Vattenskydd är en viktig del av hållbart skogsbruk och PEFC-certifiering. PEFC Finland har beställt en oberoende utredning om de krav som PEFC-certifieringen ställer på vattendrag samt deras effekter på skogsbrukets praxis och vattnens tillstånd. I utredningen fokuseras på en jämförelse mellan PEFC-standarden och Finlands lagstiftning, och det granskas vilka tilläggskrav PEFC-certifieringen ställer på vattenskyddet jämfört med den nivå som lagstiftningen kräver. Utredningen har genomförts av Tapio Palvelut Oy. Enligt utredningen medför PEFC-certifieringen betydande fördelar för vattenskyddet inom skogsbruket, särskilt genom sin breda omfattning.

PEFC kompletterar lagstiftningen med konkreta åtgärder

I Finland finns det flera lagar som påverkar vattenskyddet inom skogsbruket, såsom skogslagen, vattenlagen, naturvårdslagen och miljöskyddslagen. Lagarna förutsätter på en allmän nivå att vattendrag beaktas och att tillstånd söks för åtgärder. De kan också begränsa skogsskötsel i vissa värdefulla livsmiljöer och naturtyper. Lagarna anger dock i regel inte exakta rekommendationer för hur vattenskyddet i skogsbruket ska genomföras. PEFC-certifieringen ställer ett flertal krav som direkt och indirekt påverkar vattnens tillstånd och som i praktiken är striktare eller mer detaljerade än lagstiftningen.

Centrala krav på vattenskydd som går längre än lagstiftningen är skyddszoner kring vattendrag samt övergångszoner i myrmarker där naturvårdsåtgärder krävs. En betydande tilläggsåtgärd jämfört med lagstiftningen är även kravet på en skyddszon på fem meter längs rensade och rätade små bäckar.

Dessutom begränsar PEFC ny dikesdränering av torvmarker och iståndsättningsdikning av lågproduktiva myrar samt utvidgar skyddet av värdefulla livsmiljöer, särskilt i odikade sumpskogar. Vid skötsel av torvmarksskogar ska aktuella anvisningar som beaktar klimatpåverkan följas.

I det praktiska virkesuttaget syns certifieringens effekter på vattenskyddet bland annat genom att körskador undviks och att överfarter över vattendrag planeras och genomförs omsorgsfullt. Vandring av fisk och annan vattenlevande fauna ska säkerställas vid vägbyggande och vägförbättringar samt vid avgränsning av skyddszoner. Certifieringen ställer även, jämfört med lagen, konkreta begränsningar för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel samt för stubbskörd inom grundvattenområden.

Den breda täckningen ger betydande fördelar

Enligt utredningen medför PEFC-certifieringens breda täckning betydande fördelar för vattenskyddet inom skogsbruket. Den harmoniserar arbetssätt, kompletterar lagstiftningen, minskar belastningen på vattendrag, förbättrar skyddet av småvatten och ökar miljökompetensen inom branschen. Certifieringen möjliggör också kontinuerlig utveckling och stärker acceptansen för ansvarsfullt skogsbruk på marknaden och i samhället.

Eftersom majoriteten av Finlands skogar omfattas av PEFC-certifiering har systemet enligt utredningen en mycket stor praktisk inverkan på nivån av miljöskydd inom skogsbruket i hela landet. Ur vattenskyddsperspektiv har PEFC blivit ett centralt verktyg som bidrar till att förena virkesproduktion med bevarandet av god vattenstatus. Utredningen visar att kompetensen inom vattenskydd har utvecklats inom sektorn, men att det fortfarande finns behov av förbättringar.

Det är också viktigt att komma ihåg att vattenskydd endast är ett delområde inom PEFC-certifieringen. Certifieringen omfattar dessutom en rad krav som rör bland annat främjande av biologisk mångfald, skogarnas vitalitet, socialt ansvar samt förutsättningar för rekreation.

Genomförandet av utredningen har finansierats av Suomen Metsäsäätiö.

PEFC-vesistövaikutusselvityksen julkaisuwebinaari 10.6.2026 – PEFC Suomi

Beslutsfattarnas Skogsakademi firar i år redan 30 år som främjare av skogskunskap och samhällelig diskussion. Sedan 1996 har Beslutsfattarnas Skogsakademi, som ordnas av Finska Forstföreningen, samlat över 1 800 beslutsfattare och opinionsbildare från olika samhällssektorer för att fördjupa förståelsen för skogarna, deras användning och deras betydelse för Finland.

För jubileumsårets teman samlades man i maj i Mellersta Finland, där över 30 opinionsbildare från olika branscher deltog i den 59:e kursen inom Beslutsfattarnas Skogsakademi. Under kursen fördjupade man sig i aktuella skogsfrågor, såsom kolbindning, restaurering, handel med naturvärden och framtiden för bioekonomiska innovationer. Fältbesök och expertinlägg gav deltagarna konkreta exempel på ett hållbart nyttjande av skogarna, och i programmets centrum stod växelverkan samt samordning av olika perspektiv.

Beslutsfattarnas Skogsakademis jubileumsseminarium öppnades av minister Sari Essayah och FAO:s biträdande generaldirektör Zhimin Wu. Under seminariedagen lyftes det internationella perspektivet fram när Zhimin Wu betonade Finlands roll som en föregångare inom hållbart nyttjande av skogar. Enligt honom erbjuder finländsk skogsskötsel, samarbetet mellan olika aktörer samt bioekonomins innovationer ett exempel som får allt större global betydelse i arbetet med klimatförändringen och utmaningarna kring ett hållbart nyttjande av naturresurser.

Beslutsfattarnas Skogsakademi genomförs i brett samarbete med aktörer inom skogssektorn, och dess centrala mål är att främja en öppen diskussion om skogarnas betydelse för samhället – i dag och i framtiden. Verksamheten möjliggörs av långsiktig finansiering: Finlands Skogsstiftelse har varit huvudfinansiär för skogsakademin under hela dess existens. Därtill finansieras akademin av jord- och skogsbruksministeriet.

Läs mer:
FAO:n metsäjohtaja Zhimin Wu Päättäjien Metsäakatemian juhlaseminaarissa
Päättäjien Metsäakatemia tutustui metsäalaan Keski-Suomessa

Finlands Skogsstiftelses styrelse beviljade vid sitt möte i juni totalt 659 429 euro till projekt som främjar skogsnäringen. Stipendier beviljades till nio projekt som, i enlighet med stiftelsens strategi, fokuserar på forskning och vetenskap samt teman relaterade till skogsnatur. I vår efterfrågade stiftelsen särskilt ansökningar om bland annat skogsbrukets betydelse för nationalekonomin och försörjningstryggheten samt skogsbrukets ekologiska hållbarhet. 

Ansökningsomgången väckte stort intresse. Det kom in fler ansökningar än under förra vårens ansökningsomgång, och även det totala ansökta beloppet ökade. Skogsstiftelsen fick in ansökningar på sammanlagt över 3,3 miljoner euro.  

– Tack till alla som ansökt om bidrag för era bra ansökningar och projektidéer. Nio projekt av över femtio ansökningar beviljades bidrag, och konkurrensen om bidragen är hård. Stiftelsernas betydelse som finansiärer har bara ökat år för år, i takt med att andra finansieringskällor har blivit mer begränsade, säger verkställande direktören Martta Fredrikson.  

Se listan över alla beviljade bidrag i slutet av nyheten.  

Nya forskningsprojekt: adsorbenter av lignin, trädens näringsbalans i ett föränderligt klimat och skogarnas betydelse för den övergripande säkerheten  

Det största bidraget, på 200 000 euro, gick till LUT-universitetets forskningsprojekt LignoSorb, där man utvecklar ligninbaserade lösningar för vattenrening och koldioxidavskiljning. Projektet utnyttjar biprodukter från skogsindustrin och syftar till att förbättra både resurseffektiviteten och miljön. Samtidigt stöder det förädlingen av inhemska råvaror till produkter med högre mervärde. 

Ett bidrag på 85 000 euro beviljades till ett projekt vid Helsingfors universitets skogsvetenskapliga fakulteten med titeln ”Skogssektorn som en del av Finlands säkerhetsinfrastruktur – Skogarnas och skogssektorns betydelse för Finlands samhällssäkerhet”. I projektet undersöks hur medborgare och beslutsfattare uppfattar skogarnas och skogssektorns roll som en del av Finlands övergripande säkerhet. Undersökningen omfattar bland annat aspekter som ekonomi, sysselsättning, energi- och materialförsörjning samt välfärd, och ger ny insikt om skogssektorns samhälleliga betydelse i en föränderlig geopolitisk situation.  

Pellervon taloustutkimus PTT granskar incitamentssystemen för skogsägande i sitt nya forskningsprojekt, som beviljats ett anslag på 64 500 euro. Syftet med studien ”Skogsägare och framtida incitamentssystem” är att göra en helhetsanalys av incitamentssystemen för skogsägare, utvärdera deras effektivitet i en föränderlig verksamhetsmiljö samt identifiera utvecklingsbehov. Undersökningen fokuserar på de styrande effekterna av de nuvarande systemen och på de nya incitamentsmekanismernas roll i samordningen av målen för ett hållbart skogsbruk. ’ 

Skogsstiftelsen beviljade även bidrag till två nya skogsnaturprojekt, varav det ena genomförs i Mellersta Finland och det andra i Satakunta. Skogsnaturprojekten uppmuntrar skogsbranschen att vidta proaktiva åtgärder till förmån för skogsnaturens mångfald och klimatet.  

Nästa ansökningsomgång i höst 

Finlands Skogsstiftelses styrelse beviljar bidrag två gånger om året. Nästa ansökningsomgång är i höst och öppnar den 1 september. Prioriteringarna för ansökningsomgången publiceras i augusti på stiftelsens webbplats.  

Bidrag beviljade av Finlands skogsstiftelse 4.6.2026: 

LignoSorb: Lösningar baserade på inhemsk lignin för rent vatten, koldioxidavskiljning och skogsindustrins konkurrenskraft, LUT University, 200 000 €  

Skogarnas näring och torka i ett föränderligt klimat, Naturresursinstitutet (Luke), 136 109 €  

Skogssektorn som en del av Finlands säkerhetsinfrastruktur – Skogarnas och skogssektorns betydelse för Finlands samhällssäkerhet – undersökning bland medborgare och beslutsfattare, Helsingfors universitet, skogsvetenskapliga fakulteten, 85 000 €  

Skogsägare och framtida incitamentssystem, Pellervon taloustutkimus PTT, 64 500 €  

På spåren av tyst skydd: objekt, orsaker och platsbaserade kännetecken, Pellervon taloustutkimus PTT, 56 800 €  

Vattenvägskarta för träförädlingsindustrin, Metsäteollisuus ry, 50 000 €  

Det verkliga ekologiskt fotavtrycket: korrigering av beräkningen av ekologiskt fotavtrycket för träprodukter och verifiering av finsk data, Puutuoteteollisuus ry, 30 000 €  

Att göra återställning attraktivt och genomförbart i Mellersta Finland (EHTO), Työtehoseura ry, 28 500 €  

Restaurering av Lievijärvi och dess avrinningsområde, Lievijärven hoitoyhdistys ry, 8 520 € 

Läs mer: projektbeskrivningar på projekts

Mer information: 
vd Martta Fredrikson 
tfn 040 687 1686 
martta.fredrikson@metsasaatio.fi 

Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse, vars syfte är att stödja en livskraftig skogsnäring som ett samarbete mellan skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Skogsstiftelsen ger varje år bidrag till projekt för barn och unga, forskning, påverkanskommunikation och skogsnaturen. Skogsstiftelsen verkar huvudsakligen med donerade medel (RA/2023/1002).

Finlands småvatten – källor, bäckar, rännilar och tjärnar – hör till landets mest hotade naturtyper. Decennier av markanvändning, såsom skogsdikning och rensning av vattendrag, har försämrat deras ekologiska tillstånd och förmåga att upprätthålla biologisk mångfald. I och med klimatförändringen ökar nederbörden, flödestopparna och sommartorkan, vilket understryker behovet av att dämpa närings- och humusbelastningen från avrinningsområden. Att förbättra småvattnens tillstånd förutsätter en utveckling av metoderna för skogsskötsel.

Projektets åtgärder och praktiska genomförande i Karkkila

I projektet Metsäluontomme helmiä utreddes praktiska lösningar för att skydda och restaurera småvatten i bruksskogar. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Stiftelsen för Finlands vatten och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och fokuserade på ett markområde som ägs av UPM inom Nuijajokis avrinningsområde i Karkkila.

Inom projektet utarbetades en restaureringsplan med avrinningsområdesperspektiv, som baserade sig på tidigare fältinventeringar och GIS-modellering. Utifrån restaureringsplanen valdes följande åtgärder för genomförande:

• Restaurering av rensade bäckar och återställande av gamla fåror.
• Igenläggning av skogsdiken.
• Installation av nya kalkstens–biokolfilter i anslutning till diken för att minska försurningen.

Utöver de konkreta fältåtgärderna omfattade projektet även omfattande kommunikation och utbildning. Inom projektet ordnades studiebesök och togs handledningsmaterial fram för olika intressentgrupper. Dessutom planerades en öppen lärstig i pilotområdet, där man i praktiken kan bekanta sig med skogsbrukets metoder för vattenskydd.

Finansiering som en förutsättning för projektets genomförande

Genomförandet av miljöprojekt som främjar biologisk mångfald kräver alltid resurser. Finansieringen har en avgörande betydelse för att möjliggöra expertsamarbete, forskningsbaserad planering samt genomförandet av konkreta fältåtgärder. De ekonomiska möjliggörarna för detta projekt var Finlands Skogsstiftelse, Partioaittas miljöbonusprogram samt UPM. Långsiktig och planmässig finansiering säkerställer att forskningsbaserad kunskap omsätts i praktiska åtgärder och att ny kompetens kan föras in i skogssektorns vardag.

Skyddet av småvatten är en investering i framtiden.

Att rädda småvatten är inte endast en uppgift för enskilda projekt, utan förutsätter ett brett engagemang från alla aktörer inom skogsbruket och från markägare. Att beakta småvatten i det dagliga markutnyttjandet är ett effektivt sätt att trygga den biologiska mångfalden och rena vattendrag även för kommande generationer.

Varje restaurerad rännil, varje igenlagt dike och varje skyddad bäckkant bidrar till att återställa livsviktiga livsmiljöer. Genom att ta del av projektets material, sprida kunskap och integrera metoder för vattenskydd i skogsbrukets praxis kan vi tillsammans säkerställa att metsäluontomme helmet förblir livskraftiga även i framtiden.

Skribenten är limnolog, FM Liisa Hämäläinen, som deltagit i projektet, Suomen vesistösäätiö.

Läs mer och ta del av materialet:

www.vesistosaatio.fi -> metsäluontomme helmet – yhdessä pienten puolella

Mer detaljerad information om det praktiska genomförandet i pilotområdet i Karkkila och om bioholsexperimenten finns att läsa: LUVY:n uutisartikkelista

I ärenden som rör projektet kan man kontakta Auri Sarvilinna (förnamn.efternamn@vesistosaatio.fi).

Det storskaliga projektet Alla sjätteklassare ut i skogen, som finansieras av Finlands Skogsstiftelse och LokalTapiola, bjuder in stationsledare att delta i skogsdagar i huvudstadsregionen.

Läs mer nedan om projektet och hur du kan anmäla dig som stationsledare.

Finlands skogsförening ordnar 24 skogsdagar i huvudstadsregionen i Ruotsinkylä i Tusby och i Juvamalmen i Esbo. Dagarna ordnas från tisdag till fredag under perioden 1.9–9.10.2026.

Teman för stationerna är bland annat skogsvård, produkter av trä, biologisk mångfald, rekreationsanvändning av skog, trädslag och skogstyper samt trädens tillväxt, fotosyntes och kolets kretslopp. Utflyktens höjdpunkt är en gemensam paus vid lägerelden.

Vi söker nu stationsledare – anmäl dig!

Vi söker vuxna med olika bakgrund för att genomföra skogsdagarna. Du kan ha skoglig kompetens, vara bra på att möta unga eller helt enkelt vilja ge din tid för att stärka barns och ungas relation till skogen. För varje station finns färdigt material, och vi utbildar alla stationsledare. Dessutom ordnar vi en introduktion till rutten före evenemanget.

Om du vill dela med dig av din skogskunskap till elever, ansvara för eldplatsen vid matsäcken eller välkomna sjätteklassare till skogsdagen, är du precis den frivilliga vi söker.

Du kan vara yrkesverksam eller inte, pensionär eller studerande, och du kan delta tillsammans med en vän eller kollega. Du får en givande dag i skogen, meningsfulla möten och blir en del av ett nationellt projekt. En skogsdag pågår cirka fem timmar.

Ansök till en uppgift som passar dig via länken nedan. I formuläret hittar du mer information, kan välja en tidpunkt som passar dig och berätta mer om dig själv.

www.lyyti.in/Kuutoset_rastivetajarekry 

Skogsdagarna möjliggörs av Finlands Skogsstiftelse och LokalTapiola.

Kom med och skapa en skogsupplevelse för sjätteklassare.

Mer information om rekryteringen av stationsledare:

Virva Luode, koordinator

virva.luode@smy.fi

+358 50 3030969

Se video om Alla sexor till skogen-dagen 

Skogsnötens final samlade Finlands främsta unga skogskunniga till Noux. Av nästan 19 000 deltagare bjöds 50 ungdomar in till finalen, där krävande uppgifter löstes ute i terrängen, omgivna av naturen.

På torsdagen den 20 maj 2026 bjöds 50 högstadieelever från olika delar av Finland in till finalen av Skogsnöten i Noux, som ordnades för 45:e gången.. Finalisterna hade valts ut bland nästan 19 000 elever som deltagit i uttagningen, vilket i sig gjorde en finalplats till en betydande prestation.

Finalens terrängprov bjöd på en mångsidig och upplevelserik tävlingsdag i naturen. Skogsnötens terrängmoment pågick i cirka två timmar, under vilka finalisterna följde en markerad bana och löste skogsrelaterade uppgifter vid olika kontrollpunkter.

Årets teman handlade särskilt om naturvård i ekonomiskogar och träbyggande, men omfattade också en bred uppsättning frågor om den omgivande skogsnaturen.

Vid kontrollerna fick deltagarna bland annat uppskatta trädens ålder, fundera på ursprunget till olika träprodukter samt identifiera lavar. Vissa uppgifter krävde noggrann iakttagelse, andra bredare skogskunskap.

Tävlingsdagen inleddes i soligt väder, och även om det började regna vid de sista kontrollerna påverkade det inte finalisternas goda stämning. Dagen bjöd på både lagom utmaningar och känslan av att lyckas.

Dagen därpå kulminerade finalen i en prisutdelning vid Stora Ensos huvudkontor i Helsingfors. Vinnare av Skogsnöten blev Teemu Jakkula från Laajasalo grundskola i Helsingfors. Andra plats gick till Martta Lappalainen från Keuruu och tredje plats till Unto Holstila från Esbo. Även de som placerade sig på platserna 4–10 belönades för sina fina prestationer. Verkställande direktör Martta Fredriksson från Finlands skogsstiftelse deltog i prisutdelningen.

”Skogsnöten visade återigen hur mycket kunskap och intresse unga har för skogsfrågor. Över en miljon skolelever har deltagit i tävlingen, och det är fantastiskt att få premiera vinnarna i den 45:e finalen”, säger Martta Fredriksson, vd för Finlands skogsstiftelse.

Skogsnöten är en av Finlands mest långlivade tävlingar i skogskunskap för unga, och under årens lopp har över en miljon skolelever deltagit. Förutom att vara en tävling fungerar finalen också som en studieresa som introducerar de unga till skogsbranschen och dess möjligheter.

Läs mer

Finlands Skogsstiftelses lunchseminarium samlade på tisdagen aktörer inom skogssektorn, samarbetspartner och genomförare av projekt som finansierats av Finlands Skogsstiftelse. Totalt deltog cirka 70 personer, både på plats och via distansförbindelser.

Seminariet inleddes av Finlands Skogsstiftelses styrelseordförande Juha Jumppanen, som i sitt anförande betonade vikten av samarbete inom skogssektorn och betydelsen av gemensamt arbete för att utveckla branschen. Tillställningen modererades av Finlands Skogsstiftelses verkställande direktör Martta Fredrikson.

Betydelsen av samarbete inom skogssektorn lyftes även fram av Sampo Juhajoki och Jaska Salonen, som presenterade projektet Alla sexor till skogen, finansierat av Finlands Skogsstiftelse. Projektet beskrevs som ett exempel på verksamhet som bygger på ett brett samarbete och frivilligas insatser. Målet med projektet är att möjliggöra en upplevelsebaserad skogsdag för alla finländska sjätteklassare. Under tillställningen presenterades även projektets visuella uttryck.

I forskningsanförandena behandlade Annamari Laurén betydelsen av vattenhantering för förnyelse av näringsfattiga torvmarker och gav bakgrund till den historiska utvecklingen av skogsbruk på torvmarker samt den pågående forskningen. Katri Kärkkäinen från Naturresursinstitutet Luke reflekterade i sin tur över skogarnas framtid ur ett bredare perspektiv och belyste möjligheterna och begränsningarna i olika prognosmodeller. Hennes presentation väckte frågor bland publiken, bland annat kring förädlade frön, trädslag och skogsvårdsmetoder.

Lunchseminariet avslutades med ett kulturinslag finansierat av Finlands Skogsstiftelse, då producenten Hanna Kuntsi och skådespelaren Riku Nieminen presenterade den turnerande teaterproduktionen Metsää puilta och tankarna bakom verket. Nieminen berättade att föreställningen har vuxit fram ur en vilja att bredda skogsdiskussionen och bryta med dess ofta svartvita framställning.

– Vår förhoppning är att Metsää puilta-föreställningen ska spelas ännu om 35 år, konstaterade Nieminen.

Deltagarna fick också se ett utdrag ur föreställningen.

Finlands Skogsstiftelse tackar varmt alla som deltog i lunchseminariet, både på plats och via distans, samt talarna för deras mångsidiga och tankeväckande inlägg. Samtidigt påminner Finlands Skogsstiftelse om att stiftelsens bidragsansökan är öppen. Mer information om bidragen och ansökningstiderna finns på Finlands Skogsstiftelses webbplats.

Metsää puilta fortsätter efter premiären som en turnerande teaterföreställning och kan beställas till exempel för egna evenemang organiserade av aktörer inom skogssektorn på olika orter. Priset för föreställningen ligger beroende på publiksiffra på cirka 25–35 euro per biljett, och evenemangen skräddarsys alltid enligt behov. Det går bra att ta kontakt med låg tröskel eller att arrangera en föreställning tillsammans med flera aktörer.

Förfrågningar om beställning av föreställningen:
metsaapuilta.esitykset@gmail.com

Mer information:
Producent Hanna Kuntsi, hanna.kuntsi@gmail.com

Skogsstiftelsen deltog i Metsäalan Opiskelijat ry:s (MEOL) seminarium på Käpyristeilyn torsdagen den 26.3.2026. Käpyristeily är ett av skogsbranschens största studentevenemang och samlar studerande, yrkesverksamma och andra aktörer inom branschen.

Seminarieprogrammet innehöll aktuella anföranden och paneldiskussioner som gav olika perspektiv på skogsbranschens framtid och kommunikation.

I den första panelen, “Skogsdebatten – röster och perspektiv”, deltog bland annat Liina Aulin, kommunikationsdirektör vid Forststyrelsen, samt Mikko Tiirola, ordförande för MTK:s skogsråd. Panelen lyfte fram branschens aktuella frågor, behovet av utvecklad kommunikation och synligheten av skogsbruket i samhället.

Den andra panelen fokuserade på sociala medier och hur vardagen inom skogsbranschen kan göras mer bekant för en bredare publik. Bland deltagarna fanns Metsäliigas projektchef Toni Ahokas, som berättade om JätkäJuho-fenomenet, samt Anni Hautaviita från Metsuritrio, som delade med sig av sina egna erfarenheter av innehållsproduktion inom skogsbranschen. Panelens budskap var tydligt: skogsbranschens yrken behöver synliggöras och göras öppna för att locka nya intresserade.

Skogsstiftelsens verksamhet presenterades vid seminariet av verkställande direktör Martta Fredrikson, som berättade om hur stiftelsen stödjer skogsnäringens framtid genom olika projekt.

Skogsstiftelsen deltar också i andra vårens evenemang i april. Vi finns på Lapplands Skogsbruksdagar i Rovaniemi 9–10.4.2026 samt Samfällighetsskogdagarna i Levi 23–24.4.2026.
Om du rör dig i trakterna – kom gärna och prata med oss!

Finlands Skogsstiftelses förvaltningsråd höll sitt årsmöte den 14 april. Vid mötet valdes ledamöterna till stiftelsens förvaltningsråd och styrelse.

Förvaltningsrådet har valt MTK:s ordförande Tero Hemmilä till ny ordförande. Den tidigare ordföranden för förvaltningsrådet var Juha Marttila. Som vice ordförande fortsätter kommunikationsdirektör, BA Wood and Energy, Satu Härkönen från Stora Enso.

– Finlands Skogsstiftelse är en betydande aktör inom skogssektorn och jag tar emot uppdraget som ordförande för förvaltningsrådet med stor entusiasm. Under de senaste åren har stiftelsen lyckats höja stipendiebeloppet till två miljoner euro per år, vilket är en betydande prestation för en stiftelse som verkar med donationsmedel. Jag ser ändå stor potential i stiftelsens marknadsföring. Det arbete som stiftelsen gör för skogsnäringen är mycket viktigt för varje finländsk skogsägare och förtjänar att bli ännu mer känt, säger Hemmilä.

Förvaltningsrådet valde även ledamöterna till stiftelsens styrelse. Styrelsen konstituerade sig och valde en ordförande inom sig.

Till ny styrelseordförande valdes Tuomas Tiilikainen, chef för privat virkeshandel vid Stora Enso. Hen är inne på sitt andra år i stiftelsens styrelse. Den tidigare ordföranden Juha Jumppanen var medlem i styrelsen i fem år. Som vice ordförande fortsätter MTK:s skogsdirektör Marko Mäki-Hakola.

– Arbetet i stiftelsens styrelse är meningsfullt och givande. Stiftelsen gör ett viktigt arbete för vår gemensamma skogsnäring. Under de senaste åren har flera synliga framgångar nåtts inom stipendieprojekten, såsom utställningen Uusi Puu i London och det stora skolprojektet Kaikki kuutoset metsään. Även forskningen har finansierats i allt större utsträckning, beskriver Tiilikainen.

Finlands Skogsstiftelses verksamhet bygger till största delen på frivilliga donationer i samband med virkeshandel. Under de senaste åren har en skogsstiftelseavgift donerats i ungefär var tredje virkesaffär.

– Som ordförande vill jag fortsätta arbetet med att ytterligare öka stiftelsens genomslag. Jag tror också att insamlingsandelen kan höjas ytterligare genom att förbättra kännedomen om stiftelsens verksamhet, säger Tiilikainen.

Till ny styrelseledamot valdes Karoliina Niemi, verkställande direktör för Metsähallitus Metsätalous Oy, i stället för Jussi Kumpula som gått i pension. I stället för Juha Jumppanen valdes XX, kundansvarig direktör för virkesanskaffning och skogstjänster vid Metsä Group. Som ordinarie ledamöter fortsätter Mikko Tiirola och Petri Hakanen samt som expertledamöter Tino Aalto och Stefan Borgman.

Finlands Skogsstiftelse tackar varmt de tidigare ordförandena Juha Marttila och Juha Jumppanen för deras starka insats för stiftelsen och skogsnäringen samt för det utmärkta arbete de gjort för att utveckla stiftelsens verksamhet.

Den fullständiga sammansättningen av Finlands Skogsstiftelses styrelse och förvaltningsråd finns på webbplatsen Förvaltningsråd | Metsäsäätio och Styrelsen | Metsäsäätio.

Styrelsen för Finlands 4H-förbund har tilldelat Finlands Skogsstiftelse utmärkelsen 4H Framtidsgärning för dess arbete med att främja barns och ungas skogs- och naturfostran. Utmärkelsen är ett erkännande av Skogsstiftelsens långsiktiga arbete för att säkerställa att så många unga som möjligt får möjlighet att bekanta sig med skogen och dess hållbara användning.

Skogsstiftelsen har stött skolprojekt sedan den grundades 1995. År 2024 riktades 37 procent av stiftelsens bidrag till barns och ungas skogsprojekt. En viktig samarbetsform har varit 4H:s skogsdagar för skolelever, som gjorde det möjligt för över 20 000 elever att under det gångna året uppleva skogen på nära håll.

Skogsstiftelsen och 4H har ett gemensamt mål – att inspirera barn och unga att upptäcka skogen och dess möjligheter. Vi tackar Finlands 4H-förbund för utmärkelsen och framför allt för det värdefulla arbete de gör för unga!