EU:s klimat- och biodiversitetspolitiska riktlinjer har mycket stor inverkan på det europeiska skogsbruket, visar resultaten från det forskningsprojekt som leds av professorn i skogsekonomi och skogspolitik, Maarit Kallio. De preliminära resultaten publicerades i december 2024, och nu har båda projektets artiklar sakkunniggranskats och finns tillgängliga för läsning. Forskningsprojektet genomfördes med understöd från Finlands Skogstiftelse.

Projektets resultat visar att måluppfyllelsen för LULUCF‑förordningen och EU:s biodiversitetsstrategi skulle kräva en betydande minskning av avverkningarna i EU‑länderna och Norge jämfört med den så kallade baslinjeutvecklingen fram till år 2035. Globalt sett skulle avverkningarna ändå inte minska särskilt mycket, eftersom två tredjedelar av minskningen inom EU‑området skulle kompenseras genom ökade avverkningar i andra delar av världen. Läckageeffekterna skulle vara störst till Nordamerika, Sydamerika, Kina och övriga delar av Asien.

I forskningsprojektet jämförde Kallio med hjälp av scenarioanalyser utvecklingen inom skogssektorn med och utan EU:s politikåtgärder. Projektet analyserade effekterna av EU:s biodiversitetsstrategi samt LULUCF‑förordningen fram till år 2035. Resultaten om LULUCF‑förordningens effekter finns i artikeln EU policy on forest carbon sinks revisited https://authors.elsevier.com/sd/article/S1462-9011(26)00025-0 och resultaten som gäller biodiversitetsstrategin presenteras i artikeln Potential impacts of the EU’s biodiversity strategy on the EU and global forest sector and biodiversity: https://doi.org/10.1007/s10669-025-10050-1.

Ladda ner artiklarna här:

Kallio & Garvik 2025: Potential impacts of the EU’s biodiversity strategy on the EU and global forest sector and on the risk of biodiversity loss. PDF

Kallio & Garvik 2026: EU policy on forest carbon sinks revisited. PDF

Finlands Skogstiftelses vårseminarium hålls tisdagen den 14.4.2026 kl. 12.00–13.45. Under seminariet får vi ta del av aktuell information om projekt som finansierats av Finlands Skogstiftelse.

Välkommen att följa seminariets direktsändning! Anmäl dig senast den 13.4 via denna länk.

Finlands Skogstiftelses seminarium 14.4.2026 – Program

12.00 Seminariet inleds

Öppningsord

Juha Jumppanen, ordförande för Finlands Skogstiftelse

Projektpresentationer

Alla sjätteklassare till skogen – genomförandet av storprojektet år 2026
Organisationschef Sampo Juhajoki, Finlands 4H‑förbund
Ledare för ungdomskommunikation Jaska Salonen, Finska Forstföreningen

Vattenhushållning som stöd för föryngring av magra torvmarker
Professor Annamari Laurén och professor Marjo Palviainen, Helsingfors universitet

TMetsä: Vilka skogar klarar sig på 2100‑talet och hur når vi dit?
Forskningsprofessor Katri Kärkkäinen, Naturresursinstitutet (Luke)

Metsä Puilta – turnéteaterns berättelse
Producent Hanna Kuntsi och skådespelare Riku Nieminen

Avslutningsord

Martta Fredrikson, verkställande direktör för Finlands Skogstiftelse

13.45 Seminariet avslutas

Den 9 mars öppnar New Wood: Building a Bio-Based Future i London. Där presenteras träbaserade vardagsprodukter där fossila råvaror har ersatts med förnybart trä – från förpackningar och kosmetik till kemikalier, textilier och till och med bildäck.

Utställningen visar tiotals finländska innovationer där trä har tagit plats som hållbar råvara. En av de mest överraskande produkterna är ett badkar tillverkat av träkomposit, vars koldioxidavtryck är upp till 80 procent lägre än för traditionella keramiska badrumsmöbler.

Helheten är en del av Uusi Puu‑projektet, som lyfter fram konkreta exempel på träbaserad bioekonomi. Londonutställningen ordnas av Finska Forstföreningen, som ansvarar för Uusi Puu och Forest.fi, i samarbete med Circular Bioeconomy Alliance och The King’s Foundation. Projektet finansieras av Finlands Skogsstiftelse.

På plats visas även arbeten från The King’s Foundation’s Snowdon School of Furniture och dess CREATE‑program, där man betonar den cirkulära ekonomins betydelse och användningen av ansvarsfullt producerat trä inom hållbar formgivning.

Utställningen är öppen för allmänheten i The Garrison Chapel i London den 9–27 mars 2026.

Ett nytt forskningsprojektet fördjupar sig i politiska åtgärder och initiativ som påverkar byggande i trä. Resultat väntas i juni.

Träbyggandet ökar sin marknadsandel i Europa. Den positiva utvecklingen på exportmarknaden leder till en växande efterfrågan på finländska produkter och kompetens. På den växande marknaden för träbyggande kräver införandet av ny teknik effektiva stödåtgärder och initiativ. Detta innebär politiska åtaganden och utifrån dessa styrda åtgärder. Sådana används i många länder.

Att minska koldioxidutsläppen från byggsektorn, industrialisera byggprocesserna och sänka byggkostnaderna är mål i hela Europa. Syftet med undersökningen är att analysera och jämföra nationella politiska åtgärder och initiativ som påverkar användningen av trä i byggandet. Målet är att förstå vilka åtgärder och initiativ som har genomförts, hur effektiva de är och hur genomförbara de kunde vara på annat håll. Styrningsåtgärder som gäller användningen av skogsresurser granskas inte i den här undersökningen.

Österrike, Frankrike och England har valts som marknader. Undersökningen handlar om den offentliga sektorns roll på marknaden; i synnerhet metoder som har införts för att främja användningen av trä i byggandet. Aktörerna betraktas som institutionella och marknaderna som formbara: den offentliga sektorn är inte bara en reglerare, utan en aktiv aktör. Marknaden ses som en mångdimensionell verksamhetsmiljö, inte bara som en prismekanism.

I regleringsmiljön framträder byggbestämmelser, planläggning, normer och standarder. Faktorer som påverkar den ekonomiska miljön på byggmarknaden är offentliga upphandlingar, stöd och finansiering samt beskattning. Marknadens verksamhet påverkas av informations- och inlärningsmiljön, anvisningar, utbildning samt forskning och pilotprojekt.

Valda marknader är olika. Österrike är ett skogrikt EU-land med en avancerad träindustri och aktiv främjande verksamhet som genomförs av staten och regionerna. Dessutom har träbyggandet utvecklats till en exportindustri både vad gäller produkter och kompetens. I Frankrike har den ekonomiska betydelsen av skogssektorn och användningen av trä i byggandet tidigare varit liten. Den offentliga sektorns satsningar på utveckling av värdenätverket inom träbyggande under de senaste decennierna har ökat uppskattningen av branschen. England är en traditionell importör av träprodukter. Aktiva program för att utvidga skogsytan och statens nyligen påbörjade program för att främja användningen av trä är exempel på åtgärder som syftar till att förändra marknaden.

Undersökningen grundar sig på skriftliga källor som preciseras genom intervjuer med myndigheter som ansvarat för utarbetandet av styrningsåtgärder och med representanter för branschen. I projektet analyseras syftet och målet för och effekten av åtgärderna inom den offentliga sektorn. Utifrån analysen görs åtgärdsrekommendationer särskilt för den finländska verksamhetsmiljön. Utredningen färdigställs i juni 2026.

Forskningsprojektet i sin helhet kallas “Kestävän puurakentamisen ja puutuotevalmistuksen edistämiseen tähtäävien politiikkatoimien ja muiden toimenpidesuositusten ja -aloitteiden analysointi ja vertailu Euroopassa. (ungefär Analys och jämförelse av politiska åtgärder och andra åtgärdsrekommendationer och initiativ som syftar till att främja hållbart träbyggande och tillverkning av träprodukter i Europa). Projektet får stöd från Finlands Skogsstiftelse. Författaren är den som genomför projektet, Petri Heino.

Projektet Kestävästi puusta som finansieras av Finlands Skogsstiftelse, Metsämiesten Säätiö, Puumiesten ammattikasvatussäätiö och branschens industri och som leds av Puutuoteteollisuus ry, fokuserar på att erbjuda och förmedla information om träbyggande till rikets beslutsfattare och kommunala beslutsfattare och tjänstemän.

Projektet Kestävästi puusta har synligt lyft fram träprodukter som en del av diskussionen om hållbart byggande och områdenas livskraft. Projektet som inleddes sommaren 2025 svarar på ett aktuellt behov: skärpt reglering, ökande klimatmedvetenhet och oro för landskapens arbetsplatser och självförsörjning utmanar byggandet att söka hållbara, inhemska lösningar.

Projektet har fokuserat på att samla in och förmedla information särskilt till kommunala beslutsfattare. På webbplatsen kestävästipuusta.fi samlas innehåll om användningen av trä med fokus på klimatet, sysselsättningen och användarupplevelsen. Guiderna som publicerades 2025 och kommunikationen kring dem, bl.a. fyra webbaserade seminarier, var ett stöd för de kommunala beslutsfattarnas initiala arbete och erbjöd konkret förståelse för hur träet uppfyller utsläppsgränsvärdena för nybyggnation och kommuninvånarnas förväntningar. Mer information hittar du här.

Kommunikationen har varit omfattande i sociala medier och direktkommunikation, och samtidigt har man byggt upp en bild av trä som en lösning som kombinerar klimatnytta, inhemskt mervärde och regional livskraft.

År 2026 betonar projektet Kestävästi puusta träproduktindustrins betydelse som en stärkande kraft för hållbar tillväxt, självförsörjning och regional livskraft. Inhemskt trä binder kol, ersätter fossila material och behåller mervärdet i Finland, samtidigt som den globalt växande efterfrågan öppnar möjligheter för export av träbaserade produkter med högt förädlingsvärde. För att utnyttja dessa möjligheter krävs en förutsägbar verksamhetsmiljö, kompetens, satsningar på forskning och utveckling och en hemmamarknad som fungerar som en språngbräda för internationell tillväxt. Samtidigt kräver en förbättring av byggproduktiviteten en strukturomvandling mot industriellt byggande med hög prefabriceringsgrad, där trä är en central lösning: det möjliggör koldioxidsnålt byggande, långsiktiga kollager samt högkvalitativa och kostnadseffektiva byggnader. Kompetent beställning och långsiktiga upphandlingsmodeller avgör i hur omfattande grad förändringen kan genomföras.

Med stöd av Finlands Skogsstiftelse och andra finansiärer fortsätter projektet Kestävästi puusta att arbeta för att trä allt tydligare ska identifieras som en strategisk lösning för hållbar tillväxt, export och förnyelse av det finländska byggandet – blicken är redan vänd mot riksdagsvalet 2027 och kommande skrivelser i regeringsprogrammet.

I årets Skogsnöt bekantar sig skoleleverna med skogarna och deras naturvård med hjälp av vilda djur som är bekanta från seriestrippen “Kamala luonto.”

I den nationella skogskunskapstävlingen för högstadieelever, Skogsnöten, deltar den 4 februari 330 skolor och 18 800 elever under ledning av över 500 lärare runt om i Finland från Hangö till Karigasniemi. 1733 elever och 45 lärare i 28 svenskspråkiga skolor deltar i Skogsnöten.

Tävlingen har etablerat sin plats som en del av undervisningen i biologi och geografi i högstadierna. Finska Forstföreningen ordnar den tillsammans med Biologi- och geografilärarnas förbund BMOL för 45:e gången. 

Årets tema för Skogsnöten är naturvård i ekonomiskogar. Frågorna i det fyrsidiga tävlingsformuläret har utarbetats i samarbete med projektet Monimetsä som leds av Tapio. 

Som en del av samarbetet illustreras Skogsnöten av figurer som är bekanta från seriestrippen “Kamala luonto”. Illustrationerna har gjorts inom ramen för Monimetsä-projektet i samarbete med serieskaparna Jarkko Vehniäinen och Marja Lappalainen. Lodjur, hermelin, räv och andra charmiga skogsdjur gör naturvårdens metoder i ekonomiskogar lättare att förstå för människor i alla åldrar, och den milda humorn som kännetecknar ”Kamala luonto” gör temat lättillgängligt.

Forstföreningen har skickat ett paket till alla skolor som deltar i Skogsnöten. Förutom färggranna tävlingsformulär innehåller paketet i år också ett kortspel baserat på “Kamala luonto”-bilderna. Genom att kombinera bild- och textkort är det lätt att lära sig mer om naturvård i ekonomiskogar.

”De roliga bilderna inspirerar både elever och lärare. Ämnet är viktigt eftersom det ökar förståelsen för hur vi i Finland strävar efter en mångsidig och ansvarsfull skogsvård”, säger Anne Turunen, sakkunnig i ungdomskommunikation vid Finska Forstföreningen, som har planerat kortspelet.

Tävlingens huvudsakliga finansiär är Finlands Skogsstiftelse. Ett brett nätverk av aktörer inom skogsbranschen medverkar i att ordna och finansiera tävlingen.

Skolornas tävlingsresultat offentliggörs i slutet av februari. Därefter bjuds de 50 bästa vinnarna på skolnivå in till Skogsnötens finalresa som arrangeras i maj.

Projektet Alla sjätteklassare till skogen stärks genom en donation på 400 000 euro från LokalTapiola, vid sidan av finansieringen från Finlands Skogsstiftelse. Målet är att erbjuda alla elever i årskurs 6 en upplevelserik dag i skogen.

Under skogsdagen deltar skoleleverna i olika funktionella stationer vars innehåll grundar sig på läroplanen. Eleverna får bland annat lära sig om skogsnaturen, den biologiska mångfalden, bekanta sig med produkter som tillverkas av trä, se en skogsmaskin i arbete och plantera en trädplanta.

Målet är att varje år bjuda in hela åldersklassen till skogen. Redan under läsåret 2026–2027 ordnas skogsdagar för nästan 25 000 elever, det vill säga cirka 1 000 sjätteklasser i lågstadiet. Detta motsvarar cirka 40 procent av hela åldersklassen.

Skogsdagarna möjliggörs genom en finansiering på 500 000 euro från Finlands Skogsstiftelse och en donation på 400 000 euro från LokalTapiola.

”Skogsmiljön har en betydande inverkan på barns välbefinnande. För allt fler finländare är skogen dock inte längre en naturlig plats på fritiden. På LokalTapiola vill vi stödja barns och ungas möjligheter att röra på sig, lära sig och må bra i naturen. Projektet hjälper barn att bygga upp en positiv, och förhoppningsvis livslång, relation till skogen och sin omgivning”, säger LokalTapiolas direktör för hållbarhet och kommunikation Eeva Salmenpohja.

”LokalTapiolas donation är ett betydande bevis på förtroendet för projektet Alla sexor till skogen och dess huvudarrangör. Det är glädjande att skogsdagarna för skolelever upplevs som meningsfulla även i ett bredare perspektiv. Med hjälp av donationen tar projektet ett stort steg framåt mot sitt mål att nå hela åldersklassen”, säger Finlands Skogsstiftelses verkställande direktör Martta Fredrikson.

Ett svar på önskemål från lärare och skogssektorn

Projektet genomförs i samarbete mellan Finlands Forstförening och 4H-organisationen, som båda har lång erfarenhet av att ordna skogsdagar och skogsutflykter för skolelever.

Detta storprojekt svarar på önskemål som framförts både från skogssektorn och från lärare om att ge en hel åldersklass möjlighet att åka ut i skogen för att lära sig. När modellen Alla sexor till skogen testades hösten 2025 på sex orter var responsen positiv och entusiastisk från både lärare, barn och lokala samarbetspartner som arrangerade dagarna.

”Att möjliggöra skogsdagar för skolelever är en viktig del av Skogsstiftelsens framtidsarbete för skogsnäringens bästa, och därför finansierar vi detta storprojekt. Finlands Forstförening och 4H gör ett betydelsefullt arbete som arrangerar projektet”, säger Fredrikson.

Skogsdagar inom ramen för Alla sexor till skogen arrangeras runt om i Finland från och med hösten 2026. Barn nås både på landsbygden, i tätorter och i städer. Lokalt genomförs evenemangen i ett brett samarbete mellan aktörer inom skogs- och ungdomssektorn, vilket ger skogsdagen ett mångsidigt innehåll.

Mer information

Martta Fredrikson, verkställande direktör, Finlands Skogsstiftelse, martta.fredrikson@metsasaatio.fi, tfn 040 6871686

Eeva Salmenpohja, direktör för hållbarhet och kommunikation, LokalTapiola, eeva.salmenpohja@lahitapiola.fi

Kirsi Joensuu, verksamhetsledare, Finlands Forstförening, kirsi.joensuu@smy.fi, tfn 040 8400642

Tomi Alakoski, verkställande direktör, Finlands 4H-förbund, tomi.alakoski@4h.fi, tfn 040 501 5307

Privata skogsägare i Finland lämnar stora skogsområden utanför skogsbruksbehandling frivilligt, utan avtal, eller behandlar dem endast mycket småskaligt. Enligt Pellervon taloustutkimus PTT:s färska undersökning omfattas uppskattningsvis cirka 1,1 miljoner hektar skogsbruksmark av sådant tyst skydd. Detta är den första nationella uppskattningen av fenomenets omfattning. Undersökningen genomfördes med bidrag från Finlands Skogsstiftelse.

PTT:s meddelande om undersökningen:

Med tyst skydd avses i detta projekt skogsägarnas frivilliga och ersättningsfria beslut att helt avgränsa skogsområden från skogsbruksbehandling eller endast behandla dem småskaligt. Undersökningen bygger på en enkät som genomfördes på våren 2025 och som besvarades av 853 skogsägare.

”I bakgrunden till tyst skydd ligger en rad olika motiv, såsom naturvärden, ekonomiska faktorer, landskaps- och rekreationsvärden samt familje- och ägarrelaterade skäl. Detta återspeglar skogsägarnas olika mål och skogarnas många värden”, säger skogsekonom Marjo Maidell.

Tyst skydd är vanligt men oftast småskaligt

Tyst skydd genomfördes av 43 procent av skogsägarna som besvarade enkäten, och andelen av det tysta skyddet var i genomsnitt 8,3 procent av den areal skogsbruksmark som alla respondenter angav. Om resultaten skalas upp till hela landets privatskogar täcker det tysta skyddet uppskattningsvis cirka 1,1 miljoner hektar.

Största delen, cirka 70 procent, av området för tyst skydd behandlas endast i mycket liten skala, till exempel genom att enskilda träd avlägsnas utan avsikt att sälja virke. Resten, cirka 30 procent, av helheten av det tysta skyddet utgörs av områden som är helt avgränsade från skogsbruksbehandling.

Enligt enkäten kan de huvudsakliga orsakerna till tyst skydd delas in i tre grupper. Icke-produktiva värden som anknyter till ekosystemtjänster, såsom natur- och landskapsvärden, är den främsta orsaken. Även faktorer som anknyter till ekonomisk lönsamhet, såsom områdets låga skogsekonomiska värde eller svårtillgänglighet samt faktorer som anknyter till uppskjutandet av beslut, såsom skog som ekonomisk trygghet eller överföring av beslut till nästa ägare, är motiv för tyst skydd.

Hos ägare av små skogshemman var andelen tyst skydd av de totala ägda hektaren betydligt större än hos ägare av större hemman. Även om det tysta skyddet inte är permanent överallt har det på många skogshemman en långsiktig karaktär och baseras på skogsägarnas genomtänkta beslut. Majoriteten av respondenterna uppskattar att de kommer att fortsätta skyddet så länge de äger hemmanet eller i minst tio år.

Tyst skydd har många konsekvenser för miljö- och skogspolitiken

Inom miljöpolitiken stöder det tysta skyddet många centrala mål, särskilt tryggandet av den biologiska mångfalden och det strukturella bevarandet av ekosystemen. I detta avseende kompletterar det det lagstadgade och avtalsenliga skyddet ur naturens mångfaldssynpunkt. Tyst skydd är också kopplat till klimatpolitikens mål, eftersom det påverkar avverkningsbesluten och därigenom skogarnas kolreserver och utvecklingen av kolsänkor.

Ur skogs- och energipolitikens synvinkel påverkar tyst skydd utbudet av virke och dess förutsägbarhet. Eftersom virkesmarknaden är starkt beroende av privata skogar fungerar frivillig begränsning av skogsbruket som en faktor som reglerar utbudet av virke. Konsekvenserna är dock inte entydiga, eftersom en del av det tysta skyddet är tillfälligt eller riktas mot skogsekonomiskt mindre värdefulla eller svårutnyttjade objekt.

Naturvärdes- och kolmarknaderna intresserar men är inte lämpliga för alla objekt

Varför börjar inte aktörer som genomför tyst skydd med avtalsbaserat skydd? Enligt enkäten är orsakerna i synnerhet faktorer relaterade till beslutsfattande och ägarens autonomi. 66 procent av respondenterna nämnde bevarandet av den egna beslutanderätten som det viktigaste hindret.

Naturvärdes- och kolmarknaderna väcker ett försiktigt intresse hos skogsägarna. Ungefär 40–45 procent förhåller sig positivt till avtalsmodeller baserade på naturvärden, och intresset är större bland dem som redan genomför tyst skydd.

Resultaten visar att tyst skydd i sig inte utgör en enhetlig eller automatiskt marknadsduglig målgrupp, utan områdenas lämplighet för naturvärdes- och kolmarknaden beror på orsakerna till skyddet, objektens egenskaper och avtalsmodellernas flexibilitet.

Statistiken och verksamhetsmodellerna måste förnyas för att tyst skydd ska identifieras

Med tanke på styrmedlen utmanar det tysta skyddet de traditionella policymodellerna. Eftersom fenomenet inte har identifierats eller statistikförts systematiskt kan dess fördelar inte utnyttjas och främjas fullt ut. Verkningarna av det tysta skyddet beaktas emellertid till exempel i Finlands skogstillgångar och kolsänkor när de baserar sig på fjärrkarteringsmaterial.

”Resultaten visar att helhetsbilden av skogsanvändningen blir bristfällig om man bara fokuserar på officiella skyddsbeslut och avtal. Tyst skydd är en del av användningen och skyddet av skogar, även om det inte statistikförs”, konstaterar äldre skogsekonom Jani Laturi.

Vid tolkningen av resultaten bör beaktas att de arealer som skogsägarna angett baserar sig på deras egna uppskattningar och att ingen jämförelse med register- eller geodatamaterial har gjorts. Även orsakerna till tyst skydd, såsom naturvärden, grundade sig på respondenternas egna uppfattningar.

Undersökningen finansierades av Finlands Skogsstiftelse, och Jordägarnas Förbund deltog i genomförandet. Rapporten har publicerats på PTT:s webbplats www.ptt.fi

För mer information

Jani Laturi, äldre skogsekonom, PTT, tfn 040 547 435, jani.laturi@ptt.fi

Marjo Maidell, skogsekonom, PTT, tfn 040 164 8139, marjo.maidell@ptt.fi

När året går mot sitt slut är det ett bra tillfälle att också se tillbaka: allt det vi har åstadkommit tillsammans.

Den trettioåriga stiftelsens understödshelhet är starkare och mer genomslagskraftig än någonsin. Tack vare frivilliga donationer till Skogsstiftelsens och ansökningar av hög kvalitet kunde vi för andra året i rad dela ut över två miljoner euro i stipendier.

Under hösten firade vi stiftelsens 30-årsjubileum tillsammans med våra viktigaste intressenter. Skogsstiftelsens verksamhet är nationell, och därför ordnades jubileumsfiranden i Tammerfors, Uleåborg och Kuopio. Det var inspirerande att möta hundratals skogsägare som donerat till stiftelsen, skogsexperter som talat för vår sak och många andra viktiga samarbetspartner.

Under jubileumsåret ville vi särskilt lyfta fram arbetet med skogsfostran för barn och unga. En av årets höjdpunkter var den lyckade piloteringen av jubileumsprojektet Alla sjätteklassare till skogen samt beslutet om fortsatt finansiering för 2026. Målet är att ge varje finländsk sjätteklassare möjlighet att komma ut i skogen för att uppleva och lära.

Mycket annat lyckades också i år. Realityserien Savotta nådde fina tittarsiffror under våren och tog med skogsproffsens vardag in i vardagsrummen. Projektet Nytt trä förde finländska träbaserade produkter och innovationer till EU-kommissionens huvudentré i Bryssel, till världsutställningen i Osaka och som en permanent del av den nya utställningen i det nyrenoverade Finlandiahuset. Flera forskningsprojekt har kommit i gång, och nästa år bjuder på intressanta teman kring framtidsspaning för skogsbranschen, framtidens trädslag och skogsägarnas tysta ”skydd” i skogsbruk.

Skogsstiftelsen fortsätter att bygga en framgångsrik framtid för skogsnäringen också under det kommande året. Men först – tack för samarbetet och god jul!

Martta Fredrikson

Verkställande direktör
Suomen Metsäsäätiö

EU-akademin för skogssektorn som genomfördes år 2025 förde samman cirka 30 experter inom skogsbruk och skogsindustri för att utveckla sina färdigheter och kunskaper inom EU-påverkan. Helheten som ordnas av TTS Työtehoseura och finansieras av Finlands Skogsstiftelse svarar på det växande behovet av att förstå beslutsfattandet inom EU och dess inverkan på skogsrelaterade näringar. Även om EU inte har någon gemensam skogspolitik styr unionens klimat-, energi- och miljöregelverk i allt högre grad användningen av skogar – nu är påverkanskompetens ytterst viktig.

Akademin omfattade tre mångsidiga utbildningsdagar i Helsingfors våren 2025 samt en studieresa till Bryssel, där programmet var kompakt och mångsidigt. Under studieresan besökte deltagarna 16 organisationer, bland annat Europeiska kommissionen, parlamentet och rådet. Möten och diskussioner med toppexperter inom intressebevakning gav värdefulla insikter om effekterna av EU-politiken och metoderna för att påverka. I programmet ingick också möten med skogsindustrin och europeiska skogsorganisationer, utan att förglömma representanter och exempel från andra aktörer och sektorer som stödjer sig på påverkansarbetet.

EU-akademin för skogssektorn är en strategisk investering i hela branschens framtid. Med stöd från Finlands Skogsstiftelse fick projektet en flygande start – och fortsätter även år 2026! Coachningen erbjuder återigen en möjlighet att stärka kompetensen och nätverken i kärnan av EU:s beslutsfattande. Det första genomförandet fick mycket positiv respons, och det lönar sig att redan nu anmäla sig till genomförandet 2026, antalet platser är mycket begränsat. Anmälan är öppen via länken.

Mer information: Henna Hurttala, henna.hurttala@tts.fi