heino. 35 000 €
LAB Wood – säkerställa högre utbildning inom träteknik i Finland. Ansökan av LAB yrkeshögskola. 30 000 €
PEFC-standardens effektivitet inom vattenteman. Ansökan av PEFC Finland. 10 000 €
Kommunikation för beslutsfattare
Beslutsfattarnas Skogsakademi 30 år: kurser och evenemang 2026. Ansökan av Finlands Skogsföreningen. 140 000 €.
Skogsbranchens EU-akademi 2026. Ansökan av Työtehoseura ry. 77 800 €.
Skogsakademi till beslutsfattare i EU. Ansökan av Finlands Skogsföreningen. 50 000 €
Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse, vars syfte är att stödja en livskraftig skogsnäring som ett samarbete mellan skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Skogsstiftelsen ger varje år bidrag till projekt för barn och unga, forskning, påverkanskommunikation och skogsnaturprojekt. Skogsstiftelsen verkar huvudsakligen med donerade medel (RA/2023/1002).
