Skogsstiftelsen i Finland söker projekt i Norra Karelen som stärker skolelevers kunskaper om skog, deras relation till skogen och deras kännedom om skogsnäringen. I den riktade ansökningsomgången delas sammanlagt 35 000 euro ut.
Finlands Skogsstiftelse fick för två år sedan en betydande testamentsdonation. I enlighet med donatorns önskemål riktar Finlands Skogsstiftelse avkastningen från den samfällda skogsandel som erhölls genom testamentet till verksamhet inom skogsfostran för barn och unga.
Donatorn kom från Norra Karelen, och för att hedra detta önskar Finlands Skogsstiftelse att bidragen riktas just till denna region.
Vi söker nu ett projekt som i Norra Karelen stöder skolelevers skogsfostran, ökar deras kunskap om skogsnäringen och stärker deras skogskunskap. Projektet ska vara allmännyttigt och ligga i linje med Finlands Skogsstiftelses syfte. Vi värdesätter en väl genomarbetad och tydlig projektplan samt en bedömning av projektets genomslag och effekter. Vi önskar i synnerhet bidragsansökningar för verksamhet riktad till elever i högstadieåldern, och samarbete mellan olika aktörer ses som en fördel.
För denna utlysning finns 35 000 euro att söka. Bidraget kan beviljas ett eller flera projekt.
Om ansökningsomgången inte resulterar i ett projekt i Norra Karelen som uppfyller kriterierna, kan Finlands Skogsstiftelses styrelse bevilja bidraget till verksamhet inom skogsfostran för barn och unga även i andra delar av Finland.
Bidrag söks via bidragssystemet. Sökande ombeds att lägga till beteckningen NORRA-KARELEN i ansökans rubrik.
Finlands Skogsstiftelses höstansökan för bidrag är öppen 1.9–8.10.2026. I höstens ansökan prioriteras projekt som gäller skogsfostran för barn och unga, påverkarkommunikation samt forskning med anknytning till skogsnäringen. Ansökningar inom andra teman som främjar Finlands Skogsstiftelses ändamål behandlas dock också. I samband med höstens ansökan genomförs dessutom en riktad projektutlysning för Norra Karelen, som presenteras närmare i en separat nyhet.
Skogsnäringen bekant för olika målgrupper
Finlands Skogsstiftelse vill främja skolelevers kunskap om skogsbruk, skogar samt skogsrelaterade färdigheter. Inom Finlands Skogsstiftelse anser vi att en stark relation till skogen inte bara bidrar till att trygga tillgången på kompetenta medarbetare på framtidens arbetsmarknad, utan också stärker skolungdomars välbefinnande och har betydelse för såväl skogsnäringens framtid som för samhället i stort. Finlands Skogsstiftelse värdesätter nya initiativ och samarbetsformer inom skogsfostran för skolungdomar.
Finlands Skogsstiftelse vill också främja dialogen om användningen av skogar och lyfta fram de näringar som är knutna till skogen samt deras betydelse för samhället. Kommunikationsprojekt som riktar sig till beslutsfattare och andra påverkare stöder på ett utmärkt sätt Finlands Skogsstiftelses syfte och mål.
Höstens forskningsteman
Finlands Skogsstiftelse önskar under höstens ansökningsomgång bidragsansökningar särskilt inom följande forskningsteman:
Skogssektorns motståndskraft mot störningar samt störningarnas samhällsekonomiska konsekvenser och fördelning av kostnaderna (till exempel skogsbränder, skadeinsekter och djursjukdomar såsom ASF)
Värdeskapandet inom skogsbruket och den träförädlande industrin, inklusive ett regionalt perspektiv
Den finländska skogssektorns konkurrenskraft i förhållande till andra länder, inom Europa och globalt
Skogssektorns sysselsättningseffekter i Finland
Den ekologiska hållbarheten inom skogsbruket och virkesanskaffningen, inklusive mark- och vattendragsrelaterade frågor
Finlands Skogsstiftelse vill också främja spridningen av forskningsbaserad kunskap om skogsnäringen samt vetenskapskommunikation.
Finlands Skogsstiftelse uppmuntrar forskare att ansöka om bidrag inom de ovan nämnda temana eller för annan forskning som berör skogsnäringen.
Inget enskilt företag eller ingen enskild markägare får direkt ekonomisk nytta av stipendieverksamheten.
Skogsstiftelsen bedriver inte affärsverksamhet och finansierar inte heller produktutveckling eller marknadsföring för enskilda företag.
Ansökningar lämnas in viabidragsystemet
Ansökningstiden öppnar den 1.9 och stänger den 8.10 kl. 23.59. Finlands Skogsstiftelses styrelse fattar beslut om ansökningarna den 5.11, varefter de som ansökt om bidrag informeras om resultaten så snart som möjligt, dock senast inom en vecka. Alla bidragsansökningar ska lämnas in till Finlands Skogsstiftelse via det elektroniska bidragssystemet. Ansök om bidrag här.
Glöm inte att anmäla dig till bidragsinfo
Inför höstens stipendieansökan ordnar vi ett stipendieinfo tisdagen den 25 augusti 2026 kl. 14.00–15.00 via Teams. Under informationstillfället går vi igenom ansökningens fokusområden och kriterier samt ger praktiska tips för hur man utarbetar en framgångsrik stipendieansökan. Informationstillfället är öppet för alla som är intresserade av att ansöka om stipendium.
Anmäl dig genom att skicka e-post till info@metsasaatio.fi.
Skogarna och skogssektorn är en exceptionellt betydande del av det finländska samhället. I den forskning som stöds av Finlands Skogsstiftelse undersöks hur medborgare och beslutsfattare uppfattar skogarnas och skogssektorns betydelse för samhällets övergripande säkerhet samt vilken roll de spelar för exempelvis ekonomin, sysselsättningen, tillgången till material, energiförsörjningen, välbefinnandet och framtidstron. Projektet genomförs vid Institutionen för skogsvetenskaper vid Helsingfors universitet under ledning av forskningsdirektör Ritva Toivonen. Låt forskarna själva berätta mer.
Vad handlar projektet om – och varför är ämnet särskilt viktigt just nu?
Målet är att belysa och strukturera vad skogssektorn betyder för finländarna utifrån olika dimensioner av total säkerhet. Exempel på sådana dimensioner är kultur, identitet kopplad till naturmiljö och historia, hälsosäkerhet, ekonomi och sysselsättning samt synen på naturens tillstånd. Säkerhet granskas också genom olika hot mot samhället och omvärlden, inklusive geopolitiska frågor och naturkatastrofer, med hjälp av total säkerhets så kallade diamantmodell. Projektet undersöker dessutom medborgarnas framtidstro och deras allmänna förhållningssätt till risker som uppstår i omvärlden.
Vilken konkret förändring eller effekt strävar ert projekt efter?
Projektet kommer för första gången att ge en helhetsbild av hur finländarna uppfattar skogarna, skogsbruket, skogsindustrin och närliggande branscher, såsom byggsektorn, ur perspektivet nationell och personlig säkerhet. Frågor som rör material- och energiförsörjningssäkerhet är en del av denna helhet. Skogarna och skogssektorn utgör i Finland en samhällsstruktur som, även i europeisk jämförelse, täcker en mycket stor del av landet och samhället. Därför tror vi att forskningen kan vara till nytta för många aktörer i samhället, också på EU-nivå. Finland är dessutom en medlemsstat med stark kompetens inom beredskap och resiliens.
Vilken roll har Finlands Skogsstiftelses stöd spelat för ert projekt?
Stiftelsens stöd gör det möjligt att starta och genomföra projektet. Utan detta stöd hade projektet inte kunnat förverkligas. Vi är mycket glada och tacksamma mot Finlands Skogsstiftelse och även Kolli Stiftelse för att de har valt att satsa på detta tema och visat förtroende för oss som forskare.
Varför berör detta ämne också vanliga finländare?
Detta projekt förenar frågor om säkerhet och skogar och ligger nära finländarna och deras vardag. Geopolitiska och geoekonomiska spänningar diskuteras brett och är dagligen närvarande i nyhetsflödet. De stigande bränslepriserna märks till exempel tydligt i konsumenternas plånböcker. Effekterna av pandemier har berört oss alla, och de hot som klimatförändringen medför blir allt mer konkreta även i Norden. Många finländare äger skog. För en ännu större del av befolkningen har skogarna betydelse genom bostadsorten, rekreation, naturupplevelser eller familjens och släktens historia. För många innebär skogssektorn också direkt eller indirekt arbete och därmed ekonomisk trygghet. Projektet tydliggör och sätter ord på perspektivet säkerhet och försörjningsberedskap i utvecklingen av skogssektorn och dess roll i samhället. Denna kunskap kan bidra till att utveckla skogssektorn, från skogsvård till produktion av produkter och tjänster, på ett sätt som stärker medborgarnas upplevelse av trygghet. På så sätt stöder forskningen samhällets funktionsförmåga och motståndskraft.
Finlands Skogsstiftelses bidragsansökan öppnar den 1 september och avslutas den 8 oktober 2026. Ansökningsomgångens prioriteringar publiceras i augusti på stiftelsens webbplats.
Är du intresserad av att ansöka om bidrag? Finlands Skogsstiftelses höstens bidragsansökan öppnar den 1 september 2026. Inför ansökningsomgången ordnar vi en kostnadsfri bidragsinfo måndagen den 25 augusti kl. 14.00–15.00 via Teams. Under informationstillfället går vi igenom ansökningens prioriteringar och kriterier samt ger praktiska tips för hur du utarbetar en framgångsrik bidragsansökan.
Informationstillfället är öppet för alla som är intresserade av bidragsansökan. Bidragsinformationen hålls på finska.
Anmäl dig genom att skicka e-post till info@metsasaatio.fi.
MTK har utvecklat en ny internationell skogsstatistiktjänst med finansiering från Finlands Skogsstiftelse. Statistiktjänsten har publicerats på MTK:s webbplats samt i den gemensamma skogssektorsportalen Forest.fi. Tjänsten bygger på publikationen State of Europe’s Forests från Forest Europe.
Tjänsten samlar centrala och jämförbara uppgifter om skogarnas användning, ekonomiska betydelse och ekologiska effekter i olika europeiska länder.
Målet med webbplatsen är att erbjuda ett tillförlitligt och lättillgängligt kunskapsunderlag för den offentliga debatten och som stöd för beslutsfattandet. Diskussionen om skogar blir allt mer internationell, men det har varit utmanande att hitta jämförbar information från olika länder.
– Förväntningarna på skogarna ökar över hela världen. Samtidigt behövs en bättre gemensam lägesbild av vad som sker i skogarna i olika länder ur produktions-, klimat- och biodiversitetsperspektiv, säger MTK:s skogsdirektör Marko Mäki-Hakola.
En samlad bild av centrala skogsindikatorer
Tjänsten sammanställer centrala skogsindikatorer, från skogsägande och avverkningar till biologisk mångfald och skogarnas ekonomiska betydelse.
Uppgifterna baserar sig på den nyligen publicerade rapporten Forest Europen State of Europe’s Forests från Forest Europe och har sammanställts i ett enhetligt och lätt jämförbart format. Utöver färdigt sammanställda faktaöversikter kan användaren också ta del av en statistisk databas som bygger på öppna gränssnitt och utforska uppgifterna utifrån egna intressen.
Forest Europe är ett samarbetsforum mellan regeringarna i över 40 europeiska länder där principer för ett hållbart skogsbruk och en hållbar användning av skogar utformas.
Ett bredare perspektiv i en ensidig debatt
Den offentliga diskussionen om skogar fokuserar ofta på enskilda perspektiv. Syftet med den nya tjänsten är att tillföra helhetsperspektiv och transparens till diskussionen.
– Användningen av skogar innebär alltid val och avvägningar. Därför är det viktigt att samtidigt granska ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser, inte bara en enda dimension, betonar Mäki-Hakola.
Ett verktyg för beslutsfattande och kommunikation
Tjänsten riktar sig särskilt till beslutsfattare, medier, aktörer inom skogssektorn och andra intresserade.
– Tjänsten stöder också den finländska skogssektorns kommunikation i en internationell verksamhetsmiljö genom att göra aktuella europeiska skogsstatistikuppgifter tillgängliga för alla, säger Finlands Skogsstiftelses verkställande direktör Martta Fredrikson.
Mer information
Marko Mäki-Hakola Skogsdirektör, MTK +358 40 502 6810
Martta Fredrikson Verkställande direktör, Finlands Skogsstiftelse +358 40 687 1686
Vattenskydd är en viktig del av hållbart skogsbruk och PEFC-certifiering. PEFC Finland har beställt en oberoende utredning om de krav som PEFC-certifieringen ställer på vattendrag samt deras effekter på skogsbrukets praxis och vattnens tillstånd. I utredningen fokuseras på en jämförelse mellan PEFC-standarden och Finlands lagstiftning, och det granskas vilka tilläggskrav PEFC-certifieringen ställer på vattenskyddet jämfört med den nivå som lagstiftningen kräver. Utredningen har genomförts av Tapio Palvelut Oy. Enligt utredningen medför PEFC-certifieringen betydande fördelar för vattenskyddet inom skogsbruket, särskilt genom sin breda omfattning.
PEFC kompletterar lagstiftningen med konkreta åtgärder
I Finland finns det flera lagar som påverkar vattenskyddet inom skogsbruket, såsom skogslagen, vattenlagen, naturvårdslagen och miljöskyddslagen. Lagarna förutsätter på en allmän nivå att vattendrag beaktas och att tillstånd söks för åtgärder. De kan också begränsa skogsskötsel i vissa värdefulla livsmiljöer och naturtyper. Lagarna anger dock i regel inte exakta rekommendationer för hur vattenskyddet i skogsbruket ska genomföras. PEFC-certifieringen ställer ett flertal krav som direkt och indirekt påverkar vattnens tillstånd och som i praktiken är striktare eller mer detaljerade än lagstiftningen.
Centrala krav på vattenskydd som går längre än lagstiftningen är skyddszoner kring vattendrag samt övergångszoner i myrmarker där naturvårdsåtgärder krävs. En betydande tilläggsåtgärd jämfört med lagstiftningen är även kravet på en skyddszon på fem meter längs rensade och rätade små bäckar.
Dessutom begränsar PEFC ny dikesdränering av torvmarker och iståndsättningsdikning av lågproduktiva myrar samt utvidgar skyddet av värdefulla livsmiljöer, särskilt i odikade sumpskogar. Vid skötsel av torvmarksskogar ska aktuella anvisningar som beaktar klimatpåverkan följas.
I det praktiska virkesuttaget syns certifieringens effekter på vattenskyddet bland annat genom att körskador undviks och att överfarter över vattendrag planeras och genomförs omsorgsfullt. Vandring av fisk och annan vattenlevande fauna ska säkerställas vid vägbyggande och vägförbättringar samt vid avgränsning av skyddszoner. Certifieringen ställer även, jämfört med lagen, konkreta begränsningar för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel samt för stubbskörd inom grundvattenområden.
Den breda täckningen ger betydande fördelar
Enligt utredningen medför PEFC-certifieringens breda täckning betydande fördelar för vattenskyddet inom skogsbruket. Den harmoniserar arbetssätt, kompletterar lagstiftningen, minskar belastningen på vattendrag, förbättrar skyddet av småvatten och ökar miljökompetensen inom branschen. Certifieringen möjliggör också kontinuerlig utveckling och stärker acceptansen för ansvarsfullt skogsbruk på marknaden och i samhället.
Eftersom majoriteten av Finlands skogar omfattas av PEFC-certifiering har systemet enligt utredningen en mycket stor praktisk inverkan på nivån av miljöskydd inom skogsbruket i hela landet. Ur vattenskyddsperspektiv har PEFC blivit ett centralt verktyg som bidrar till att förena virkesproduktion med bevarandet av god vattenstatus. Utredningen visar att kompetensen inom vattenskydd har utvecklats inom sektorn, men att det fortfarande finns behov av förbättringar.
Det är också viktigt att komma ihåg att vattenskydd endast är ett delområde inom PEFC-certifieringen. Certifieringen omfattar dessutom en rad krav som rör bland annat främjande av biologisk mångfald, skogarnas vitalitet, socialt ansvar samt förutsättningar för rekreation.
Genomförandet av utredningen har finansierats av Suomen Metsäsäätiö.
Beslutsfattarnas Skogsakademi firar i år redan 30 år som främjare av skogskunskap och samhällelig diskussion. Sedan 1996 har Beslutsfattarnas Skogsakademi, som ordnas av Finska Forstföreningen, samlat över 1 800 beslutsfattare och opinionsbildare från olika samhällssektorer för att fördjupa förståelsen för skogarna, deras användning och deras betydelse för Finland.
Kuvassa maa- ja metsätalousministeri Sari Essayah ja FAO:n apulaispääjohtaja ja metsätalousosaston johtaja Zhimin Wu.
För jubileumsårets teman samlades man i maj i Mellersta Finland, där över 30 opinionsbildare från olika branscher deltog i den 59:e kursen inom Beslutsfattarnas Skogsakademi. Under kursen fördjupade man sig i aktuella skogsfrågor, såsom kolbindning, restaurering, handel med naturvärden och framtiden för bioekonomiska innovationer. Fältbesök och expertinlägg gav deltagarna konkreta exempel på ett hållbart nyttjande av skogarna, och i programmets centrum stod växelverkan samt samordning av olika perspektiv.
Beslutsfattarnas Skogsakademis jubileumsseminarium öppnades av minister Sari Essayah och FAO:s biträdande generaldirektör Zhimin Wu. Under seminariedagen lyftes det internationella perspektivet fram när Zhimin Wu betonade Finlands roll som en föregångare inom hållbart nyttjande av skogar. Enligt honom erbjuder finländsk skogsskötsel, samarbetet mellan olika aktörer samt bioekonomins innovationer ett exempel som får allt större global betydelse i arbetet med klimatförändringen och utmaningarna kring ett hållbart nyttjande av naturresurser.
Beslutsfattarnas Skogsakademi genomförs i brett samarbete med aktörer inom skogssektorn, och dess centrala mål är att främja en öppen diskussion om skogarnas betydelse för samhället – i dag och i framtiden. Verksamheten möjliggörs av långsiktig finansiering: Finlands Skogsstiftelse har varit huvudfinansiär för skogsakademin under hela dess existens. Därtill finansieras akademin av jord- och skogsbruksministeriet.
Finlands Skogsstiftelses styrelse beviljade vid sitt möte i juni totalt 659 429 euro till projekt som främjar skogsnäringen. Stipendier beviljades till nio projekt som, i enlighet med stiftelsens strategi, fokuserar på forskning och vetenskap samt teman relaterade till skogsnatur. I vår efterfrågade stiftelsen särskilt ansökningar om bland annat skogsbrukets betydelse för nationalekonomin och försörjningstryggheten samt skogsbrukets ekologiska hållbarhet.
Ansökningsomgången väckte stort intresse. Det kom in fler ansökningar än under förra vårens ansökningsomgång, och även det totala ansökta beloppet ökade. Skogsstiftelsen fick in ansökningar på sammanlagt över 3,3 miljoner euro.
– Tack till alla som ansökt om bidrag för era bra ansökningar och projektidéer. Nio projekt av över femtio ansökningar beviljades bidrag, och konkurrensen om bidragen är hård. Stiftelsernas betydelse som finansiärer har bara ökat år för år, i takt med att andra finansieringskällor har blivit mer begränsade, säger verkställande direktören Martta Fredrikson.
Se listan över alla beviljade bidrag i slutet av nyheten.
Nya forskningsprojekt: adsorbenter av lignin, trädens näringsbalans i ett föränderligt klimat och skogarnas betydelse för den övergripande säkerheten
Det största bidraget, på 200 000 euro, gick till LUT-universitetets forskningsprojekt LignoSorb, där man utvecklar ligninbaserade lösningar för vattenrening och koldioxidavskiljning. Projektet utnyttjar biprodukter från skogsindustrin och syftar till att förbättra både resurseffektiviteten och miljön. Samtidigt stöder det förädlingen av inhemska råvaror till produkter med högre mervärde.
Ett bidrag på 85 000 euro beviljades till ett projekt vid Helsingfors universitets skogsvetenskapliga fakulteten med titeln ”Skogssektorn som en del av Finlands säkerhetsinfrastruktur – Skogarnas och skogssektorns betydelse för Finlands samhällssäkerhet”. I projektet undersöks hur medborgare och beslutsfattare uppfattar skogarnas och skogssektorns roll som en del av Finlands övergripande säkerhet. Undersökningen omfattar bland annat aspekter som ekonomi, sysselsättning, energi- och materialförsörjning samt välfärd, och ger ny insikt om skogssektorns samhälleliga betydelse i en föränderlig geopolitisk situation.
Pellervon taloustutkimus PTT granskar incitamentssystemen för skogsägande i sitt nya forskningsprojekt, som beviljats ett anslag på 64 500 euro. Syftet med studien ”Skogsägare och framtida incitamentssystem” är att göra en helhetsanalys av incitamentssystemen för skogsägare, utvärdera deras effektivitet i en föränderlig verksamhetsmiljö samt identifiera utvecklingsbehov. Undersökningen fokuserar på de styrande effekterna av de nuvarande systemen och på de nya incitamentsmekanismernas roll i samordningen av målen för ett hållbart skogsbruk. ’
Skogsstiftelsen beviljade även bidrag till två nya skogsnaturprojekt, varav det ena genomförs i Mellersta Finland och det andra i Satakunta. Skogsnaturprojekten uppmuntrar skogsbranschen att vidta proaktiva åtgärder till förmån för skogsnaturens mångfald och klimatet.
Nästa ansökningsomgång i höst
Finlands Skogsstiftelses styrelse beviljar bidrag två gånger om året. Nästa ansökningsomgång är i höst och öppnar den 1 september. Prioriteringarna för ansökningsomgången publiceras i augusti på stiftelsens webbplats.
Bidrag beviljade av Finlands skogsstiftelse 4.6.2026:
LignoSorb: Lösningar baserade på inhemsk lignin för rent vatten, koldioxidavskiljning och skogsindustrins konkurrenskraft, LUT University, 200 000 €
Skogarnas näring och torka i ett föränderligt klimat, Naturresursinstitutet (Luke), 136 109 €
Skogssektorn som en del av Finlands säkerhetsinfrastruktur – Skogarnas och skogssektorns betydelse för Finlands samhällssäkerhet – undersökning bland medborgare och beslutsfattare, Helsingfors universitet, skogsvetenskapliga fakulteten, 85 000 €
Skogsägare och framtida incitamentssystem, Pellervon taloustutkimus PTT, 64 500 €
På spåren av tyst skydd: objekt, orsaker och platsbaserade kännetecken, Pellervon taloustutkimus PTT, 56 800 €
Vattenvägskarta för träförädlingsindustrin, Metsäteollisuus ry, 50 000 €
Det verkliga ekologiskt fotavtrycket: korrigering av beräkningen av ekologiskt fotavtrycket för träprodukter och verifiering av finsk data, Puutuoteteollisuus ry, 30 000 €
Att göra återställning attraktivt och genomförbart i Mellersta Finland (EHTO), Työtehoseura ry, 28 500 €
Restaurering av Lievijärvi och dess avrinningsområde, Lievijärven hoitoyhdistys ry, 8 520 €
Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse, vars syfte är att stödja en livskraftig skogsnäring som ett samarbete mellan skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Skogsstiftelsen ger varje år bidrag till projekt för barn och unga, forskning, påverkanskommunikation och skogsnaturen. Skogsstiftelsen verkar huvudsakligen med donerade medel (RA/2023/1002).
Det storskaliga projektet Alla sjätteklassare ut i skogen, som finansieras av Finlands Skogsstiftelse och LokalTapiola, bjuder in stationsledare att delta i skogsdagar i huvudstadsregionen.
Läs mer nedan om projektet och hur du kan anmäla dig som stationsledare.
Finlands skogsförening ordnar 24 skogsdagar i huvudstadsregionen i Ruotsinkylä i Tusby och i Juvamalmen i Esbo. Dagarna ordnas från tisdag till fredag under perioden 1.9–9.10.2026.
Teman för stationerna är bland annat skogsvård, produkter av trä, biologisk mångfald, rekreationsanvändning av skog, trädslag och skogstyper samt trädens tillväxt, fotosyntes och kolets kretslopp. Utflyktens höjdpunkt är en gemensam paus vid lägerelden.
Vi söker nu stationsledare – anmäl dig!
Vi söker vuxna med olika bakgrund för att genomföra skogsdagarna. Du kan ha skoglig kompetens, vara bra på att möta unga eller helt enkelt vilja ge din tid för att stärka barns och ungas relation till skogen. För varje station finns färdigt material, och vi utbildar alla stationsledare. Dessutom ordnar vi en introduktion till rutten före evenemanget.
Om du vill dela med dig av din skogskunskap till elever, ansvara för eldplatsen vid matsäcken eller välkomna sjätteklassare till skogsdagen, är du precis den frivilliga vi söker.
Du kan vara yrkesverksam eller inte, pensionär eller studerande, och du kan delta tillsammans med en vän eller kollega. Du får en givande dag i skogen, meningsfulla möten och blir en del av ett nationellt projekt. En skogsdag pågår cirka fem timmar.
Ansök till en uppgift som passar dig via länken nedan. I formuläret hittar du mer information, kan välja en tidpunkt som passar dig och berätta mer om dig själv.
Skogsnötens final samlade Finlands främsta unga skogskunniga till Noux. Av nästan 19 000 deltagare bjöds 50 ungdomar in till finalen, där krävande uppgifter löstes ute i terrängen, omgivna av naturen.
Vinnartrion i Skogsnöten 2026 bestod av Unto Holstila från Järvenperä skola i Esbo, Teemu Jakkula från Laajasalo grundskola och Martta Lappalainen från Keuruu samskolas högstadium. Foto: Vilma Issakainen.
På torsdagen den 20 maj 2026 bjöds 50 högstadieelever från olika delar av Finland in till finalen av Skogsnöten i Noux, som ordnades för 45:e gången.. Finalisterna hade valts ut bland nästan 19 000 elever som deltagit i uttagningen, vilket i sig gjorde en finalplats till en betydande prestation.
Finalens terrängprov bjöd på en mångsidig och upplevelserik tävlingsdag i naturen. Skogsnötens terrängmoment pågick i cirka två timmar, under vilka finalisterna följde en markerad bana och löste skogsrelaterade uppgifter vid olika kontrollpunkter.
Årets teman handlade särskilt om naturvård i ekonomiskogar och träbyggande, men omfattade också en bred uppsättning frågor om den omgivande skogsnaturen.
Vid kontrollerna fick deltagarna bland annat uppskatta trädens ålder, fundera på ursprunget till olika träprodukter samt identifiera lavar. Vissa uppgifter krävde noggrann iakttagelse, andra bredare skogskunskap.
Tävlingsdagen inleddes i soligt väder, och även om det började regna vid de sista kontrollerna påverkade det inte finalisternas goda stämning. Dagen bjöd på både lagom utmaningar och känslan av att lyckas.
Dagen därpå kulminerade finalen i en prisutdelning vid Stora Ensos huvudkontor i Helsingfors. Vinnare av Skogsnöten blev Teemu Jakkula från Laajasalo grundskola i Helsingfors. Andra plats gick till Martta Lappalainen från Keuruu och tredje plats till Unto Holstila från Esbo. Även de som placerade sig på platserna 4–10 belönades för sina fina prestationer. Verkställande direktör Martta Fredriksson från Finlands skogsstiftelse deltog i prisutdelningen.
På bilden från vänster: verkställande direktör Martta Fredriksson från Finlands skogsstiftelse, Stora Ensos vd Hans Sohlström, vinnartrion i Skogsnöten Unto Holstila, Teemu Jakkula och Martta Lappalainen samt kanslichef Pekka Pesonen. Foto: Vilma Issakainen.
”Skogsnöten visade återigen hur mycket kunskap och intresse unga har för skogsfrågor. Över en miljon skolelever har deltagit i tävlingen, och det är fantastiskt att få premiera vinnarna i den 45:e finalen”, säger Martta Fredriksson, vd för Finlands skogsstiftelse.
Skogsnöten är en av Finlands mest långlivade tävlingar i skogskunskap för unga, och under årens lopp har över en miljon skolelever deltagit. Förutom att vara en tävling fungerar finalen också som en studieresa som introducerar de unga till skogsbranschen och dess möjligheter.
