Styrelsen för Finlands Skogsstiftelse har utnämnt agroforstmagister Martta Fredrikson till ny vd för stiftelsen.
Martta Fredrikson har en gedigen erfarenhet av skogsnäringen från sina tidigare tjänster. Hon kommer till Skogsstiftelsen från en tjänst som kommunikationsexpert på Skogsindustrin r.f. Fredrikson har även arbetat på jord- och skogsbruksministeriet, Forststyrelsen och flera år som projektchef på Skogsstiftelsen.
”Jag vill aktivt jobba för den finska skogsnäringen. Finlands Skogsstiftelse är en framstående förespråkare för skogsnäringen och de projekt som skogsstiftelsen finansierar har ett brett stöd inom skogssektorn. Insamlingen av den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen kräver ett nära samarbete med parterna inom virkeshandeln och jag är väldigt motiverad att ta mig an det jobbet”, säger Fredrikson.
Martta Fredrikson (Foto: Nina Rouhiainen)
Sauli Brander, styrelseordförande i Skogsstiftelsen, önskar Fredrikson varmt välkommen som vd för Skogsstiftelsen. ”Marttas långa erfarenhet av olika jobb inom kommunikation ger henne alla möjligheter att föra Finlands Skogsstiftelse framåt i den föränderliga miljö som skogssektorn befinner sig i.
”På uppdrag av bakgrundsaktörerna i Finlands Skogsstiftelse vill jag också tacka nuvarande vd Erno Järvinen för den målmedvetna och resultatgivande utvecklingen av stiftelsen under de senaste två åren”, sade Brander.
Fredrikson börjar sitt arbete på Skogsstiftelsen i slutet av mars. Erno Järvinen flyttar den 1 april till naturresursavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet som direktör för skogs- och bioenergienheten.
Tilläggsuppgifter:
Sauli Brander, styrelseordförande i Finlands Skogsstiftelse, tel. 040 567 4155
I år har det gått 25 år sedan Beslutsfattarnas Skogsakademi ordnade den första kursen för samhällspåverkare. Finlands Skogsstiftelse har finansierat Skogsakademins verksamhet sedan starten 1996 tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet. Finska Forstföreningen ansvarar för de praktiska arrangemangen.
Syftet med kursen och diskussionsforumet som man blir inbjuden till har varit att öka intresset för skogsfrågor hos samhällspåverkare i Finland, att stärka deras skogskunskaper och att skapa växelverkan mellan påverkare inom skogssektorn och andra sektorer.
Syftet är att väcka diskussioner om skogarnas roll för att öka välståndet
Under årens lopp har mer än 1 500 ”skogsakademiker” med väldigt olika social bakgrund deltagit i kurserna. På varje kurs finns deltagare från politiken, näringslivet, vetenskapens område, medborgar- och intresseorganisationer och media. Skogsakademins femtionde kurs avslutades nyligen och i den deltog 26 nya ”skogsakademiker”.
Skogsakademin består av en seminariedag som ger bakgrundsfakta och tre dagar ute i terrängen där deltagarna får bekanta sig med skogssektorn och virkets väg från skogen till färdig produkt som till exempel till en träbyggnad. Under kursen är syftet att närma sig skogen och användningen av trä framför allt lösningsorienterat.
Under besöken på olika platser diskuteras bland annat hur skydd av skogarna och naturvård i ekonomiskogar går till i praktiken, hur virkesanskaffningen går till, vilken roll skogsägaren och maskinentreprenören har i virkesanskaffningskedjan och vilken skogssektorn roll är i den regionala ekonomin och för vårt välstånd. Under besöken får deltagarna även en insikt i näringsverksamheten inom skogssektorn och forsknings- och utvecklingsarbetet.
Bild: Sanna Vornanen
Jubileumsåret lyfter fram skogarnas sociala betydelse
Beslutsfattarnas Skogsakademi har som tema för 25-årsjubileet valt skogarnas sociala hållbarhet. Vårt budskap är bland annat att skogssektorn kommer att erbjuda utbildning och arbete åt tusentals unga arbetstagare de kommande åren.
Under jubileumsåret har vi uppmanat de som har deltagit i Skogsakademin att bland annat skriva sina visioner om skogssektorns framtid i Skogsakademins blogg och att dela sina skogsminnen i sociala medier med taggen #lempimetsä.
Skogsakademin är också en finsk exportprodukt: konceptet har exporterats till bland annat Lettland, Tanzania, Moçambique och Costa Rica. Dessutom har man etablerat ett samarbete med Sverige kring Skogsakademin för EU:s beslutsfattare.
https://smy.fi/paattajien-metsaakatemia/
Texten är skriven av Elina Antila, som är direktör för Skogsakademin.
Det är svårt att föreställa sig det finska samhället utan skog. Den är med i det mesta vi gör. Skogen erbjuder många möjligheter; i skogen får vi ny energi, den ger oss jobb och pengar och den fungerar som kolsänka och som hem för ett rikt liv. Trä används allt mera för att göra produkter som vi använder i vardagen.
Det är därför fantastiskt att elever runt om i Finland i varje Företagsby, som fungerar som ett minisamhälle och byggts upp för elever i lågstadiet av föreningen Ekonomi och ungdom TAT, kan jobba i Skogsvårdsföreningen och bekanta sig med vardagsprodukter som är gjorda av trä. Citatet i rubriken är hämtat från feedbacken från en elev som jobbade en dag i Skogsvårdsföreningen under läsåret 2020─2021.
Tillsammans runt om i Finland
Finlands Skogsstiftelse har länge stött Företagsbyarnas verksamhet och tillsammans har vi fört Företagsbyarna till nya regioner. I januari öppnar vi en ny Företagsby för lågstadier i Lahtis. Tack vare Skogsstiftelsen och våra samarbetspartner kan vi varje år erbjuda tusentals nya sjätteklassare inspirerande undervisning som anknyter till arbetslivet, ekonomi och entreprenörskap.
Totalt kommer 52 000 elever eller 83 % av sjätteklassarna i Finland att besöka en Företagsby för lågstadier det här läsåret. På drygt tio år har Företagsbyn vuxit till något som sjätteklassarna väntar på under läsåret. Det är helt fantastiskt att Finlands Skogsstiftelse har varit involverad i vår resa från starten. Av feedbacken från eleverna framkommer det helt tydligt fram hur viktigt det är att man lär sig känna arbetslivet och olika branscher genom att göra något själv.
”Arbetet var mer annorlunda än jag trodde, men på ett bra sätt. Det var roligt”, skriver en elev. Skogssektorn är inte särskilt bekant för alla sjätteklassare. Uppfattningen om arbetet i en skogsvårdsförening blir klarare när man själv får jobba som skogsexpert eller som skogsrådgivare. Eleverna hoppar ofta in i sina roller till fullo och för många blir upplevelsen något man länge kommer ihåg. Lekfullheten och att lära genom att göra gör Företagsbyn unik.
Foto: Iiro Rautiainen
Många aha-upplevelser
Efter ett besök i Företagsbyn får eleverna frågan vad de tyckte var det viktigaste de lärde sig om företaget de jobbade i. En svarade att det viktigaste hen lärde sig var ”hur trä kan användas som material” och en annan svarade ”att det är viktigt att skydda naturen”. En insåg att ”det finns mycket skogsägare i Finland.” Genom att själv göra lär man sig mycket om skog, visar feedbacken.
Skogarna och användningen av dem kommer att spela en stor roll även i framtidens Finland. Vi i Företagsbyn är glada att vi tillsammans med Finlands Skogsstiftelse kan ge en mångsidig bild av våra skogar som en del av upplevelserna i Företagsbyn.
Med en elevs ord: ”Tack för denna fantastiska dag, som jag fick vara med om. Jag hoppas att andra också lär känna arbetslivet på det här sättet.”
Texten är skriven av Kaisa Koistinen, som är direktör för Företagsbyn som är en del av föreningen Ekonomi och ungdom TAT.
Foto: Raili Mykkänen
INFO: (I Skogsvårdsföreningen i Företagsbyn jobbar elever inom olika yrken med anknytning till skogssektorn. Skogsexperter och skogsrådgivare ger råd till skogsägare i Företagsbyn i frågor som rör skogsägande och skogsvård. I nära samarbete med Skogsvårdsföreningen jobbar en skogsmaskinförare under eget namn. Han ansvarar för avverkningsuppdrag i Företagsbyn. Syftet med yrkena och uppgifterna är att öka elevernas förståelse för skogssektorn, föra fram hur viktigt arbetet inom skogssektorn är och att få eleverna att fundera över sitt eget förhållande till skogen.)
Finlands Skogsstiftelse är en gemensam förespråkare för den finska skogsnäringen. I år vill Skogsstiftelsen premiera någon för ett arbete som på ett positiv sätt har gett synlighet åt den finska skogen eller finskt trä antingen regionalt eller nationellt.
Den eller de som premieras kan vara till exempel ett arbetslag, en arbetsgrupp, en person, ett evenemang, ett projekt eller till och med snilleblixt som föddes under ett besök i skogen med barn.
Skicka in ditt förslag med motiveringar i fri form senast 1.10. HÄR.
På Finlands Skogsstiftelse har förvaltningsrådets och styrelsens sammansättning ändrat och även bland personalen har det skett förändringar. Skogsdirektör Juha Mäntylä från Metsä Group som länge suttit i styrelsen avgick och i stället invaldes Juha Jumppanen som är direktör för virkeshandel och skogstjänster. Sauli Brander fortsätter som styrelseordförande och som viceordförande fortsätter Juha Hakkarainen. Juha Marttila från MTK fortsätter som förvaltningsrådets ordförande och till ny viceordförande valdes Erkki Metsola från UPM.
SKOGSNÖTENS FINAL ÄR AVGJORD
Eelis Ojala från Kyrkslätt vann med sina kunskaper Skogsnöten 2020. På andra plats placerade sig Noora Laakso från Suonenjoki och på tredje plats Aili Jauhiainen från Kiuruvesi. I årets final använde de tävlande en mobilapplikation med modern teknologi och även youtubaren HurHur som gör karriär på YouTube medverkade i finalen. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och Stora Ensos landschef Seppo Parvi framförde sina hälsningar via video och påminde om skogarnas betydande roll både i vår historia och som lösningen på framtidens problem. Skogsstiftelsen är tävlingens största finansiär och därmed fick Skogsstiftelsens vd Erno Järvinen hedersuppdraget att tillkännage resultaten. Han fick också uppdraget att intervjua den färska trion för att höra vad de tänkte och tyckte. Nästa år ordnas Skogsnöten för 40:e gången – förhoppningsvis i skogen. Träningen kan börja!
SKOGSSTIFTELSEN SYNS PÅ KUUTIO.FI
Skogsstiftelsen har sedan försommaren satsat på samarbetet med den digitala virkeshandelsplatsen Kuutio. Skogsstiftelsen syns mycket på Kuutios webbsidor och i den digitala virkeshandeln påminns man om vilken betydelse den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen har. ”Det är enkelt att donatera den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen när man gör en virkesaffär via den digitala virkeshandelsplatsen Kuutio. I framtiden blir digitala virkeshandelstjänster allt allmännare och för Skogsstiftelsen är det viktigt att vi syns i de nya digitala kanalerna för virkeshandel”, säger Erno Järvinen från Skogsstiftelsen.
Skogsstiftelsen ordnar ett webbinarium om aktuella träbyggnadsprojekt 28.4 kl. 12−13 på finska.
Alla intresserade är välkomna att delta. Inbjudan får du gärna skicka vidare till andra! Vi skickar senare till de anmälda per epost en länk till webbinariet. Kom ihåg att göra en anteckning i din almanacka redan nu!
Mitt första hela år som vd för Skogsstiftelsen går mot sitt slut. De senaste tolv månaderna har klart visat hur små handlingar tillsammans växer till något stort. Små gester och uppvaktningar har coronaåret 2020 känts verkligt värmande. Tack vare de medel som donerats till Skogsstiftelsen i samband med virkesaffärer har vi kunnat genomföra betydande finländska projekt som främjar skogsnäringen, som till exempel kommunikationskampanjen Metsien Suomi.
Under den ”nya normala” tiden har stiftelsernas betydelse ökat. Republikens president Sauli Niinistö sade på Stiftelser och fonder rf:s 50-års festseminarium 15.12.2020 att ”fondfinansieringen möjliggör nya initiativ och ny forskning som eventuellt aldrig skulle kunna genomföras på något annat sätt”. Det här citatet påminner oss också om varför Finlands Skogsstiftelse finns.
Skogsnäringen kan inte utlokalisera ansvaret för att öka efterfrågan på dess egna produkter och inte heller ansvaret för den bild som offentligt ges av skogsnäringen. Det kräver gemensam vilja och engagemang från hela sektorn. Tillsammans åstadkommer vi mera. Behovet av Skogsstiftelsen och dess verksamhet är precis lika motiverat som för 25 år sedan då Skogsstiftelsen grundades. Den finska skogsnäringen behöver alldeles säkert en gemensam försvarare även i framtiden.
Det ställs stora förväntningar och en stor press på skogssektorn och även känslor är med i bilden. Skogsnäringen får utstå kritik och Skogsstiftelsen har som uppgift att lyfta fram skogens alla möjligheter. Även ett annorlunda år som detta har vi jobbat effektivt med det här på Skogsstiftelsen kontor. Vi har gått in för nya arbetssätt när evenemang där man sitter ansikte mot ansikte har ställts in. Vi har till exempel via fjärranslutning kunnat delta i skogsfackmännens teammöten runt om i landet. Ett stort tack! Möten där vi presenterar Skogsstiftelsen fortsätter nästa år. Vi kommer gärna och berättar om vad vi gör, så bjud in oss.
Vi vill tacka alla för det här året, både ni som samlat in pengar och ni som genomfört projekt! Ni har utfört ett värdefullt arbete för Skogsstiftelsen. Tillsammans har vi åstadkommit mycket.
Finlands Skogsstiftelse önskar en Fridfull Jul och ett Framgångsrikt Nytt År 2021.
”Det är en tillgång att nationen bor där det finns en förnybar råvara. Den tillgången ska vi inte lämna oanvänd ens i framtiden”, skrev Lasse Lehtinen i Skogsstiftelsens 15-års historik som utkom för tio år sedan. Påståendet är lika aktuellt i dag.
I dag den 4 september 2020 har det gått 25 år sedan Finlands Skogsstiftelse grundades. De mål som ställdes upp för Skogsstiftelsen och dess verksamhet, det vill säga att Stiftelsen ska jobba för att Finland har en stark skogsnäring och att Stiftelsens arbete är öppet och transparent, har gått som en röd tråd genom Skogsstiftelsens verksamhet under ett kvartssekel. Nu är det tid att för en stund titta bakåt och med stolthet komma ihåg vad Skogsstiftelsen har åstadkommit.
Skogsägarna och virkesköpande bolag har i samband med virkesaffärer samlat in cirka 40 miljoner euro med den frivilliga säljfrämjande avgiften till Skogsstiftelsen. Med de pengarna har man kunnat genomföra över 2 100 olika projekt som stöder skogsnäringen runt om i Finland och utomlands. De projekt som har fått finansiering har väl uppfyllt de målsättningar som ställs på Skogsstiftelsens verksamhet. ”Bland de objekt som Skogsstiftelsens finansierar hittar säkert var och en något intressant projekt”, säger Skogsstiftelsens vd Erno Järvinen. I höst kommer Skogsstiftelsens projekt att få stor synlighet då Skogsstiftelsen firar sitt jubileumsår via olika kanaler i sociala medier. Under hösten presenteras 25 intressanta och olika typer av finansieringsobjekt från gångna år.
Det är tack vare skogsägare som säljer virke, de som köper virke och de skogsfackmän som berättar för skogsägare om skogsstiftelsens verksamhet som Skogsstiftelsen får medel till projekt som gör att vi har en livskraftig skogssektor. Skogsstiftelsens framgång baserar sig på engagerade bakgrundskrafter inom stiftelsen som består av aktörer från skogsnäringen.
Ett stort tack till skogsägare som gjort en donation och till skogsfackmän som jobbat för Skogsstiftelsen. Ni har deltagit i Finlands Skogsstiftelse resa fram till i dag. Den finska skogsnäringen behöver en gemensam talesman. Här i norr där vi har ”en förnybar råvara” behövs Skogsstiftelsen också i framtiden.
I rapporten ”Metsäbiotalouden arvoketjut” har man för första gången från regionalräkenskaperna landskapsvis sammanställt nyckeltal för den skogliga bioekonomin till ett informationspaket. Rapporten visar tydligt vilken betydelse den skogliga bioekonomin har i varje landskap i förhållande till produktion, värdeökning, investeringar och sysselsättning.
I rapporten som publicerades i dag framställs den skogliga bioekonomins relativa betydelse för de olika verksamhetsformerna – skogsvård, virkesdrivning och bär, svamp och lavar och annat som kan insamlas, skogsbrukets tjänster, träprodukter och cellulosa och papper – för varje landskap. Finland kan indelas i landskap där det idkas skogsbruk, landskap med cellulosa- och pappersindustri och landskap med träproduktindustri. Nyland toppar ofta statistiken vilket framför allt beror på att forskning, förvaltning och huvudkontoren är koncentrerade till det här området.
Det färskaste materialet från Statistikcentralens regionräkenskaper för åren 2011–2013 har använts. Finlands Skogsstiftelse har finansierat rapporten och Tapio Oy har sammanställt den.
– Landskapsförvaltningen kommer att förnyas våldsamt de närmaste åren och i samma veva ökar satsningarna på att utveckla den skogliga bioekonomin. Det är viktigt att man i landskapen förstår vad skoglig bioekonomi är, dess betydelse och uppbyggnad. Innehållet i rapporten är viktig information till medborgarna speciellt i landskapen och till politiska beslutsfattare, säger Tapios verkställande direktör Panu Kallio.
– Förutom rapporten finns det färdiga presentationer per landskap om den skogliga bioekonomins betydelse. Jag tror att de kommer att vara i flitig användning, sade Skogsstiftelsens verksamhetsledare Liisa Mäkijärvi.
Bioekonomin och speciellt den skogliga bioekonomin är centrala branscher med tanke på Finlands framtid. Ökad användning av inhemskt virke är ett av målen i regeringsprogrammet. En av de ledande tankarna i den nationella bioekonomistrategin är att skapa ny näringsverksamhet både i hemlandet och på den internationella marknaden, som skapar ökat välstånd i hela Finland.
Tilläggsuppgifter:
verksamhetsledare Liisa Mäkijärvi, Finlands Skogsstiftelse, tel. 040 750 1801 verkställande direktör Panu Kallio, Tapio Oy, tel. 040 700 5405
Finlands Skogsstiftelse är en stipendiestiftelse som främjar livskraftig skogsnäring. Tapio Oy är expert på skogsbranschen. Tapio har en stark roll i att utveckla skogarnas skötsel och användning och i att utveckla planering samt i ekonomiska och politiska frågor om skog.
Företagsbyn, som är en inlärningsmiljö, ger barn och unga runt om i landet en inblick i vardagen inom skogsbranschen på ett naturligt sätt. Konceptet etablerar sig nu i Jyväskylä. I företagsbyn har skogssektorn via de små Skogsvårdsföreningarna möjlighet att visa upp sig och berätta hur viktig den är för det finska samhället. Skogsstiftelsen deltar i finansieringen. Målsättningen är att aktivitetsdagar för lågstadier börjar ordnas i företagsbyn i Mellersta Finland i februari 2021. På webbsidan https://yrityskyla.fi/ kan man läsa vad som händer i företagsbyarna och även i sociala medier. Elevernas kommentarer har varit positiva och kommentarerna träffande: ”Jag lärde mig massor, bland annat vad allt man kan använda trä till och tidsdisposition och hur mycket teamarbete det behövs i olika arbeten. Jag lärde mig också vad allemansrätten innebär.”
4H-organisationens projekt Metsissä Mahdollisuus med skogsbesök
Årligen deltar omkring 35 000 barn och unga i evenemang i skogen på lokal nivå och Skogsstiftelsen är även i år med och stöder projektet med pengar för transporter. Bärande bakgrundteman för evenemangen är lokalt och personligt förhållande till skogen. Skogsdagar för skolelever, besök på trädförädlingsindustrier och klubbar med skog som tema är exempel på evenemang. Skogsstiftelsen har under flera års tid gjort det möjligt att genomföra evenemangen genom att ge ekonomiskt stöd för transporter.
Foto: 4H/Photokrafix
”Metsänomistaja 2020” -forskning
Projektet ”Suomalainen metsänomistaja 2020”, som Skogsstiftelsen är med och finansierar till en betydande del, kartlägger mycket omfattande vilken framtid skogsnäringen har framför allt ur skogsägarstrukturens och skogsbrukets synvinkel. Projektet inleddes redan 2018 och forskningen har beviljats tilläggspengar. Olika dataregister samt en postenkät, på basis av vilken man försöker förutsäga bl.a. förändringar i skogsägarkårens värderingar och beteende, utgör bas för forskningen. Skogarnas ställning bedöms i förhållande till de ändringar som sker i hela samhället. Enkäten upplevdes som viktig då det kom in 6 550 svar, vilket överträffade förväntningarna. Projektets uttömmande kommunikation redan i det skede som material insamlades hör till projektet och förhoppningen är att hela skogssektorn, media och beslutsfattarna har nytta av forskningsresultaten. Seminariet, då resultaten publiceras, är inplanerat till hösten 2020. På webbadressen https://www.helsinki.fi/fi/tutkimusryhmat/metsanomistaja-2020 kan man följa med hur forskningsprojektet framskrider.
