Finlands Skogsstiftelse har utsett fem skogsfackmän till Skogsstiftelsens ambassadörer 2026. Utmärkelserna delades ut den 23 oktober 2026 på Skogsdagarnas huvudscen på Clarion Hotel Helsinki Airport.
Skogsstiftelsens ambassadörer 2026 från vänster till höger: Ari Ojala, Tanja Ojava, Tytti Taivalkoski, Ville-Veikko Kontinen och Ville Vihonen.
Till Skogsstiftelsens ambassadörer utsågs Ari Ojala, skogsexpert vid Metsänhoitoyhdistys Pohjois-Karjala, Tanja Ojava, skogsexpert vid Metsä Group, Tytti Taivalkoski, skogsexpert vid Pfeifer Nordics Oy, Ville-Veikko Kontinen, skogskundansvarig vid UPM, samt Ville Vihonen, skogsexpert vid Stora Enso.
De premierade ambassadörerna är kända som aktiva förespråkare för Finlands Skogsstiftelse och den finländska skogsnäringen. I sitt arbete har de berättat om Skogsstiftelsens verksamhet, lyft fram effekterna av projekt som finansierats av stiftelsen samt synliggjort vardagen inom skogsbruket.
Särskilt värdefullt har deras aktiva arbete varit för att göra skogsstiftelseavgiften och de projekt som möjliggörs genom Finlands Skogsstiftelse mer kända. Genom sitt arbete har de visat hur skogssektorns gemensamma satsningar bidrar till att trygga branschens framtida verksamhetsförutsättningar.
Utmärkelserna överlämnades av Finlands Skogsstiftelses vd Martta Fredrikson och styrelseordförande Tuomas Tiilikainen. Ambassadörerna fick diplom av björkplywood, presentkort för inkvartering i Finland samt varma applåder från publiken.
”Ett stort grattis till Skogsstiftelsens ambassadörer 2026. De visar med gott exempel hur varje yrkesperson inom skogssektorn genom sitt eget engagemang kan bidra till branschens livskraft och framtid”, säger Finlands Skogsstiftelses vd Martta Fredrikson.
Finlands Skogsstiftelses utmärkelser delas årligen ut till skogsfackmän som genom sitt arbete och sitt personliga engagemang har bidragit till att öka kännedomen om den finländska skogsnäringen och Finlands Skogsstiftelse. Att presentera Skogsstiftelsen för skogsägare är ett konkret sätt att stärka branschens gemensamma möjligheter och bygga en hållbar framtid för skogsnäringen.
Tilläggsuppgifter
Martta Fredrikson vd, Finlands Skogsstiftelse martta.fredrikson@metsasaatio.fi 040 687 1686
Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse vars syfte är att stödja en livskraftig skogsnäring genom att fungera som en samarbetsplattform för skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Skogsstiftelsen delar årligen ut bidrag till projekt för barn och unga, forskning, påverkanskommunikation samt skogsnatur. Skogsstiftelsen verkar huvudsakligen med donationsmedel (RA/2023/1002).
Uusi puu 2026:s publikomröstning vanns av Metsä FreshPack, ett fukt- och fettbeständigt livsmedelsförpackningspapper tillverkat av fossilfria råvaror. Produkten används bland annat för förpackning av snabbmat och bageriprodukter. På andra plats kom LignoSpheres ligninbaserade epoxilim och ytbeläggning, och på tredje plats Fiberwoods träbaserade akustikskiva.
Vid prisutdelningen deltog Johanna Lahti, ordförande för styrgruppen för Uusi puu, Kiira Seppälä, produktutvecklingschef vid Metsä Tissue, Kalle Lintinen, teknologidirektör vid LignoSphere, Jani Lehmonen, utvecklingschef för produktions- och materialteknologi vid Fiberwood, samt Martta Fredrikson, vd för Finlands Skogsstiftelse. Foto: Vilma Issakainen.
”I publikomröstningen fanns i år ett mycket mångsidigt urval av olika produkter som i dag kan tillverkas av trä. Bland kandidaterna fanns allt från kosmetika till inredningsmaterial,” berättar Uusi puus projektchef Virpi Korhonen.
”I år gick segern till en vardagsprodukt vars användning visar i vilken skala vi kan ersätta fossila material på den globala marknaden. Förpackningar är det viktigaste segmentet där ansvarsfullt producerade finländska material kan konkurrera internationellt och samtidigt skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd i Finland.”
Publikens favorit blev det fukt- och fettbeständiga livsmedelsförpackningspappret Metsä FreshPack, som används bland annat för förpackning av snabbmat och bageriprodukter.
Förpackningspappret, som utvecklats av Metsä Greaseproof Papers, tillverkas till hundra procent av biobaserade råvaror. Det innehåller inga fossilbaserade råvaror, PFAS-föreningar, polyeten, latex eller gluten. I stället för plast och andra skadliga barriärmaterial används naturpolymerer och mineraler.
”Träbaserade råvaror utgör 85 procent av pappret. Resten består av naturpolymerer och mineraler som ger pappret skyddande barriäregenskaper. Med hjälp av dem uppnås den nödvändiga fett- och fuktbeständigheten utan fossilbaserade material,” berättar Ninja Mielonen, kommunikations- och marknadsföringschef vid Metsä Greaseproof Papers.
Papprets fett- och fuktbeständighet bygger på en kombination av naturpolymerer och mineraler samt på tillverkningsprocessen, där en tät struktur skapas i pappret genom malning av fibrerna.
Ett FreshPack-ark utan matrester kan återvinnas i pappersinsamlingen. Ett ark som innehåller matrester kan sorteras som bioavfall, om de lokala sorteringsanvisningarna tillåter det.
Åtta intressanta träbaserade innovationer deltog i Uusi puus publikomröstning.
Andra och tredje plats gick till produkter tillverkade av skogsindustrins sidoströmmar
På andra plats i publikomröstningen kom LignoSpheres ligninbaserade epoxilim och ytbeläggning. Tredje plats gick till Fiberwoods träbaserade akustikskiva. Båda produkterna representerar förädlade innovationer med högt mervärde där skogsindustrins sidoströmmar har tagits till vara.
I år deltog åtta träbaserade nyhetsprodukter i Uusi puus publikomröstning. Uusi puu presenterade tävlingsbidragen på sin webbplats och i sina kanaler i sociala medier, och allmänheten fick rösta på sin favorit under hela september. Vinnarna utsågs genom en omröstning i sociala medier där sammanlagt 852 röster gavs.
Vinnarna i publikomröstningen offentliggjordes på de nationella Skogsdagarna torsdagen den 22 oktober 2026 på Clarion Hotel Helsinki Airport.
Uusi puu lyfter fram vilka träbaserade lösningar som redan finns på marknaden, vilken samhällelig betydelse de har och hur framtiden ser ut för branschen. Projektet för ut budskapet om den träbaserade bioekonomin till samhällspåverkare och politiska beslutsfattare.
Både Skogsdagarna och Uusi puu är projekt som drivs av Finlands Skogsförening. Huvudfinansiär för Uusi puu är Finlands Skogsstiftelse, som stöder verksamhet som stärker livskraften inom den finländska skogsnäringen.
Ytterligare information om projektet
Uusi puu berättar vilka träbaserade lösningar som redan finns på marknaden, vilken samhällelig betydelse de har och hur framtiden ser ut för branschen. Projektet för ut budskapet om den träbaserade bioekonomin till samhällspåverkare och politiska beslutsfattare. Uusi puu är ett projekt inom Finlands Skogsförening och genomförs av Metsäviestintä Oy. Huvudfinansiär är Finlands Skogsstiftelse, som stöder verksamhet som stärker livskraften inom den finländska skogsnäringen.
Virpi Korhonen, projektchef, Uusi puu, virpi.korhonen@uusipuu.fi, p. 040 069 7973
Finlands Skogsstiftelsens höstutlysning väckte stort intresse. Det sammanlagda beloppet som söktes i bidrag uppgick till nästan fem miljoner euro, och rekordmånga 79 ansökningar lämnades in.
Skogsstiftelsens styrelse beviljar bidrag på över 5 000 euro två gånger om året. År 2023 övergick stiftelsen till två ansökningsomgångar per år, och sedan dess har antalet ansökningar ökat år för år.
Flest ansökningar gällde forskningsprojekt med koppling till skogsnäringen, sammanlagt 32 stycken. Inom skogsfostran för barn och unga kom det in 24 ansökningar. Även stiftelsens projektsatsning med särskilt fokus på Norra Karelen väckte glädjande stort intresse.
Det stora antalet ansökningar visar på ett starkt intresse för att bygga framtiden för den finländska skogsnäringen genom skogsfostran, påverkanskommunikation och forskning. Även den allt stramare tillgången till offentlig finansiering har haft betydelse.
Finlands Skogsstiftelse tackar alla sökande för deras engagemang och intresse för stiftelsens verksamhet. Bedömningen av ansökningarna pågår som bäst, och besluten om bidrag meddelas i november.
Finlands Skogsstiftelse medverkade på Skogsägarkvällen som ordnades tisdagen den 20 oktober i Tammerforshuset. Evenemanget samlade omkring 300 skogsägare för att ta del av aktuella frågor om skogsbruk, virkeshandel, skogsinvesteringar, generationsväxlingar och hur man kan förbereda sig för klimatförändringen.
Under kvällen bjöds deltagarna på expertanföranden och paneldiskussioner om ämnen som är aktuella för skogsägare. Finlands Skogsstiftelse presenterade sin verksamhet i ett eget informationsinslag och samtalade med skogsägare om de projekt som stiftelsen finansierar samt om betydelsen av skogsstiftelseavgiften för den finländska skogsnäringens framtid.
Finlands Skogsstiftelse medverkar även på nästa veckas Skogsägarkväll i Jyväskylä, som ordnas den 26 oktober på Scandic Laajavuori.
Hur kan skogsägare uppmuntras att fatta beslut som stöder både ett lönsamt skogsbruk och samhällets föränderliga mål? Och vilka incitamentssystem behövs i framtiden när skogarna förväntas bidra med allt mer, från virkesproduktion och kolbindning till att trygga den biologiska mångfalden? I ett projekt som genomförs av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT granskas hur dagens incitamentssystem fungerar och hur de kan utvecklas med sikte på år 2050. Låt forskarna själva berätta mer.
Vad handlar ert projekt om och varför är ämnet viktigt just nu?
I projektet undersöker vi hur dagens ekonomiska incitament inom skogsbruket fungerar och hur incitamentssystemet bör utvecklas inför framtiden. Målet är att ge beslutsfattare en helhetsbild av vilka incitament som bäst stöder vården och användningen av skogarna fram till 2035 och vidare till 2050.
Ämnet är särskilt aktuellt eftersom verksamhetsmiljön för de finländska skogarna och skogsbruket har förändrats snabbt under de senaste åren. Skogarna förväntas samtidigt uppfylla många olika och delvis motstridiga mål. De ska producera virke för industri och energiproduktion, binda kol, stärka den biologiska mångfalden, erbjuda rekreationsmöjligheter och ge inkomster till skogsägarna. Samtidigt påverkas skogsbrukets verksamhetsmiljö av bland annat klimat- och naturpolitik, EU-reglering, skogsindustrins behov, den offentliga ekonomins utveckling samt förändringar som påverkar skogarnas tillväxt och hälsa.
Därför granskar projektet inte bara det nuvarande stödsystemet utan riktar också blicken längre in i framtiden. Vi identifierar centrala förändringsfaktorer som påverkar skogssektorn och bedömer hur de kan forma skogsbruket under de kommande årtiondena. Detta är viktigt eftersom dagens incitamentssystem inte bara måste möta dagens behov utan också morgondagens. Om skogsbrukets mål och verksamhetsmiljö förändras är det motiverat att fråga sig om inte också incitamenten borde förändras.
Vilken konkret förändring eller effekt vill projektet åstadkomma?
I projektet studerar vi hur de ekonomiska incitament som riktar sig till skogsägare fungerar i dag: vad de leder till, vilka effekter de har och hur väl de uppfyller sina syften. Utifrån detta bedömer vi vilka incitament som behövs i framtiden och hur de bör riktas.
Frågan är viktig också ur ett offentligfinansiellt perspektiv. Statsekonomin står under press och olika stödformer och offentliga utgifter granskas allt noggrannare. Därför är det viktigt att veta vilket mervärde skogsbrukets incitament skapar. Ur samhällets synvinkel är det särskilt relevant om incitamenten leder till nyttor som inte skulle uppstå utan stöd eller som annars skulle bli betydligt mindre.
Inom skogsbruket syns effekterna av beslut ofta först efter lång tid. Ett beslut om skogsvård som fattas i dag kan påverka skogens tillväxt, virkesproduktion, kolbindning och biologiska mångfald i årtionden framöver. Därför är det viktigt att utvärdera incitamentssystemet ur ett tillräckligt långsiktigt perspektiv och inte enbart utifrån dagens behov.
Målet med projektet är att ta fram forskningsbaserade och praktiskt användbara rekommendationer för hur incitamentssystemet kan utvecklas. Avsikten är alltså inte bara att utvärdera det nuvarande systemet, utan även att bidra till förståelsen av vilket slags system som bäst skulle gynna både skogsägare och samhället som helhet under de kommande årtiondena.
Vilken roll har Finlands Skogsstiftelses stöd spelat för projektet?
Finlands Skogsstiftelses finansiering möjliggör genomförandet av hela projektet, eftersom projektet saknar annan finansiering. Tack vare stödet kan vi kombinera PTT:s och Swecos olika kompetenser inom analys av ekonomiska incitament och deras effekter, kunskap om skogssektorns verksamhetsmiljö, framtidsanalys samt utarbetande av konkreta utvecklingsförslag.
Denna kombination är viktig för projektet. Det räcker inte att enbart utvärdera det nuvarande systemet om man samtidigt inte funderar på i vilken typ av värld systemet ska fungera på 2030-, 2040- och 2050-talen. Samtidigt ger framtidsanalyser störst nytta när de kan kopplas till konkreta beslut och praktiska lösningar.
Finlands Skogsstiftelse spelar också en viktig roll när det gäller att föra forskningsresultat ut i praktiken. Genom stiftelsens nätverk och kommunikation kan projektets resultat nå ett brett spektrum av aktörer inom skogssektorn samt dem som kan använda kunskapen i beslutsfattande och utvecklingsarbete. På så sätt stannar forskningsresultaten inte bara i en rapport, utan får bättre möjligheter att göra verklig nytta.
Varför berör detta ämne även vanliga finländare?
Incitament inom skogsbruket kan vid första anblicken verka vara en relativt begränsad skogspolitisk fråga, men deras effekter sträcker sig långt ut i samhället. De åtgärder som skogsägare uppmuntras till i dag påverkar hur de finländska skogarna kommer att se ut om flera årtionden.
Effekterna märks exempelvis i hur mycket virke som kan produceras, vilka verksamhetsförutsättningar den finländska skogsindustrin har, hur mycket kol skogarna binder och hur den biologiska mångfalden utvecklas. Skogarna har dessutom stor betydelse för rekreation, landskap och många andra värden som människor uppskattar.
Frågan berör också finländarna mycket konkret. Finland har ett stort antal privata skogsägare, och skogsbrukets stödsystem påverkar deras möjligheter och incitament att sköta sina skogar. De beslut som skogsägarna fattar får i sin tur konsekvenser för hela samhället.
Det nuvarande incitamentssystemet syftar till att stödja flera mål som rör skogarnas skötsel och användning. Ett väl fungerande system kan uppmuntra skogsägare att genomföra långsiktiga åtgärder som gynnar både dem själva och samhället i stort.
I grund och botten handlar det om hur gemensamma offentliga medel används på ett sätt som skapar största möjliga nytta. Ett livskraftigt och lönsamt skogsbruk ger inkomster och råvaror till den finländska industrin, men samtidigt måste hänsyn tas till klimatet, naturen och andra samhälleliga mål. Därför är utvecklingen av skogsbrukets incitament inte bara en fråga för skogsägare eller skogssektorn, utan en fråga om vilka skogar och vilket skogsbaserat välstånd vi vill ha i Finland i framtiden.
Vad har rent vatten, koldioxidinfångning och skogsindustrins konkurrenskraft gemensamt? För alla dessa områden kan lösningar sökas i lignin, en naturlig beståndsdel i trä som uppstår i stora mängder som en sidoström från skogsindustrin. I LignoSorb-projektet vid LUT-universitetet utvecklas ligninbaserade material för koldioxidinfångning och rening av industriella processvatten. Låt forskarna själva berätta mer.
Vad handlar projektet om – och varför är ämnet särskilt viktigt just nu?
LignoSorb-projektet utvecklar nya ligninbaserade material som kan bidra till att lösa två betydande miljöutmaningar inom skogsindustrin: infångning av koldioxidutsläpp och rening av processvatten från tungmetaller.
I projektet används 3D-utskrift för att tillverka elektriskt ledande material baserade på lignin. Materialen kan regenereras genom elektrisk uppvärmning, vilket gör reningsprocessen enklare, snabbare och mer energieffektiv.
Ämnet är särskilt aktuellt just nu eftersom skogsindustrin samtidigt förväntas minska både sina koldioxidutsläpp och sin belastning på vattendragen. Trots att det kontinuerligt utvecklas nya användningsområden för lignin används merparten fortfarande för energiproduktion. Forskarna ser dock en stor potential i lignin som råvara för produkter med högre förädlingsvärde, vilka samtidigt kan minska skogsindustrins miljöpåverkan.
Vilken konkret förändring eller effekt strävar ert projekt efter?
Målet med projektet är att använda lignin, metaller och biogen koldioxid som resurser i stället för att behandla dem som avfalls- eller sidoströmmar.
Inom forskningen utvecklas återanvändbara ligninbaserade material som kan fånga upp koldioxidutsläpp från biomassabaserade massafabriker och avlägsna skadliga metaller, såsom kadmium, ur processvatten. Samtidigt undersöks möjligheterna att återvinna de separerade metallerna samt att på ett säkert sätt återanvända det renade vattnet exempelvis inom jord- och skogsbruket.
Målet är också att minska energiförbrukningen och behovet av kemikalier i reningsprocesserna genom att utnyttja materialens elektriska uppvärmning. På längre sikt kan forskningen bidra till en skogsindustri med lägre utsläpp, ett effektivare resursutnyttjande samt utvecklingen av nya ligninbaserade produkter och affärsmöjligheter i Finland.
Vilken roll har Finlands Skogsstiftelses stöd spelat för ert projekt?
Finlands Skogsstiftelses stöd har varit avgörande för att projektet ska kunna genomföras. Tack vare finansieringen kan forskningen föras från idéstadiet vidare mot prototyper som kan testas i praktiken.
Finansieringen möjliggör genomförandet av ett treårigt forskningsprogram och täcker bland annat forskarnas arbete, material, analyser, tjänster och resor kopplade till forskningssamarbete. Därtill stöder LUT-universitetet projektet genom att tillhandahålla forskningsmiljö, vetenskaplig handledning och utbildning av forskare.
Tack vare finansieringen från Finlands Skogsstiftelse kan projektet förena 3D-utskrift, förädling av lignin, koldioxidinfångning, återvinning av metaller och utveckling av nya reningslösningar inom en och samma forskningshelhet.
Varför berör detta ämne också vanliga finländare?
Projektet knyter an till flera frågor som är viktiga för samhället: klimatförändringen, rent vatten, hållbar användning av naturresurser och den finländska skogsindustrins konkurrenskraft.
Renare industriella processvatten kan minska utsläppen av skadliga ämnen till miljön. Effektivare koldioxidinfångning kan i sin tur bidra till att minska skogsindustrins klimatpåverkan.
Samtidigt söker forskarna sätt att skapa mer värde av de befintliga skogsresurserna utan att öka användningen av råvaror. Om lignin kan användas i produkter med hög förädlingsgrad skapas nya möjligheter att förena miljöskydd, cirkulär ekonomi och utvecklingen av finländsk industri.
4H och Finska Forstföreningen bjuder 24 000 sjätteklassare ut till skogen för att lära sig. Verksamheten Alla sjätteklassare ut i skogen -skogsdagar ordnas runt om i Finland.
Skogen är en unik lärmiljö som ger möjlighet att se och uppleva sådant som man inte fullt ut kan lära sig ur böcker eller framför en skärm. När man själv får observera naturen blir lärandet konkret, upplevelserikt och minnesvärt. Det fina med en skogsdag är att den förenar kunskap, praktiskt görande och lärande tillsammans med andra, framhöll undervisningsminister Anders Adlercreutz, som är verksamhetens beskyddare.
Minister Adlercreutz deltog i Alla sjätteklassare ut i skogen -skogsdagen i Klemetskog, Tusby, tillsammans med skolelever från huvudstadsregionen.
Enligt Adlercreutz stöder skogsdagen utmärkt målen i läroplanen för den grundläggande utbildningen. Erfarenhetsbaserat lärande gör kunskaperna som erhålls mer betydelsefulla och bestående.
Genom Alla sjätteklassare ut i skogen -verksamheten erbjuds elever och lärare en upplevelserik skogsdag som stöder lärandet. Eleverna går längs en rutt mellan olika programstationer där de genom olika aktiviteter lär sig om skogen, skogsvård och hur skogen används.
Skogsdagen kulminerar i matsäck utomhus. Vid lägerelden i Klemetskog i Tusby, samlades entusiastiska skolelever.
”Det här är ju helt fantastiskt!”, konstaterade en elev och fick instämmande rop från de andra.
Enligt eleverna är det roligt att vara i skogen och även stationernas teman väckte stort intresse. För många var den mest minnesvärda aktiviteten att plantera en trädplanta med planteringsrör.
Att stärka skogsrelationen är en investering i framtiden
Den nationella verksamheten Alla sjätteklassare ut i skogen organiseras av 4H och Finska Forstföreningen i samarbete med lokala aktörer såsom 4H-föreningar, skogsbranschens organisationer, utbildningsanordnare och frivilliga. Verksamheten möjliggörs av Finlands Skogsstiftelse och LokalTapiola.
Ett centralt inslag i Finlands Skogsstiftelses bidragsverksamhet är skolsamarbete, som ger elever möjlighet att bekanta sig med skogen och dess användning.
– Skogen är inte en självklar miljö för alla barn. För vissa är den en bekant och kär plats, för andra är den främmande eller till och med spännande. En av verksamhetens styrkor är därför dess jämlikhet: när målet förverkligas får varje sjätteklassare möjlighet att delta i en skogsdag, oberoende av hemort eller tidigare relation till skogen, konstaterade Finlands Skogsstiftelses verksamhetsledare Martta Fredrikson vid invigningen.
På LokalTapiola ser man stärkandet av barns skogsrelation som en investering i framtiden. Det bidrar till att barn rör på sig mer, stärker det psykiska välbefinnandet och förebygger ensamhet.
– Vi hoppas att någon sjätteklassare tack vare den här verksamheten hittar en livslång hobby i skogen. Kanske blir någon intresserad av skogsnaturen, naturvetenskaperna eller
skogsbranschen. Eller kanske hittar någon helt enkelt en plats där det känns bra att vara”, säger Antti Pulkkanen, verkställande direktör för LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag.
Den breda verksamheten väcker också forskarnas intresse
Under läsåret 2026–27 deltar 24 000 elever i nio landskap i Alla sjätteklassare ut i skogen -verksamheten. Målet är att bjuda in hela årskurs sex i Finland.
Den omfattande verksamheten väcker också forskarnas intresse. En forskargrupp vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet undersöker elevers och lärares tankar om skogen. Studien granskar undervisning och lärande i skogsnatur.
Till studien har skolklasser från olika delar av Finland som deltar i skogsdagen valts ut.
– Forskningen ger kunskap om naturmiljöernas pedagogiska möjligheter och om vilka faktorer som stöder eller försvårar undervisning som sker i skogen, berättar filosofie doktor Arja Kaasinen, forskningsgruppens ansvariga forskare
Teman för stationerna under Alla sjätteklassare ut i skogen -skogsdagarna utgår från läroplanen. Skogsdagen stöder lärarnas arbete genom att erbjuda en konkret lärmiljö utanför klassrummet.
På webbplatsen kaikkikuutosetmetsaan.fi finner du mer information om skogsdagarnas innehåll och målsättningar, anvisningar och material till skolor samt aktuella nyheter och pressmeddelanden. I webbplatsens mediabank finns verksamhetens logon och bilder för fri användning
Hur kan den finländska skogsnäringen vara framgångsrik år 2050 i en värld som förändras i allt snabbare takt? Svar på denna fråga söktes inom projektet Framtidens skogsnäring 2050, som koordinerades av VTT. Inom projektet utvecklades Framtidskompassen, ett verktyg för aktörer inom skogssektorn för att stödja analysen av alternativa framtidsscenarier och strategiska vägval.
I det projekt som finansierades av Finlands Skogsstiftelse producerades framsynsinformation om globala utvecklingstrender, framtidssignaler, osäkerhetsfaktorer och nya möjligheter till värdeskapande. Målet med arbetet var att stärka skogsnäringens förmåga att förbereda sig för förändringar och att identifiera olika framtida utvecklingsvägar.
Framtidskompassen samlar den framsynsinformation, de framtidssignaler, lärandescenarier, visioner och strategiska åtgärder som tagits fram inom projektet. Framtidskompassen erbjuder inga färdiga lösningar, utan fungerar som ett verktyg för strategiskt tänkande och hjälper användaren att identifiera långsiktiga möjligheter.
Tre perspektiv på skogsnäringens framtid
Inom projektet identifierades över 70 framtidssignaler som påverkar skogsnäringen samt flera osäkerhetsfaktorer som kan förändra branschens utveckling avsevärt under de kommande decennierna. Utifrån dessa utvecklades lärandescenarier som gör det möjligt att bedöma olika framtidsvägar och deras konsekvenser för konkurrenskraft, affärsverksamhet och samhälle.
Arbetet resulterade i tre långsiktiga visioner för den finländska skogsnäringen:
Högvärdig materialcirkulation, där målet är att utnyttja varje fiber och sidoström från träråvaran till högsta möjliga värde.
Intelligent och autonomt värdenätverk, där data, automation och artificiell intelligens sammanlänkar skogarna, industrin och kunderna på nya sätt.
Resilient naturkapital, där skogarnas ekologiska tillstånd, konkurrenskraft och samhälleliga acceptans stärker varandra.
Syftet med visionerna är inte att förutsäga framtiden, utan att hjälpa till att analysera olika utvecklingsalternativ och deras konsekvenser för skogsnäringen.
Ett verktyg för strategisk analys och beslutsfattande
Vid projektets slutseminarium beskrev Skogsindustrin rf:s verkställande direktör Paula Lehtomäki värdet av arbetet på ett träffande sätt:
”Det mest värdefulla är att det är svårt att frigöra sig från sina invanda tankemönster, men genom det här arbetet kan de utmanas. Just där ligger värdet av arbetet.”
Även Finsilvas verkställande direktör Juha Hakkarainen, som deltog i slutseminariets paneldiskussion, konstaterade:
”Alla som fattar beslut inom skogsbranschen borde läsa den här rapporten.”
I projektet, som genomfördes i omfattande samarbete, deltog experter från företag och organisationer inom branschen, forskare och andra intressentgrupper. Målet med Framtidskompassen är att ge aktörer inom skogsnäringen verktyg för att analysera alternativa framtider, identifiera nya möjligheter och fatta välgrundade beslut i en föränderlig omvärld.
Skogsstiftelsen i Finland söker projekt i Norra Karelen som stärker skolelevers kunskaper om skog, deras relation till skogen och deras kännedom om skogsnäringen. I den riktade ansökningsomgången delas sammanlagt 35 000 euro ut.
Finlands Skogsstiftelse fick för två år sedan en betydande testamentsdonation. I enlighet med donatorns önskemål riktar Finlands Skogsstiftelse avkastningen från den samfällda skogsandel som erhölls genom testamentet till verksamhet inom skogsfostran för barn och unga.
Donatorn kom från Norra Karelen, och för att hedra detta önskar Finlands Skogsstiftelse att bidragen riktas just till denna region.
Vi söker nu ett projekt som i Norra Karelen stöder skolelevers skogsfostran, ökar deras kunskap om skogsnäringen och stärker deras skogskunskap. Projektet ska vara allmännyttigt och ligga i linje med Finlands Skogsstiftelses syfte. Vi värdesätter en väl genomarbetad och tydlig projektplan samt en bedömning av projektets genomslag och effekter. Vi önskar i synnerhet bidragsansökningar för verksamhet riktad till elever i högstadieåldern, och samarbete mellan olika aktörer ses som en fördel.
För denna utlysning finns 35 000 euro att söka. Bidraget kan beviljas ett eller flera projekt.
Om ansökningsomgången inte resulterar i ett projekt i Norra Karelen som uppfyller kriterierna, kan Finlands Skogsstiftelses styrelse bevilja bidraget till verksamhet inom skogsfostran för barn och unga även i andra delar av Finland.
Bidrag söks via bidragssystemet. Sökande ombeds att lägga till beteckningen NORRA-KARELEN i ansökans rubrik.
Finlands Skogsstiftelses höstansökan för bidrag är öppen 1.9–8.10.2026. I höstens ansökan prioriteras projekt som gäller skogsfostran för barn och unga, påverkarkommunikation samt forskning med anknytning till skogsnäringen. Ansökningar inom andra teman som främjar Finlands Skogsstiftelses ändamål behandlas dock också. I samband med höstens ansökan genomförs dessutom en riktad projektutlysning för Norra Karelen, som presenteras närmare i en separat nyhet.
Skogsnäringen bekant för olika målgrupper
Finlands Skogsstiftelse vill främja skolelevers kunskap om skogsbruk, skogar samt skogsrelaterade färdigheter. Inom Finlands Skogsstiftelse anser vi att en stark relation till skogen inte bara bidrar till att trygga tillgången på kompetenta medarbetare på framtidens arbetsmarknad, utan också stärker skolungdomars välbefinnande och har betydelse för såväl skogsnäringens framtid som för samhället i stort. Finlands Skogsstiftelse värdesätter nya initiativ och samarbetsformer inom skogsfostran för skolungdomar.
Finlands Skogsstiftelse vill också främja dialogen om användningen av skogar och lyfta fram de näringar som är knutna till skogen samt deras betydelse för samhället. Kommunikationsprojekt som riktar sig till beslutsfattare och andra påverkare stöder på ett utmärkt sätt Finlands Skogsstiftelses syfte och mål.
Höstens forskningsteman
Finlands Skogsstiftelse önskar under höstens ansökningsomgång bidragsansökningar särskilt inom följande forskningsteman:
Skogssektorns motståndskraft mot störningar samt störningarnas samhällsekonomiska konsekvenser och fördelning av kostnaderna (till exempel skogsbränder, skadeinsekter och djursjukdomar såsom ASF)
Värdeskapandet inom skogsbruket och den träförädlande industrin, inklusive ett regionalt perspektiv
Den finländska skogssektorns konkurrenskraft i förhållande till andra länder, inom Europa och globalt
Skogssektorns sysselsättningseffekter i Finland
Den ekologiska hållbarheten inom skogsbruket och virkesanskaffningen, inklusive mark- och vattendragsrelaterade frågor
Finlands Skogsstiftelse vill också främja spridningen av forskningsbaserad kunskap om skogsnäringen samt vetenskapskommunikation.
Finlands Skogsstiftelse uppmuntrar forskare att ansöka om bidrag inom de ovan nämnda temana eller för annan forskning som berör skogsnäringen.
Inget enskilt företag eller ingen enskild markägare får direkt ekonomisk nytta av stipendieverksamheten.
Skogsstiftelsen bedriver inte affärsverksamhet och finansierar inte heller produktutveckling eller marknadsföring för enskilda företag.
Ansökningar lämnas in viabidragsystemet
Ansökningstiden öppnar den 1.9 och stänger den 8.10 kl. 23.59. Finlands Skogsstiftelses styrelse fattar beslut om ansökningarna den 5.11, varefter de som ansökt om bidrag informeras om resultaten så snart som möjligt, dock senast inom en vecka. Alla bidragsansökningar ska lämnas in till Finlands Skogsstiftelse via det elektroniska bidragssystemet. Ansök om bidrag här.
Glöm inte att anmäla dig till bidragsinfo
Inför höstens stipendieansökan ordnar vi ett stipendieinfo tisdagen den 25 augusti 2026 kl. 14.00–15.00 via Teams. Under informationstillfället går vi igenom ansökningens fokusområden och kriterier samt ger praktiska tips för hur man utarbetar en framgångsrik stipendieansökan. Informationstillfället är öppet för alla som är intresserade av att ansöka om stipendium.
Anmäl dig genom att skicka e-post till info@metsasaatio.fi.
