Utredning: PEFC-certifiering stärker vattenskyddet inom skogsbruket i Finland
Vattenskydd är en viktig del av hållbart skogsbruk och PEFC-certifiering. PEFC Finland har beställt en oberoende utredning om de krav som PEFC-certifieringen ställer på vattendrag samt deras effekter på skogsbrukets praxis och vattnens tillstånd. I utredningen fokuseras på en jämförelse mellan PEFC-standarden och Finlands lagstiftning, och det granskas vilka tilläggskrav PEFC-certifieringen ställer på vattenskyddet jämfört med den nivå som lagstiftningen kräver. Utredningen har genomförts av Tapio Palvelut Oy. Enligt utredningen medför PEFC-certifieringen betydande fördelar för vattenskyddet inom skogsbruket, särskilt genom sin breda omfattning.
PEFC kompletterar lagstiftningen med konkreta åtgärder
I Finland finns det flera lagar som påverkar vattenskyddet inom skogsbruket, såsom skogslagen, vattenlagen, naturvårdslagen och miljöskyddslagen. Lagarna förutsätter på en allmän nivå att vattendrag beaktas och att tillstånd söks för åtgärder. De kan också begränsa skogsskötsel i vissa värdefulla livsmiljöer och naturtyper. Lagarna anger dock i regel inte exakta rekommendationer för hur vattenskyddet i skogsbruket ska genomföras. PEFC-certifieringen ställer ett flertal krav som direkt och indirekt påverkar vattnens tillstånd och som i praktiken är striktare eller mer detaljerade än lagstiftningen.
Centrala krav på vattenskydd som går längre än lagstiftningen är skyddszoner kring vattendrag samt övergångszoner i myrmarker där naturvårdsåtgärder krävs. En betydande tilläggsåtgärd jämfört med lagstiftningen är även kravet på en skyddszon på fem meter längs rensade och rätade små bäckar.
Dessutom begränsar PEFC ny dikesdränering av torvmarker och iståndsättningsdikning av lågproduktiva myrar samt utvidgar skyddet av värdefulla livsmiljöer, särskilt i odikade sumpskogar. Vid skötsel av torvmarksskogar ska aktuella anvisningar som beaktar klimatpåverkan följas.
I det praktiska virkesuttaget syns certifieringens effekter på vattenskyddet bland annat genom att körskador undviks och att överfarter över vattendrag planeras och genomförs omsorgsfullt. Vandring av fisk och annan vattenlevande fauna ska säkerställas vid vägbyggande och vägförbättringar samt vid avgränsning av skyddszoner. Certifieringen ställer även, jämfört med lagen, konkreta begränsningar för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel samt för stubbskörd inom grundvattenområden.
Den breda täckningen ger betydande fördelar
Enligt utredningen medför PEFC-certifieringens breda täckning betydande fördelar för vattenskyddet inom skogsbruket. Den harmoniserar arbetssätt, kompletterar lagstiftningen, minskar belastningen på vattendrag, förbättrar skyddet av småvatten och ökar miljökompetensen inom branschen. Certifieringen möjliggör också kontinuerlig utveckling och stärker acceptansen för ansvarsfullt skogsbruk på marknaden och i samhället.
Eftersom majoriteten av Finlands skogar omfattas av PEFC-certifiering har systemet enligt utredningen en mycket stor praktisk inverkan på nivån av miljöskydd inom skogsbruket i hela landet. Ur vattenskyddsperspektiv har PEFC blivit ett centralt verktyg som bidrar till att förena virkesproduktion med bevarandet av god vattenstatus. Utredningen visar att kompetensen inom vattenskydd har utvecklats inom sektorn, men att det fortfarande finns behov av förbättringar.
Det är också viktigt att komma ihåg att vattenskydd endast är ett delområde inom PEFC-certifieringen. Certifieringen omfattar dessutom en rad krav som rör bland annat främjande av biologisk mångfald, skogarnas vitalitet, socialt ansvar samt förutsättningar för rekreation.
Genomförandet av utredningen har finansierats av Suomen Metsäsäätiö.