Koirasuon avrinningsområdesrestaurering slutförd: vattenvård och naturvård i praktiken

Arbetena inom restaureringsprojektet för Koirasuons avrinningsområde i Parikkala slutfördes i september 2026. I projektet, som genomfördes av Skogsvårdsföreningen Norra Karelen, byggdes vattenvårdskonstruktioner, erosionskänsliga diken restaurerades och myrområden återställdes. Målet var att förbättra vattenkvaliteten i de vatten som rinner ut i Pyhäjärvi samt att stärka den biologiska mångfalden.

Dike som orsakar erosion före restaureringen. Foto: Jukka Pietilä.

Koirasuons och Koirajokis avrinningsområden har under årtionden förändrats till följd av äldre dikningar. Det snabba vattenflödet i delar av dikessystemen har ökat erosionen och transporten av sediment, organiskt material och näringsämnen till nedströms liggande vattendrag. I det nu avslutade projektet åtgärdades problemen genom flera praktiska insatser som syftade till att bromsa vattenflödet och fånga upp sediment, organiskt material och näringsämnen redan inom avrinningsområdet.

Under projektet byggdes bottendammar av natursten och sprängsten i eroderade diken, och gamla sedimenteringsbassänger restaurerades. Området fick också nya små våtmarker, rördamskonstruktioner och slamgropar, vars uppgift är att minska belastningen på vattendragen. Särskild uppmärksamhet ägnades åt de mest erosionskänsliga områdena i Koiralahtis och Koirajokis avrinningsområden.

Projektet fokuserade inte enbart på vattenvård. På Koirasuo genomfördes också restaureringsåtgärder för myrar, där vatten återfördes till uttorkade myrområden och effekterna av tidigare dikningar minskades. En del lågproduktiva myrområden lämnades att utvecklas mot ett mer naturligt tillstånd, medan återhämtningen på vissa områden påskyndades genom olika typer av dammlösningar.

Bottendamm byggd av sprängsten. Foto: Jukka Pietilä.

Genom projektet sökte Skogsvårdsföreningen Norra Karelen och markägaren Parikkala församling lösningar där skogsbruk, vattenvård och naturvård kan förenas. Målet var att visa att belastningen på vattendragen kan minskas effektivt utan att skogsbruket på området förhindras. Samtidigt skapades nya livsmiljöer för arter knutna till våtmarker och myrarnas naturtillstånd förbättrades. Finansieringen av projektet möjliggjordes med stöd från Finlands Skogsstiftelse och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

Samarbete med intressenter och långsiktiga effekterkutuksia

Under projektets gång konstaterades att intresset bland lokala intressenter var mycket stort. Projektet presenterades därför vid publikevenemang, exkursioner i fält och möten med olika intressentgrupper.

Även om byggnadsarbetena nu har avslutats syns en del av restaureringens effekter redan i naturen, medan de fullständiga resultaten kommer att visa sig först under de kommande åren. Förväntningarna är att mängden sediment som transporteras till Pyhäjärvi minskar, att vattendragens tillstånd förbättras och att den mångformiga myr- och våtmarksnaturen i Koirasuoområdet stärks ytterligare.

Projektet ses som ett gott exempel på hur åtgärder på avrinningsområdesnivå samtidigt kan främja vattenvård, naturvård och anpassning till klimatförändringen. Allt detta kan dessutom genomföras i ekonomiskogar utan att lönsamheten i skogsbruket försämras.

Ny våtmark i Koirasuons avrinningsområde. Foto: Jukka Pietilä.

Teksti ja kuvat: Jukka Pietilä

Bakom projekten: Hur påverkar näringsämnen och torka skogens tillväxt?

Hur förändras skogarnas näringstillstånd i ett förändrat klimat, och vilka konsekvenser får det för trädens tillväxt? Känner vi till de olika trädslagens näringsbehov tillräckligt väl i en tid då andelen lövträd i skogarna eftersträvas öka? I ett projekt vid Naturresursinstitutet (Luke) undersöks näringsbrister hos skogsträd samt torkans påverkan på trädens tillväxt och livskraft. Målet är att ta fram ny kunskap som kan stödja skogsskötsel och bidra till att trygga skogarnas tillväxtförmåga.
Låt forskarna själva berätta mer.

Vad handlar ert projekt om och varför är ämnet särskilt viktigt just nu?

Skogsträd behöver mineralnäringsämnen för att växa, precis som alla andra växter. Vissa näringsämnen förekommer endast i begränsad mängd i den finländska marken, och skogsmark gödslas inte regelbundet på samma sätt som åkermark. Samtidigt förs näringsämnen bort från skogen vid avverkning och uttag av hyggesrester, och klimatförändringen påverkar förhållandena i skogen. På mineraljordar är brist på kväve, fosfor och bor bäst känd, men på senare tid har även låga halter av svavel, magnesium och koppar påträffats.

Nästan all tidigare forskning om skogsträdens näringsstatus har gjorts på tall och gran. Lövträd behöver sannolikt proportionellt större mängder näringsämnen än barrträd. Eftersom andelen lövträd och blandskogar i våra skogar förväntas öka finns det behov av att utreda näringsbehoven även hos lövträd, särskilt vårtbjörk.

Perioder av torka blir allt vanligare i Finland, och torka försämrar både tillgången på näringsämnen i marken och trädens förmåga att ta upp dem. Därför behövs mer kunskap om hur torka, näringsbrister och konkurrens mellan olika trädslag påverkar trädens framgång och överlevnad.

Vilken konkret förändring eller effekt vill projektet åstadkomma?

Projektet strävar efter att ge ny kunskap om brister på svavel, magnesium, koppar och molybden i Finlands skogar. Resultaten och framtida fortsatta studier kan ge bättre möjligheter att bedöma lövträdens näringsbehov samt effekterna av uttag av hyggesrester på näringsförluster från skogen. Resultaten kan också påverka rekommendationer kring uttag av hyggesrester och skogsgödsling.

Vilken betydelse har stödet från Skogsstiftelsen haft för ert projekt?

Forskningen hade inte kunnat genomföras i denna form utan stöd från Finlands Skogsstiftelse.

Varför berör detta ämne också den vanliga finländaren?

Både näringsbrister och ökande perioder av torka kan minska skogens tillväxt och i värsta fall leda till att träd dör. Detta påverkar finländarna både genom skogens ekonomiska värde och dess betydelse för rekreation. Andelen lövträd i skogarna förväntas öka, och forskningen ger ny kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att de ska kunna växa och utvecklas väl.

Läs mer om projekt.

I serien Bakom projekten fördjupar vi oss i projekt som genomförs med stöd av bidrag från Finlands Skogsstiftelse.

Skogsstiftelsen beviljade 1,2 miljoner euro i bidrag: största potten till projekt för barn och unga

Skogsstiftelsens styrelse beviljade sammanlagt 1 260 000 euro i bidrag under höstens ansökningsomgång till projekt som främjar skogsnäringen. Bidrag beviljades för skogsfostran för barn och unga, påverkanskommunikation, forskning samt andra projekt som stöder Skogsstiftelsens ändamål.

Höstens ansökningsomgång lockade rekordmånga ansökningar, totalt 79 stycken, varav 13 beviljades bidrag. Den sammanlagda bidragspotten uppgick till 1 260 000 euro. Konkurrensen var hård och många goda projektansökningar blev utan finansiering. Skogsstiftelsen tackar alla som skickade in en ansökan.

Projekt inom skogsfostran för barn och unga fick den största andelen av bidragspotten, sammanlagt 805 000 euro till sex olika projekt.

– Projekt inom skogsfostran för barn och unga står i centrum för stiftelsens strategi, och det syns också i denna ansökningsomgång. Projektet Alla sjätteklassare ut i skogen beviljades omgångens största enskilda bidrag på 500 000 euro. Under sin första verksamhetsperiod har projektet visat att det skapat ett utmärkt, fungerande och verkningsfullt koncept. Skogsstiftelsens bidrag lägger grunden för projektets andra verksamhetsperiod, men det behövs också många andra finansiärer för att verksamheten ska kunna växa till sin fulla potential. Detta är en stor positiv möjlighet för skogssektorn, säger verkställande direktör Martta Fredrikson.

Tre utdelningar från bidrag

Alla sjätteklassare ut i skogen tar skolelever ut i naturen

Även i höstens ansökningsomgång beviljades finansiering till projektet Alla sjätteklassare ut i skogen, som inleddes som en del av Skogsstiftelsens 30-årsjubileum år 2025. Under sitt första verksamhetsår 2026 nådde projektet cirka hälften av årskullen.

Målet är att ge elever i årskurs sex möjlighet att på ett praktiskt sätt bekanta sig med skogar, skogsbruk och skogsnäringens betydelse. Projektet stöder Skogsstiftelsens mål att stärka barns och ungas skogskunskap och relation till skogen.

Beviljat bidrag: 500 000 euro

Forskning ger noggrann markartsinformation för skogsbrukets behov

Skogsstiftelsen beviljade bidrag till forskningsprojektet METSÄMAA – Högupplöst jordartskarta för skogsbrukets behov: regional pilotering och praktisk testning. Inom projektet utvärderas kartornas tillförlitlighet med hjälp av fältobservationer och deras användbarhet testas tillsammans med aktörer inom skogsbruket i praktiska avverknings- och skogsvårdssituationer. Piloter i landskapsskala skapar grunden för en nationell utvidgning av metoden och dataprodukten.

Identifiering av markart är en grundförutsättning för framgångsrikt skogsbruk. Korrekt markartsinformation behövs både för att välja rätt skogsvårdsmetod och för att genomföra virkesavverkning med hänsyn till naturmiljön. Projektet stärker därmed framtiden för Finlands skogar och användningen av trä.

Beviljat bidrag: 70 000 euro

Från skogen till framtiden för ungdomar i Norra Karelen

Skogsstiftelsen beviljade bidrag till projektet Metsästä tulevaisuus (Från skogen till framtiden), där LUMA-centret vid Östra Finlands universitet utvecklar undervisningspaket i skogsfostran för högstadieskolor. Praktiska uppgifter och skogsutflykter ökar ungas kunskap om skogen, stärker deras relation till skogen samt introducerar dem till utbildnings- och karriärmöjligheter inom skogssektorn.

Den riktade bidragsutlysningen i Norra Karelen väckte stort intresse, och på grund av ansökningarnas höga kvalitet beslutade Skogsstiftelsens styrelse att även bevilja finansiering till ett annat projekt i regionen ur stiftelsens allmänna bidragspott. Därmed fick också projektet Metsästä tulevaisuus finansiering för att stärka skogsfostran bland högstadieelever.

Beviljat bidrag: 30 000 euro

Bidrag beviljade av Skogsstiftelsens styrelse 5.11.2026:

Alla sjätteklassare ut i skogen, Finlands Skogsförening rf och Finlands 4H-förbund, 500 000 euro

Skogsakademin för beslutsfattare – kurser och aktuella seminarier, Finlands Skogsförening rf, 130 000 euro

Metsäala tutuksi NYT Yrityskylä Alakoulussa vuonna 2027, Ung Företagsamhet och ekonomi NYT, 110 000 euro

Skogsnöten, Finlands Skogsförening rf, 80 000 euro

METSÄMAA – Högupplöst jordartskarta för skogsbrukets behov: regional pilotering och praktisk testning, Helsingfors universitet, 70 000 euro

Metsäalan EU-akatemia 2027, Työtehoseura rf, 70 000 euro

AALTO-filmen, Solar Films Inc. Oy, 50 000 euro

Metsäsalapoliisit-metsäpäivä (0.–2.lk) ja yläkoululaisten metsäpäivä, Finlands 4H-förbund, 50 000 euro

Metsien Suomi, Metsäviestintä Oy, 50 000 euro

Uusi Puu, Metsäviestintä Oy, 45 000 euro

Savotta, Filmbutik Oy, 40 000 euro

Fyra steg till skogsbranschen, Polvijärvi 4H-förening, 35 000 euro (finansiering ur testamentsgåva)

Metsästä tulevaisuus, LUMA-centret vid Östra Finlands universitet, 30 000 euro

Nästa bidragsansökan våren 2027

Skogsstiftelsen beviljar större projektbidrag två gånger per år. Nästa ansökningsomgång ordnas våren 2027. Närmare information publiceras på Skogsstiftelsens webbplats innan ansökan öppnar.

Mer information

Martta Fredrikson
verkställande direktör
Finlands Skogsstiftelse
tfn 040 687 1686
martta.fredrikson@metsasaatio.fi

Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse vars syfte är att stödja skogsnäringens livskraft genom samarbete mellan skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Stiftelsen delar årligen ut bidrag till projekt inom barn- och ungdomsverksamhet, forskning, beslutsfattarkommunikation samt skogsnatur. Verksamheten finansieras huvudsakligen med donationer (RA/2023/1002).

Bidrag dubbelt upp för skogsfostran bland högstadieelever i Norra Karelen

Skogsstiftelsens styrelse beviljade 35 000 euro i finansiering inom den riktade projektutlysningen för Norra Karelen till de nordkarelska 4H-föreningarnas gemensamma projekt Fyra steg till skogsbranschen. Utlysningen genomfördes utifrån en testamentsgåva i enlighet med donatorns önskemål.

För två år sedan mottog Finlands Skogsstiftelse en betydande testamentsgåva, som även omfattade en andel i en samfälld skog. I enlighet med donatorns önskemål ska avkastningen från den samfällda skogen användas för skogsfostran för barn och unga.

Donatorn kom från Norra Karelen, vilket ledde till att Skogsstiftelsen i höst öppnade en separat ansökningsomgång för skogsfostransprojekt som genomförs i regionen. Syftet var att hitta projekt som stärker skolelevers skogskunskap, relation till skogen och kännedom om skogsnäringen.

– Vi ordnade för första gången en regionalt riktad bidragsutlysning, och den blev mycket lyckad. Det är betydelsefullt att berättelsen om testamentsgåvan fortsätter i Norra Karelen genom de lokala 4H-föreningarnas gemensamma projekt, säger verkställande direktör Martta Fredrikson.

Ansökningsomgången väckte stort intresse, och tack vare den höga kvaliteten på ansökningarna beslutade Skogsstiftelsens styrelse att även bevilja ett bidrag på 30 000 euro ur stiftelsens allmänna bidragspott till ett annat projekt som genomförs i Norra Karelen.

– Norra Karelen fick därmed en riktig ”dubbelpott”. Det är glädjande att även LUMA-centrets projekt vid Östra Finlands universitet för att stärka högstadieelevers skogskunnande beviljades finansiering, säger Fredrikson.

Fyra steg till skogsbranschen förenar skogsfostran och arbetslivsfärdigheter

Det riktade bidraget beviljades projektet Fyra steg till skogsbranschen, som koordineras av Polvijärvi 4H-förening. Projektets mål är att introducera unga till skogssektorn, stärka deras arbetslivsfärdigheter och skapa nya möjligheter till sysselsättning inom skogsbranschen.

Inom projektet får unga bekanta sig med skogssektorn genom skogsdagar som ordnas i samarbete med skolor. Dessutom erbjuds praktiska utbildningar i skogsarbete, såsom utbildning i röjsågsanvändning, och ungdomars 4H-företagande inom skogsrelaterade arbetsuppgifter stöds.

Målet är att nå cirka tusen unga i Norra Karelen och stärka deras kunskap om utbildnings- och karriärmöjligheter inom skogssektorn. Samtidigt byggs ett samarbetsnätverk upp mellan skolor, aktörer inom skogssektorn och 4H-föreningar.

Beviljat bidrag: 35 000 euro

Mer information

Martta Fredrikson
verkställande direktör
Finlands Skogsstiftelse
tfn 040 687 1686
martta.fredrikson@metsasaatio.fi

Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse vars syfte är att stödja skogsnäringens livskraft genom samarbete mellan skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Stiftelsen delar årligen ut bidrag till projekt inom barn och unga, forskning, beslutsfattarkommunikation samt skogsnatur. Skogsstiftelsen finansierar sin verksamhet huvudsakligen med donationsmedel (RA/2023/1002).

Uppdaterad dataskyddsbeskrivning

Finlands Skogsstiftelse har uppdaterat sin dataskyddsbeskrivning. Uppdateringarna gäller användningen av AI-assisterade verktyg samt behandlingen av personuppgifter i samband med stipendieansökningar.

AI-assisterade verktyg används inom Finlands Skogsstiftelse som stöd för arbetet och stipendieprocessen. AI används inte för automatiserat beslutsfattande eller profilering, och personuppgifter används inte för att träna AI-modeller.

Den uppdaterade dataskyddsbeskrivningen finns längst ner på vår webbplats under rubriken Dataskyddsbeskrivning.

Uppdateringen av dataskyddsbeskrivningen är en del av Finlands Skogsstiftelses fortlöpande arbete för att säkerställa öppenhet, ansvarstagande och en omsorgsfull behandling av personuppgifter.

Mer information:

Verkställande direktör Martta Fredrikson
tfn 040 687 1686
martta.fredrikson@metsasaatio.fi

Fem skogsfackmän utsågs till Skogsstiftelsens ambassadörer

Finlands Skogsstiftelse har utsett fem skogsfackmän till Skogsstiftelsens ambassadörer 2026. Utmärkelserna delades ut den 23 oktober 2026 på Skogsdagarnas huvudscen på Clarion Hotel Helsinki Airport.

Skogsstiftelsens ambassadörer 2026 från vänster till höger: Ari Ojala, Tanja Ojava, Tytti Taivalkoski, Ville-Veikko Kontinen och Ville Vihonen.

Till Skogsstiftelsens ambassadörer utsågs Ari Ojala, skogsexpert vid Metsänhoitoyhdistys Pohjois-Karjala, Tanja Ojava, skogsexpert vid Metsä Group, Tytti Taivalkoski, skogsexpert vid Pfeifer Nordics Oy, Ville-Veikko Kontinen, skogskundansvarig vid UPM, samt Ville Vihonen, skogsexpert vid Stora Enso.

De premierade ambassadörerna är kända som aktiva förespråkare för Finlands Skogsstiftelse och den finländska skogsnäringen. I sitt arbete har de berättat om Skogsstiftelsens verksamhet, lyft fram effekterna av projekt som finansierats av stiftelsen samt synliggjort vardagen inom skogsbruket.

Särskilt värdefullt har deras aktiva arbete varit för att göra skogsstiftelseavgiften och de projekt som möjliggörs genom Finlands Skogsstiftelse mer kända. Genom sitt arbete har de visat hur skogssektorns gemensamma satsningar bidrar till att trygga branschens framtida verksamhetsförutsättningar.

Utmärkelserna överlämnades av Finlands Skogsstiftelses vd Martta Fredrikson och styrelseordförande Tuomas Tiilikainen. Ambassadörerna fick diplom av björkplywood, presentkort för inkvartering i Finland samt varma applåder från publiken.

”Ett stort grattis till Skogsstiftelsens ambassadörer 2026. De visar med gott exempel hur varje yrkesperson inom skogssektorn genom sitt eget engagemang kan bidra till branschens livskraft och framtid”, säger Finlands Skogsstiftelses vd Martta Fredrikson.

Finlands Skogsstiftelses utmärkelser delas årligen ut till skogsfackmän som genom sitt arbete och sitt personliga engagemang har bidragit till att öka kännedomen om den finländska skogsnäringen och Finlands Skogsstiftelse. Att presentera Skogsstiftelsen för skogsägare är ett konkret sätt att stärka branschens gemensamma möjligheter och bygga en hållbar framtid för skogsnäringen.

Tilläggsuppgifter

Martta Fredrikson
vd, Finlands Skogsstiftelse
martta.fredrikson@metsasaatio.fi
040 687 1686

Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse vars syfte är att stödja en livskraftig skogsnäring genom att fungera som en samarbetsplattform för skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Skogsstiftelsen delar årligen ut bidrag till projekt för barn och unga, forskning, påverkanskommunikation samt skogsnatur. Skogsstiftelsen verkar huvudsakligen med donationsmedel (RA/2023/1002).

Uusi puu 2026:s publikfavorit offentliggjordes på Skogsdagarna

Uusi puu 2026:s publikomröstning vanns av Metsä FreshPack, ett fukt- och fettbeständigt livsmedelsförpackningspapper tillverkat av fossilfria råvaror. Produkten används bland annat för förpackning av snabbmat och bageriprodukter. På andra plats kom LignoSpheres ligninbaserade epoxilim och ytbeläggning, och på tredje plats Fiberwoods träbaserade akustikskiva.

Vid prisutdelningen deltog Johanna Lahti, ordförande för styrgruppen för Uusi puu, Kiira Seppälä, produktutvecklingschef vid Metsä Tissue, Kalle Lintinen, teknologidirektör vid LignoSphere, Jani Lehmonen, utvecklingschef för produktions- och materialteknologi vid Fiberwood, samt Martta Fredrikson, vd för Finlands Skogsstiftelse. Foto: Vilma Issakainen.

”I publikomröstningen fanns i år ett mycket mångsidigt urval av olika produkter som i dag kan tillverkas av trä. Bland kandidaterna fanns allt från kosmetika till inredningsmaterial,” berättar Uusi puus projektchef Virpi Korhonen.

”I år gick segern till en vardagsprodukt vars användning visar i vilken skala vi kan ersätta fossila material på den globala marknaden. Förpackningar är det viktigaste segmentet där ansvarsfullt producerade finländska material kan konkurrera internationellt och samtidigt skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd i Finland.”

Publikens favorit blev det fukt- och fettbeständiga livsmedelsförpackningspappret Metsä FreshPack, som används bland annat för förpackning av snabbmat och bageriprodukter.

Förpackningspappret, som utvecklats av Metsä Greaseproof Papers, tillverkas till hundra procent av biobaserade råvaror. Det innehåller inga fossilbaserade råvaror, PFAS-föreningar, polyeten, latex eller gluten. I stället för plast och andra skadliga barriärmaterial används naturpolymerer och mineraler.

”Träbaserade råvaror utgör 85 procent av pappret. Resten består av naturpolymerer och mineraler som ger pappret skyddande barriäregenskaper. Med hjälp av dem uppnås den nödvändiga fett- och fuktbeständigheten utan fossilbaserade material,” berättar Ninja Mielonen, kommunikations- och marknadsföringschef vid Metsä Greaseproof Papers.

Papprets fett- och fuktbeständighet bygger på en kombination av naturpolymerer och mineraler samt på tillverkningsprocessen, där en tät struktur skapas i pappret genom malning av fibrerna.

Ett FreshPack-ark utan matrester kan återvinnas i pappersinsamlingen. Ett ark som innehåller matrester kan sorteras som bioavfall, om de lokala sorteringsanvisningarna tillåter det.

Åtta intressanta träbaserade innovationer deltog i Uusi puus publikomröstning.

Andra och tredje plats gick till produkter tillverkade av skogsindustrins sidoströmmar

På andra plats i publikomröstningen kom LignoSpheres ligninbaserade epoxilim och ytbeläggning. Tredje plats gick till Fiberwoods träbaserade akustikskiva. Båda produkterna representerar förädlade innovationer med högt mervärde där skogsindustrins sidoströmmar har tagits till vara.

I år deltog åtta träbaserade nyhetsprodukter i Uusi puus publikomröstning. Uusi puu presenterade tävlingsbidragen på sin webbplats och i sina kanaler i sociala medier, och allmänheten fick rösta på sin favorit under hela september. Vinnarna utsågs genom en omröstning i sociala medier där sammanlagt 852 röster gavs.

Vinnarna i publikomröstningen offentliggjordes på de nationella Skogsdagarna torsdagen den 22 oktober 2026 på Clarion Hotel Helsinki Airport.

Uusi puu lyfter fram vilka träbaserade lösningar som redan finns på marknaden, vilken samhällelig betydelse de har och hur framtiden ser ut för branschen. Projektet för ut budskapet om den träbaserade bioekonomin till samhällspåverkare och politiska beslutsfattare.

Både Skogsdagarna och Uusi puu är projekt som drivs av Finlands Skogsförening. Huvudfinansiär för Uusi puu är Finlands Skogsstiftelse, som stöder verksamhet som stärker livskraften inom den finländska skogsnäringen.

Ytterligare information om projektet

Uusi puu berättar vilka träbaserade lösningar som redan finns på marknaden, vilken samhällelig betydelse de har och hur framtiden ser ut för branschen. Projektet för ut budskapet om den träbaserade bioekonomin till samhällspåverkare och politiska beslutsfattare. Uusi puu är ett projekt inom Finlands Skogsförening och genomförs av Metsäviestintä Oy. Huvudfinansiär är Finlands Skogsstiftelse, som stöder verksamhet som stärker livskraften inom den finländska skogsnäringen.

Virpi Korhonen, projektchef, Uusi puu, virpi.korhonen@uusipuu.fi, p. 040 069 7973

uusipuu.fi

Finlands Skogsstiftelses bidragsansökan lockade rekordmånga ansökningar

Finlands Skogsstiftelsens höstutlysning väckte stort intresse. Det sammanlagda beloppet som söktes i bidrag uppgick till nästan fem miljoner euro, och rekordmånga 79 ansökningar lämnades in.

Skogsstiftelsens styrelse beviljar bidrag på över 5 000 euro två gånger om året. År 2023 övergick stiftelsen till två ansökningsomgångar per år, och sedan dess har antalet ansökningar ökat år för år.

Flest ansökningar gällde forskningsprojekt med koppling till skogsnäringen, sammanlagt 32 stycken. Inom skogsfostran för barn och unga kom det in 24 ansökningar. Även stiftelsens projektsatsning med särskilt fokus på Norra Karelen väckte glädjande stort intresse.

Det stora antalet ansökningar visar på ett starkt intresse för att bygga framtiden för den finländska skogsnäringen genom skogsfostran, påverkanskommunikation och forskning. Även den allt stramare tillgången till offentlig finansiering har haft betydelse.

Finlands Skogsstiftelse tackar alla sökande för deras engagemang och intresse för stiftelsens verksamhet. Bedömningen av ansökningarna pågår som bäst, och besluten om bidrag meddelas i november.

Skogsstiftelsen medverkade på Skogsägarkvällen i Tammerforshuset

Finlands Skogsstiftelse medverkade på Skogsägarkvällen som ordnades tisdagen den 20 oktober i Tammerforshuset. Evenemanget samlade omkring 300 skogsägare för att ta del av aktuella frågor om skogsbruk, virkeshandel, skogsinvesteringar, generationsväxlingar och hur man kan förbereda sig för klimatförändringen.

Under kvällen bjöds deltagarna på expertanföranden och paneldiskussioner om ämnen som är aktuella för skogsägare. Finlands Skogsstiftelse presenterade sin verksamhet i ett eget informationsinslag och samtalade med skogsägare om de projekt som stiftelsen finansierar samt om betydelsen av skogsstiftelseavgiften för den finländska skogsnäringens framtid.

Finlands Skogsstiftelse medverkar även på nästa veckas Skogsägarkväll i Jyväskylä, som ordnas den 26 oktober på Scandic Laajavuori.

Bakom projekten: Med vilka incitament bygger vi framtidens skogar?

Hur kan skogsägare uppmuntras att fatta beslut som stöder både ett lönsamt skogsbruk och samhällets föränderliga mål? Och vilka incitamentssystem behövs i framtiden när skogarna förväntas bidra med allt mer, från virkesproduktion och kolbindning till att trygga den biologiska mångfalden? I ett projekt som genomförs av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT granskas hur dagens incitamentssystem fungerar och hur de kan utvecklas med sikte på år 2050.
Låt forskarna själva berätta mer.

Vad handlar ert projekt om och varför är ämnet viktigt just nu?

I projektet undersöker vi hur dagens ekonomiska incitament inom skogsbruket fungerar och hur incitamentssystemet bör utvecklas inför framtiden. Målet är att ge beslutsfattare en helhetsbild av vilka incitament som bäst stöder vården och användningen av skogarna fram till 2035 och vidare till 2050.

Ämnet är särskilt aktuellt eftersom verksamhetsmiljön för de finländska skogarna och skogsbruket har förändrats snabbt under de senaste åren. Skogarna förväntas samtidigt uppfylla många olika och delvis motstridiga mål. De ska producera virke för industri och energiproduktion, binda kol, stärka den biologiska mångfalden, erbjuda rekreationsmöjligheter och ge inkomster till skogsägarna. Samtidigt påverkas skogsbrukets verksamhetsmiljö av bland annat klimat- och naturpolitik, EU-reglering, skogsindustrins behov, den offentliga ekonomins utveckling samt förändringar som påverkar skogarnas tillväxt och hälsa.

Därför granskar projektet inte bara det nuvarande stödsystemet utan riktar också blicken längre in i framtiden. Vi identifierar centrala förändringsfaktorer som påverkar skogssektorn och bedömer hur de kan forma skogsbruket under de kommande årtiondena. Detta är viktigt eftersom dagens incitamentssystem inte bara måste möta dagens behov utan också morgondagens. Om skogsbrukets mål och verksamhetsmiljö förändras är det motiverat att fråga sig om inte också incitamenten borde förändras.

Vilken konkret förändring eller effekt vill projektet åstadkomma?

I projektet studerar vi hur de ekonomiska incitament som riktar sig till skogsägare fungerar i dag: vad de leder till, vilka effekter de har och hur väl de uppfyller sina syften. Utifrån detta bedömer vi vilka incitament som behövs i framtiden och hur de bör riktas.

Frågan är viktig också ur ett offentligfinansiellt perspektiv. Statsekonomin står under press och olika stödformer och offentliga utgifter granskas allt noggrannare. Därför är det viktigt att veta vilket mervärde skogsbrukets incitament skapar. Ur samhällets synvinkel är det särskilt relevant om incitamenten leder till nyttor som inte skulle uppstå utan stöd eller som annars skulle bli betydligt mindre.

Inom skogsbruket syns effekterna av beslut ofta först efter lång tid. Ett beslut om skogsvård som fattas i dag kan påverka skogens tillväxt, virkesproduktion, kolbindning och biologiska mångfald i årtionden framöver. Därför är det viktigt att utvärdera incitamentssystemet ur ett tillräckligt långsiktigt perspektiv och inte enbart utifrån dagens behov.

Målet med projektet är att ta fram forskningsbaserade och praktiskt användbara rekommendationer för hur incitamentssystemet kan utvecklas. Avsikten är alltså inte bara att utvärdera det nuvarande systemet, utan även att bidra till förståelsen av vilket slags system som bäst skulle gynna både skogsägare och samhället som helhet under de kommande årtiondena.

Vilken roll har Finlands Skogsstiftelses stöd spelat för projektet?

Finlands Skogsstiftelses finansiering möjliggör genomförandet av hela projektet, eftersom projektet saknar annan finansiering. Tack vare stödet kan vi kombinera PTT:s och Swecos olika kompetenser inom analys av ekonomiska incitament och deras effekter, kunskap om skogssektorns verksamhetsmiljö, framtidsanalys samt utarbetande av konkreta utvecklingsförslag.

Denna kombination är viktig för projektet. Det räcker inte att enbart utvärdera det nuvarande systemet om man samtidigt inte funderar på i vilken typ av värld systemet ska fungera på 2030-, 2040- och 2050-talen. Samtidigt ger framtidsanalyser störst nytta när de kan kopplas till konkreta beslut och praktiska lösningar.

Finlands Skogsstiftelse spelar också en viktig roll när det gäller att föra forskningsresultat ut i praktiken. Genom stiftelsens nätverk och kommunikation kan projektets resultat nå ett brett spektrum av aktörer inom skogssektorn samt dem som kan använda kunskapen i beslutsfattande och utvecklingsarbete. På så sätt stannar forskningsresultaten inte bara i en rapport, utan får bättre möjligheter att göra verklig nytta.

Varför berör detta ämne även vanliga finländare?

Incitament inom skogsbruket kan vid första anblicken verka vara en relativt begränsad skogspolitisk fråga, men deras effekter sträcker sig långt ut i samhället. De åtgärder som skogsägare uppmuntras till i dag påverkar hur de finländska skogarna kommer att se ut om flera årtionden.

Effekterna märks exempelvis i hur mycket virke som kan produceras, vilka verksamhetsförutsättningar den finländska skogsindustrin har, hur mycket kol skogarna binder och hur den biologiska mångfalden utvecklas. Skogarna har dessutom stor betydelse för rekreation, landskap och många andra värden som människor uppskattar.

Frågan berör också finländarna mycket konkret. Finland har ett stort antal privata skogsägare, och skogsbrukets stödsystem påverkar deras möjligheter och incitament att sköta sina skogar. De beslut som skogsägarna fattar får i sin tur konsekvenser för hela samhället.

Det nuvarande incitamentssystemet syftar till att stödja flera mål som rör skogarnas skötsel och användning. Ett väl fungerande system kan uppmuntra skogsägare att genomföra långsiktiga åtgärder som gynnar både dem själva och samhället i stort.

I grund och botten handlar det om hur gemensamma offentliga medel används på ett sätt som skapar största möjliga nytta. Ett livskraftigt och lönsamt skogsbruk ger inkomster och råvaror till den finländska industrin, men samtidigt måste hänsyn tas till klimatet, naturen och andra samhälleliga mål. Därför är utvecklingen av skogsbrukets incitament inte bara en fråga för skogsägare eller skogssektorn, utan en fråga om vilka skogar och vilket skogsbaserat välstånd vi vill ha i Finland i framtiden.

Läs mer om projektet här.

I serien Bakom projekten fördjupar vi oss i projekt som genomförs med stöd av bidrag från Finlands Skogsstiftelse.