Finlands Skogsstiftelses förvaltningsråd höll sitt årsmöte den 14 april. Vid mötet valdes ledamöterna till stiftelsens förvaltningsråd och styrelse.

Förvaltningsrådet har valt MTK:s ordförande Tero Hemmilä till ny ordförande. Den tidigare ordföranden för förvaltningsrådet var Juha Marttila. Som vice ordförande fortsätter kommunikationsdirektör, BA Wood and Energy, Satu Härkönen från Stora Enso.

– Finlands Skogsstiftelse är en betydande aktör inom skogssektorn och jag tar emot uppdraget som ordförande för förvaltningsrådet med stor entusiasm. Under de senaste åren har stiftelsen lyckats höja stipendiebeloppet till två miljoner euro per år, vilket är en betydande prestation för en stiftelse som verkar med donationsmedel. Jag ser ändå stor potential i stiftelsens marknadsföring. Det arbete som stiftelsen gör för skogsnäringen är mycket viktigt för varje finländsk skogsägare och förtjänar att bli ännu mer känt, säger Hemmilä.

Förvaltningsrådet valde även ledamöterna till stiftelsens styrelse. Styrelsen konstituerade sig och valde en ordförande inom sig.

Till ny styrelseordförande valdes Tuomas Tiilikainen, chef för privat virkeshandel vid Stora Enso. Hen är inne på sitt andra år i stiftelsens styrelse. Den tidigare ordföranden Juha Jumppanen var medlem i styrelsen i fem år. Som vice ordförande fortsätter MTK:s skogsdirektör Marko Mäki-Hakola.

– Arbetet i stiftelsens styrelse är meningsfullt och givande. Stiftelsen gör ett viktigt arbete för vår gemensamma skogsnäring. Under de senaste åren har flera synliga framgångar nåtts inom stipendieprojekten, såsom utställningen Uusi Puu i London och det stora skolprojektet Kaikki kuutoset metsään. Även forskningen har finansierats i allt större utsträckning, beskriver Tiilikainen.

Finlands Skogsstiftelses verksamhet bygger till största delen på frivilliga donationer i samband med virkeshandel. Under de senaste åren har en skogsstiftelseavgift donerats i ungefär var tredje virkesaffär.

– Som ordförande vill jag fortsätta arbetet med att ytterligare öka stiftelsens genomslag. Jag tror också att insamlingsandelen kan höjas ytterligare genom att förbättra kännedomen om stiftelsens verksamhet, säger Tiilikainen.

Till ny styrelseledamot valdes Karoliina Niemi, verkställande direktör för Metsähallitus Metsätalous Oy, i stället för Jussi Kumpula som gått i pension. I stället för Juha Jumppanen valdes XX, kundansvarig direktör för virkesanskaffning och skogstjänster vid Metsä Group. Som ordinarie ledamöter fortsätter Mikko Tiirola och Petri Hakanen samt som expertledamöter Tino Aalto och Stefan Borgman.

Finlands Skogsstiftelse tackar varmt de tidigare ordförandena Juha Marttila och Juha Jumppanen för deras starka insats för stiftelsen och skogsnäringen samt för det utmärkta arbete de gjort för att utveckla stiftelsens verksamhet.

Den fullständiga sammansättningen av Finlands Skogsstiftelses styrelse och förvaltningsråd finns på webbplatsen Förvaltningsråd | Metsäsäätio och Styrelsen | Metsäsäätio.

Styrelsen för Finlands 4H-förbund har tilldelat Finlands Skogsstiftelse utmärkelsen 4H Framtidsgärning för dess arbete med att främja barns och ungas skogs- och naturfostran. Utmärkelsen är ett erkännande av Skogsstiftelsens långsiktiga arbete för att säkerställa att så många unga som möjligt får möjlighet att bekanta sig med skogen och dess hållbara användning.

Skogsstiftelsen har stött skolprojekt sedan den grundades 1995. År 2024 riktades 37 procent av stiftelsens bidrag till barns och ungas skogsprojekt. En viktig samarbetsform har varit 4H:s skogsdagar för skolelever, som gjorde det möjligt för över 20 000 elever att under det gångna året uppleva skogen på nära håll.

Skogsstiftelsen och 4H har ett gemensamt mål – att inspirera barn och unga att upptäcka skogen och dess möjligheter. Vi tackar Finlands 4H-förbund för utmärkelsen och framför allt för det värdefulla arbete de gör för unga!

Finlands Skogsstiftelses vårutlysning av understöd har öppnats och ansökningar kan lämnas in under hela april månad. Beslut om understöden fattas av stiftelsens styrelse vid sitt sammanträde den 4 juni. Finlands Skogsstiftelse har två större ansökningsomgångar per år: den första i april och den andra i september.

Under våren efterlyses särskilt ansökningar inom vetenskap och forskning samt projekt som rör skogsnaturen. Skogsstiftelse betonar dessa teman i vårens ansökan, men behandlar även ansökningar inom andra områden som främjar stiftelsens syfte.

Vetenskap, forskning och relaterade projekt

Finlands Skogsstiftelse vill särskilt främja forskning inom följande teman:

• skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för samhällsekonomin
• skogsbruk, försörjningsberedskap och strategisk geopolitisk självständighet
• ekologisk hållbarhet inom skogsbruk och virkesförsörjning, inklusive mark- och vattenfrågor
• framtidsutsikter för skogssektorn och internationell konkurrenskraft
• skogsägande och framtida incitamentssystem inom skogsbruket
• träbyggande och främjandet av detta

Skogsstiftelse vill också främja spridningen av forskningsresultat och vetenskapskommunikation inom skogssektorn.

Forskare uppmuntras att ansöka om understöd inom ovan nämnda teman eller mer allmänt för projekt kopplade till skogssektorn.

Projekt för skogsnaturen – för biologisk mångfald och klimatet

Finlands Skogsstiftelse välkomnar ansökningar för projekt som främjar den biologiska mångfalden i skogsnaturen eller stöder klimatarbete med koppling till skog. Målet med denna ansökningsomgång är att finansiera konkreta projekt som stärker skogsnaturens mångfald i olika delar av Finland.

Projekten ska ha som mål att främja biologisk mångfald i skogsnaturen, förbättra skogarnas anpassning till klimatförändringen eller skapa andra klimatnyttor kopplade till skog. Projekten kan till exempel gälla restaurering av solbelysta sluttningar eller lundar, iståndsättning av bäckar eller skapande av brandkontinuitet.

Samarbete mellan flera aktörer ses som en fördel. Skogsstiftelse vill på detta sätt uppmuntra olika aktörer till samarbete för biologisk mångfald och klimatet. Projektet kan ha andra finansiärer, men det är inte ett krav.

Finlands Metsäsäätiö har finansierat projekt för skogsnaturen sedan 2024 – läs mer om finansierade projekt här.

Ansökningar lämnas in via bidragssystemet

Ansökningstiden öppnar den 1 april och stänger den 30 april kl. 23.59. Styrelsen för Metsäsäätiö fattar beslut om ansökningarna den 4 juni. Därefter informeras de sökande om resultaten så snart som möjligt, dock senast inom en vecka.

Alla bidragansökningar ska lämnas in till Metsäsäätiö via det elektroniska ansökningssystemet.

Ansök om understöd här:
https://metsasaatio.apurahat.net/

EU:s klimat- och biodiversitetspolitiska riktlinjer har mycket stor inverkan på det europeiska skogsbruket, visar resultaten från det forskningsprojekt som leds av professorn i skogsekonomi och skogspolitik, Maarit Kallio. De preliminära resultaten publicerades i december 2024, och nu har båda projektets artiklar sakkunniggranskats och finns tillgängliga för läsning. Forskningsprojektet genomfördes med understöd från Finlands Skogstiftelse.

Projektets resultat visar att måluppfyllelsen för LULUCF‑förordningen och EU:s biodiversitetsstrategi skulle kräva en betydande minskning av avverkningarna i EU‑länderna och Norge jämfört med den så kallade baslinjeutvecklingen fram till år 2035. Globalt sett skulle avverkningarna ändå inte minska särskilt mycket, eftersom två tredjedelar av minskningen inom EU‑området skulle kompenseras genom ökade avverkningar i andra delar av världen. Läckageeffekterna skulle vara störst till Nordamerika, Sydamerika, Kina och övriga delar av Asien.

I forskningsprojektet jämförde Kallio med hjälp av scenarioanalyser utvecklingen inom skogssektorn med och utan EU:s politikåtgärder. Projektet analyserade effekterna av EU:s biodiversitetsstrategi samt LULUCF‑förordningen fram till år 2035. Resultaten om LULUCF‑förordningens effekter finns i artikeln EU policy on forest carbon sinks revisited https://authors.elsevier.com/sd/article/S1462-9011(26)00025-0 och resultaten som gäller biodiversitetsstrategin presenteras i artikeln Potential impacts of the EU’s biodiversity strategy on the EU and global forest sector and biodiversity: https://doi.org/10.1007/s10669-025-10050-1.

Ladda ner artiklarna här:

Kallio & Garvik 2025: Potential impacts of the EU’s biodiversity strategy on the EU and global forest sector and on the risk of biodiversity loss. PDF

Kallio & Garvik 2026: EU policy on forest carbon sinks revisited. PDF

Finlands Skogstiftelses vårseminarium hålls tisdagen den 14.4.2026 kl. 12.00–13.45. Under seminariet får vi ta del av aktuell information om projekt som finansierats av Finlands Skogstiftelse.

Välkommen att följa seminariets direktsändning! Anmäl dig senast den 13.4 via denna länk.

Finlands Skogstiftelses seminarium 14.4.2026 – Program

12.00 Seminariet inleds

Öppningsord

Juha Jumppanen, ordförande för Finlands Skogstiftelse

Projektpresentationer

Alla sjätteklassare till skogen – genomförandet av storprojektet år 2026
Organisationschef Sampo Juhajoki, Finlands 4H‑förbund
Ledare för ungdomskommunikation Jaska Salonen, Finska Forstföreningen

Vattenhushållning som stöd för föryngring av magra torvmarker
Professor Annamari Laurén och professor Marjo Palviainen, Helsingfors universitet

TMetsä: Vilka skogar klarar sig på 2100‑talet och hur når vi dit?
Forskningsprofessor Katri Kärkkäinen, Naturresursinstitutet (Luke)

Metsä Puilta – turnéteaterns berättelse
Producent Hanna Kuntsi och skådespelare Riku Nieminen

Avslutningsord

Martta Fredrikson, verkställande direktör för Finlands Skogstiftelse

13.45 Seminariet avslutas

Den 9 mars öppnar New Wood: Building a Bio-Based Future i London. Där presenteras träbaserade vardagsprodukter där fossila råvaror har ersatts med förnybart trä – från förpackningar och kosmetik till kemikalier, textilier och till och med bildäck.

Utställningen visar tiotals finländska innovationer där trä har tagit plats som hållbar råvara. En av de mest överraskande produkterna är ett badkar tillverkat av träkomposit, vars koldioxidavtryck är upp till 80 procent lägre än för traditionella keramiska badrumsmöbler.

Helheten är en del av Uusi Puu‑projektet, som lyfter fram konkreta exempel på träbaserad bioekonomi. Londonutställningen ordnas av Finska Forstföreningen, som ansvarar för Uusi Puu och Forest.fi, i samarbete med Circular Bioeconomy Alliance och The King’s Foundation. Projektet finansieras av Finlands Skogsstiftelse.

På plats visas även arbeten från The King’s Foundation’s Snowdon School of Furniture och dess CREATE‑program, där man betonar den cirkulära ekonomins betydelse och användningen av ansvarsfullt producerat trä inom hållbar formgivning.

Utställningen är öppen för allmänheten i The Garrison Chapel i London den 9–27 mars 2026.

Ett nytt forskningsprojektet fördjupar sig i politiska åtgärder och initiativ som påverkar byggande i trä. Resultat väntas i juni.

Träbyggandet ökar sin marknadsandel i Europa. Den positiva utvecklingen på exportmarknaden leder till en växande efterfrågan på finländska produkter och kompetens. På den växande marknaden för träbyggande kräver införandet av ny teknik effektiva stödåtgärder och initiativ. Detta innebär politiska åtaganden och utifrån dessa styrda åtgärder. Sådana används i många länder.

Att minska koldioxidutsläppen från byggsektorn, industrialisera byggprocesserna och sänka byggkostnaderna är mål i hela Europa. Syftet med undersökningen är att analysera och jämföra nationella politiska åtgärder och initiativ som påverkar användningen av trä i byggandet. Målet är att förstå vilka åtgärder och initiativ som har genomförts, hur effektiva de är och hur genomförbara de kunde vara på annat håll. Styrningsåtgärder som gäller användningen av skogsresurser granskas inte i den här undersökningen.

Österrike, Frankrike och England har valts som marknader. Undersökningen handlar om den offentliga sektorns roll på marknaden; i synnerhet metoder som har införts för att främja användningen av trä i byggandet. Aktörerna betraktas som institutionella och marknaderna som formbara: den offentliga sektorn är inte bara en reglerare, utan en aktiv aktör. Marknaden ses som en mångdimensionell verksamhetsmiljö, inte bara som en prismekanism.

I regleringsmiljön framträder byggbestämmelser, planläggning, normer och standarder. Faktorer som påverkar den ekonomiska miljön på byggmarknaden är offentliga upphandlingar, stöd och finansiering samt beskattning. Marknadens verksamhet påverkas av informations- och inlärningsmiljön, anvisningar, utbildning samt forskning och pilotprojekt.

Valda marknader är olika. Österrike är ett skogrikt EU-land med en avancerad träindustri och aktiv främjande verksamhet som genomförs av staten och regionerna. Dessutom har träbyggandet utvecklats till en exportindustri både vad gäller produkter och kompetens. I Frankrike har den ekonomiska betydelsen av skogssektorn och användningen av trä i byggandet tidigare varit liten. Den offentliga sektorns satsningar på utveckling av värdenätverket inom träbyggande under de senaste decennierna har ökat uppskattningen av branschen. England är en traditionell importör av träprodukter. Aktiva program för att utvidga skogsytan och statens nyligen påbörjade program för att främja användningen av trä är exempel på åtgärder som syftar till att förändra marknaden.

Undersökningen grundar sig på skriftliga källor som preciseras genom intervjuer med myndigheter som ansvarat för utarbetandet av styrningsåtgärder och med representanter för branschen. I projektet analyseras syftet och målet för och effekten av åtgärderna inom den offentliga sektorn. Utifrån analysen görs åtgärdsrekommendationer särskilt för den finländska verksamhetsmiljön. Utredningen färdigställs i juni 2026.

Forskningsprojektet i sin helhet kallas “Kestävän puurakentamisen ja puutuotevalmistuksen edistämiseen tähtäävien politiikkatoimien ja muiden toimenpidesuositusten ja -aloitteiden analysointi ja vertailu Euroopassa. (ungefär Analys och jämförelse av politiska åtgärder och andra åtgärdsrekommendationer och initiativ som syftar till att främja hållbart träbyggande och tillverkning av träprodukter i Europa). Projektet får stöd från Finlands Skogsstiftelse. Författaren är den som genomför projektet, Petri Heino.

Projektet Kestävästi puusta som finansieras av Finlands Skogsstiftelse, Metsämiesten Säätiö, Puumiesten ammattikasvatussäätiö och branschens industri och som leds av Puutuoteteollisuus ry, fokuserar på att erbjuda och förmedla information om träbyggande till rikets beslutsfattare och kommunala beslutsfattare och tjänstemän.

Projektet Kestävästi puusta har synligt lyft fram träprodukter som en del av diskussionen om hållbart byggande och områdenas livskraft. Projektet som inleddes sommaren 2025 svarar på ett aktuellt behov: skärpt reglering, ökande klimatmedvetenhet och oro för landskapens arbetsplatser och självförsörjning utmanar byggandet att söka hållbara, inhemska lösningar.

Projektet har fokuserat på att samla in och förmedla information särskilt till kommunala beslutsfattare. På webbplatsen kestävästipuusta.fi samlas innehåll om användningen av trä med fokus på klimatet, sysselsättningen och användarupplevelsen. Guiderna som publicerades 2025 och kommunikationen kring dem, bl.a. fyra webbaserade seminarier, var ett stöd för de kommunala beslutsfattarnas initiala arbete och erbjöd konkret förståelse för hur träet uppfyller utsläppsgränsvärdena för nybyggnation och kommuninvånarnas förväntningar. Mer information hittar du här.

Kommunikationen har varit omfattande i sociala medier och direktkommunikation, och samtidigt har man byggt upp en bild av trä som en lösning som kombinerar klimatnytta, inhemskt mervärde och regional livskraft.

År 2026 betonar projektet Kestävästi puusta träproduktindustrins betydelse som en stärkande kraft för hållbar tillväxt, självförsörjning och regional livskraft. Inhemskt trä binder kol, ersätter fossila material och behåller mervärdet i Finland, samtidigt som den globalt växande efterfrågan öppnar möjligheter för export av träbaserade produkter med högt förädlingsvärde. För att utnyttja dessa möjligheter krävs en förutsägbar verksamhetsmiljö, kompetens, satsningar på forskning och utveckling och en hemmamarknad som fungerar som en språngbräda för internationell tillväxt. Samtidigt kräver en förbättring av byggproduktiviteten en strukturomvandling mot industriellt byggande med hög prefabriceringsgrad, där trä är en central lösning: det möjliggör koldioxidsnålt byggande, långsiktiga kollager samt högkvalitativa och kostnadseffektiva byggnader. Kompetent beställning och långsiktiga upphandlingsmodeller avgör i hur omfattande grad förändringen kan genomföras.

Med stöd av Finlands Skogsstiftelse och andra finansiärer fortsätter projektet Kestävästi puusta att arbeta för att trä allt tydligare ska identifieras som en strategisk lösning för hållbar tillväxt, export och förnyelse av det finländska byggandet – blicken är redan vänd mot riksdagsvalet 2027 och kommande skrivelser i regeringsprogrammet.

I årets Skogsnöt bekantar sig skoleleverna med skogarna och deras naturvård med hjälp av vilda djur som är bekanta från seriestrippen “Kamala luonto.”

I den nationella skogskunskapstävlingen för högstadieelever, Skogsnöten, deltar den 4 februari 330 skolor och 18 800 elever under ledning av över 500 lärare runt om i Finland från Hangö till Karigasniemi. 1733 elever och 45 lärare i 28 svenskspråkiga skolor deltar i Skogsnöten.

Tävlingen har etablerat sin plats som en del av undervisningen i biologi och geografi i högstadierna. Finska Forstföreningen ordnar den tillsammans med Biologi- och geografilärarnas förbund BMOL för 45:e gången.

Årets tema för Skogsnöten är naturvård i ekonomiskogar. Frågorna i det fyrsidiga tävlingsformuläret har utarbetats i samarbete med projektet Monimetsä som leds av Tapio.

Som en del av samarbetet illustreras Skogsnöten av figurer som är bekanta från seriestrippen “Kamala luonto”. Illustrationerna har gjorts inom ramen för Monimetsä-projektet i samarbete med serieskaparna Jarkko Vehniäinen och Marja Lappalainen. Lodjur, hermelin, räv och andra charmiga skogsdjur gör naturvårdens metoder i ekonomiskogar lättare att förstå för människor i alla åldrar, och den milda humorn som kännetecknar ”Kamala luonto” gör temat lättillgängligt.

Forstföreningen har skickat ett paket till alla skolor som deltar i Skogsnöten. Förutom färggranna tävlingsformulär innehåller paketet i år också ett kortspel baserat på “Kamala luonto”-bilderna. Genom att kombinera bild- och textkort är det lätt att lära sig mer om naturvård i ekonomiskogar.

”De roliga bilderna inspirerar både elever och lärare. Ämnet är viktigt eftersom det ökar förståelsen för hur vi i Finland strävar efter en mångsidig och ansvarsfull skogsvård”, säger Anne Turunen, sakkunnig i ungdomskommunikation vid Finska Forstföreningen, som har planerat kortspelet.

Tävlingens huvudsakliga finansiär är Finlands Skogsstiftelse. Ett brett nätverk av aktörer inom skogsbranschen medverkar i att ordna och finansiera tävlingen.

Skolornas tävlingsresultat offentliggörs i slutet av februari. Därefter bjuds de 50 bästa vinnarna på skolnivå in till Skogsnötens finalresa som arrangeras i maj.

Projektet Alla sjätteklassare till skogen stärks genom en donation på 400 000 euro från LokalTapiola, vid sidan av finansieringen från Finlands Skogsstiftelse. Målet är att erbjuda alla elever i årskurs 6 en upplevelserik dag i skogen.

Under skogsdagen deltar skoleleverna i olika funktionella stationer vars innehåll grundar sig på läroplanen. Eleverna får bland annat lära sig om skogsnaturen, den biologiska mångfalden, bekanta sig med produkter som tillverkas av trä, se en skogsmaskin i arbete och plantera en trädplanta.

Målet är att varje år bjuda in hela åldersklassen till skogen. Redan under läsåret 2026–2027 ordnas skogsdagar för nästan 25 000 elever, det vill säga cirka 1 000 sjätteklasser i lågstadiet. Detta motsvarar cirka 40 procent av hela åldersklassen.

Skogsdagarna möjliggörs genom en finansiering på 500 000 euro från Finlands Skogsstiftelse och en donation på 400 000 euro från LokalTapiola.

”Skogsmiljön har en betydande inverkan på barns välbefinnande. För allt fler finländare är skogen dock inte längre en naturlig plats på fritiden. På LokalTapiola vill vi stödja barns och ungas möjligheter att röra på sig, lära sig och må bra i naturen. Projektet hjälper barn att bygga upp en positiv, och förhoppningsvis livslång, relation till skogen och sin omgivning”, säger LokalTapiolas direktör för hållbarhet och kommunikation Eeva Salmenpohja.

”LokalTapiolas donation är ett betydande bevis på förtroendet för projektet Alla sexor till skogen och dess huvudarrangör. Det är glädjande att skogsdagarna för skolelever upplevs som meningsfulla även i ett bredare perspektiv. Med hjälp av donationen tar projektet ett stort steg framåt mot sitt mål att nå hela åldersklassen”, säger Finlands Skogsstiftelses verkställande direktör Martta Fredrikson.

Ett svar på önskemål från lärare och skogssektorn

Projektet genomförs i samarbete mellan Finlands Forstförening och 4H-organisationen, som båda har lång erfarenhet av att ordna skogsdagar och skogsutflykter för skolelever.

Detta storprojekt svarar på önskemål som framförts både från skogssektorn och från lärare om att ge en hel åldersklass möjlighet att åka ut i skogen för att lära sig. När modellen Alla sexor till skogen testades hösten 2025 på sex orter var responsen positiv och entusiastisk från både lärare, barn och lokala samarbetspartner som arrangerade dagarna.

”Att möjliggöra skogsdagar för skolelever är en viktig del av Skogsstiftelsens framtidsarbete för skogsnäringens bästa, och därför finansierar vi detta storprojekt. Finlands Forstförening och 4H gör ett betydelsefullt arbete som arrangerar projektet”, säger Fredrikson.

Skogsdagar inom ramen för Alla sexor till skogen arrangeras runt om i Finland från och med hösten 2026. Barn nås både på landsbygden, i tätorter och i städer. Lokalt genomförs evenemangen i ett brett samarbete mellan aktörer inom skogs- och ungdomssektorn, vilket ger skogsdagen ett mångsidigt innehåll.

Mer information

Martta Fredrikson, verkställande direktör, Finlands Skogsstiftelse, martta.fredrikson@metsasaatio.fi, tfn 040 6871686

Eeva Salmenpohja, direktör för hållbarhet och kommunikation, LokalTapiola, eeva.salmenpohja@lahitapiola.fi

Kirsi Joensuu, verksamhetsledare, Finlands Forstförening, kirsi.joensuu@smy.fi, tfn 040 8400642

Tomi Alakoski, verkställande direktör, Finlands 4H-förbund, tomi.alakoski@4h.fi, tfn 040 501 5307