Från figurnivå till trädnivå − forstmästare som utexamineras studerar framtidens skogsbruk

På Helsingfors universitet forskar och studerar man hur man bättre kan tolka och mer praktiskt utnyttja skogsdata. Kunskap i skogsteknologi och virkesanskaffningens logistik har stor betydelse för vårt lands skogsbruk, skogsindustri och samhället i stort. Finlands Skogsstiftelse har deltagit i finansieringen av den aktuella professuren i fyra år.

”Numera kan man förutse mycket innan hjulen sjunker ner i marken. Med ökade kunskaper kan man identifiera faktorer som påverkar virkesdrivningen och till exempel körstråk kan planeras därefter, säger Jori Uusitalo, professor i skogsteknologi och virkesanskaffningens logistik vid Helsingfors universitet.

Genom forskning lär man sig hela tiden mera om terrängen och med s.k. punktavverkning kan man i skogsvårdsarbeten gå från figurnivå till trädnivå. Punktavverkning är ett begrepp som blivit vanligt under professuren. Det betyder att avverkningen planeras i förväg på trädnivå med hjälp av terrängdata.

Studerande som utexamineras får arbete runt om i Finland

Forstmästare som utexaminerats från magisterprogrammet i skogsteknologi och virkesanskaffningens logistik är eftertraktade på arbetsmarknaden i hela Finland. Nya fackmän utexamineras hela tiden från programmet. För närvarande finns det närmare 15 studenter som handleds av professuren när de skriver sina pro gradu avhandlingar.

Professurens undervisning och forskning svarar mot den aktuella skogsdebatten

”Den finska skogsnäringen har förändrats mycket under de senaste 10 åren, vilket har riktat våra blickar mot framtiden. Under professuren har förutsägbarheten betonats. Den ständigt ökande mängden data som också blir mer detaljerad ger större möjligheter att ta hänsyn till och förutse vilken betydelse skogarnas mångfald, klimatet och ekonomin har”, säger Uusitalo.
Teman för professuren i skogsteknologi och virkesanskaffningens logistik stämmer väl överens med de mål som Finlands Skogsstiftelse har.

Nu ska läromedlen och avverkningsmetoderna uppdateras

Professuren vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet får fortsatt finansiering. Läromedel för högskolestuderande som just håller på att bli färdiga och andra projekt relaterade till utveckling av undervisningen och naturenlig avverkning är exempel på pågående projekt.
Finlands Skogsstiftelse finansierar professuren för fjärde året.
Bland annat Marjatta och Eino Kollis stiftelse och Maskinföretagarna hör till andra större finansiärer. Det önskade slutresultatet har uppnåtts med gemensamma ansträngningar.

”Tack till alla finansiärer. Det är bra att det bakom donationsprofessuren finns en stor grupp människor som tror på ämnet”, säger Uusitalo.

Finlands Skogsstiftelsen finansierar verksamhet som främjar en livskraftig skogsnäring. Finlands Skogsstiftelse anslår varje år en betydande del av den säljfrämjande avgiften som betalas i samband med virkesaffärer till att finansiera forskning som stöder skogsnäringen.

Läs mera om professurens pågående projekt: luomuhakkuu.fi.

Finlands Skogsstiftelse tar igen emot ansökningar om stora understöd – fokus på vetenskap och forskning

Ansökningar till Finlands Skogsstiftelse våren 2023 om stora understöd tas nu emot. Skogsstiftelsen ser fram emot att få innovativa och mångsidiga ansökningar om understöd relaterade till skogsnäringen. Forskning, ungdomsarbete med anknytning till skogsnäringen och lobbning är fokusområdena för Skogsstiftelsens understödsverksamhet. Under våren och sommaren väntar stiftelsen särskilt på ansökningar från forskningssektorn.

Skogsstiftelsen vill särskilt främja projekt, som tittar på ekonomiskt värdeskapande inom skogsnäringens värdekedja, biodiversitetseffekterna av skogsbruk, virkesdrivning och naturvård i ekonomiskogar, nya verksamhetsmodeller relaterade till forskning och naturkunskap eller till exempel analys av träprodukters miljöavtryck. Även forskning som utvärderar effekterna av den framtida verksamhetsmiljön på skogsnäringen eller skogarnas anpassning till klimatförändringen sammanfaller väl med Skogsstiftelsens syfte och mål.

Skogsstiftelsen uppmanar personer, organisationer och andra att ansöka om understöd för ovannämnda eller andra forskningsteman. Bidrag kan sökas även för andra projekt som stämmer överens med Skogsstiftelsens mål.

Ansökningstiden började 17.4.2023 och fortgår fram till 13.8.2023. Skogsstiftelsens styrelse fattar beslut om ansökningarna vid sitt möte 29.8.2023. Ansökningar till Skogsstiftelsen ska inlämnas elektroniskt.

Lycka till med ansökningar om understöd!

Juha Jumppanen från Metsä Group vald till Skogsstiftelsens styrelseordförande

Metsä Forests branschdirektör Juha Jumppanen, som ansvarar för Metsä Groups virkesanskaffning och skogstjänster, har valts till styrelseordförande för Finlands Skogsstiftelse. Sauli Brander, som varit ordförande sedan 2016, fortsätter som ledamot i styrelsen. Marko Mäki-Hakola, MTK:s skogsdirektör, fortsätter som Skogsstiftelsens viceordförande. Styrelsens nuvarande sammansättning hittar du i sin helhet här.

Juha Jumppanen har suttit i Skogsstiftelsens styrelse sedan 2020. ”Skogsstiftelsen spelar en viktig roll nu och i framtiden för att främja en livskraftig skogssektor. Skogsstiftelsen gör en gemensam insats för skogssektorn med vars hjälp vi effektivt bygger upp grunden för framtida framgång. Forskning, ungdomsarbete och kommunikation om skogssektorns verksamhet är de områden stiftelsen prioriterar de kommande åren”, säger Jumppanen.

Finlands Skogsstiftelse delar årligen ut 1,5 miljoner euro som understöd. Skogsstiftelsen är hela skogssektorns gemensamma stiftelse som ger understöd. Virkesköpare, virkessäljare och anställda inom skogssektorn ser åt samma håll. Skogsstiftelsen finansierar stora projekt, som speciellt anknyter till teman inom forskning, ungdomsarbete och lobbning, genom vilka man främjar den finska skogsnäringens livskraft.

jumppanen

Juha Jumppanen

GÄSTBLOGG: Skogarna kan skapa hopp som förenar generationer

Varje finländare har någon kontaktyta med naturen och skogen – vi vandrar i skogen, plockar bär och svamp, jagar och många har sitt jobb i skogen. Vårt gröna guld, skogsindustrin, ger direkt eller indirekt arbete åt cirka 140 000 finländare. Skogarna är en nationell tillgång och det är kanske därför det ständigt förs en het debatt om dem.

Hur skapar vi en sådan atmosfär i våra samhällsdiskussioner att vi kan prata hållbart om skogen som en källa till möjligheter? Det var den största frågan som skogsforumet väckte i mig, Det är klart att vårt välbefinnande i slutändan beror på naturresurserna och hur ekosystemen fungerar. Att betala den orimliga skulden till naturen i framtiden betyder att kommande generationer sannolikt inte har en hållbar välfärdsstat. På längre sikt blir det dyrare att betala skulden till naturen än skulder mätt i pengar, eftersom endast den senare kan fixas med pengar. Som tanke verkar det här enligt mig orimligt i en tid då vi snarare borde ge glimtar av hopp åt dem som kommer efter oss.

När debatten om skogarnas framtida öde går het i media, måste beslutsfattarna samtidigt kunna se på skogen även med ekonomiska, klimat-, miljö- och rekreationsmål i åtanke, vilket oundvikligen kräver balansgång. Ur såväl forskarnas, medborgarnas som beslutsfattarnas synvinkel är frågan om skog mycket komplex och mångvetenskaplig – och det är just därför den är så intressant och viktig. Beslut som påverkar miljön och skogarna kan komma att påverka kommande generationer till och med mera än dagens generation.

Det är därför jag tror att våra skogar kan vara en källa till hopp som förenar generationer. Varför säger jag detta? För att skogen kan öppna en storskalig debatt, som berör oss alla nationellt, om hurdant det här landet har varit och hur vi ska överlåta det till de som kommer efter oss. Vi har marken till låns bara en kort tid. Nyckelfrågan är hur vi kan använda den på ett hållbart och mångsidigt sätt och garantera att framtida generationer också har de här möjligheterna.

Jag tror att många på skogsforumet delade den gemensamma känslan med mig att det borde finnas flera kanaler där man kan diskutera även med personer som tänker i en helt annan riktning. Att låta bubblor spricka hjälper oss att skapa förståelse och föra diskussioner även om man lever i olika verkligheter. Man har alltid något gemensamt med de allra flesta som man kan inleda en diskussion med. Det är mycket värdefullare att leta efter det är att skrika ut en sanning. All förändring börjar hos oss själva.

Milla Veteläinen, som är fullmäktigeordförande i Suomussalmi, medlem i välfärdsområdesfullmäktige & kandidat i riksdagsvalet (C), tror att världen förändras till det bättre med en gärning och ett möte i taget.

MILLA

Finlands Skogsstiftelse har finansierat skogsforumet för unga påverkare från första början. Det senaste forumet som anordnades hösten 2022 var redan det åttonde. I det här skogsforumet ges unga en röst samtidigt som de lär sig mera om olika skogsfrågor. Diskussioner mellan kursdeltagare och skogsfackmän med olika bakgrund är viktiga under skogsforumet.

Skogsstiftelsens nya bidragsbeslut ökar skogsbesöken för skolelever och kommunikationen till beslutsfattare

Finlands Skogsstiftelse beviljade bidrag på totalt 834 500 euro på sina möten vid årsskiftet till projekt som främjar skogsnäringen. Grundrenoveringen av Skogsmuseet Lusto, flera skolprojekt, kommunikationskampanjen Skogens Finland, kommunikation till beslutsfattare och två doktorander fick understöd.

Skogsstiftelsens understöd för grundrenovering av Skogsmuseet Lusto bekräftades med ett nytt bidragsbeslut som tidigarelägger tidtabellen för utbetalning av pengarna.

Det långvariga samarbetet med barn och unga fortsätter. 4H-organisationen fick återigen ett betydande bidrag för att täcka kostnader för transporter till lokala skogsevenemang och för att utveckla den här verksamheten. I Företagsbyn får lågstadier får sjätteklassare även i år bekanta sig med yrken inom skogssektorn. Samarbetet mellan Skogsstiftelsen och Företagsbyn fördjupas ännu mera när en ny Företagsby för lågstadier öppnar i Björneborg. Den är avsedd för elever i Satakunta och närområdet. Finska Forstföreningens ungdomsarbete får ett rejält bidrag. Exempelvis kommer Skogsnöten även i år att genomföras tack vare pengar från Skogsstiftelsen.

Kommunikationskampanjen Skogens Finland (Metsien Suomi) fick ytterligare finansiering för kampanjen i början av 2023. Kampanjen startade i mitten av januari och den har fått en framträdande plats i bland annat tv, sociala medier och radio. Temat för början av året är en träbaserad framtid. Med bidraget till projektet Nytt trä presenteras nya träbaserade produkter under hela året.

Beslutsfattarnas Skogsakademi, som är skogskurser som riktas både till finländare och beslutsfattare inom EU, får beslutsfattare information om hållbar användning av skogarna. Dessutom fick webbtidningen Forest.fi som riktar sig till beslutsfattare understöd från Skogsstiftelsen. Ytterligare beviljades stöd för att utöka kommunikationssamarbetet globalt. Mera om detta senare.

Dessutom beviljade Skogsstiftelsen bidrag till två doktorander. Ämnet för den ena avhandlingen är skogsägare i Finland. Temat är starkt kopplat till undersökningen ”Suomalainen metsänomistaja 2020” som Skogsstiftelsen finansierat tidigare. Temat för den andra avhandlingen är dynamiken i kolets kretslopp på björkdominerade torvmarker.

Skogsstiftelsens styrelse har sitt nästa möte där man besluter om bidrag på försommaren.

LOGO

Finlands Skogsstiftelse understöder grundrenoveringen av skogsmuseet Lusto med 200 000 euro

Lusto-23

Styrelsen för Finlands Skogsstiftelse beviljade på sitt möte 20.12.2022 ett anslag på 200 000 euro för grundrenovering av Lusto. Skogsstiftelsen hade redan sommaren 2022 fattat ett principbeslut om att ge pengar till projektet, men med det beslut som nu fattades är finansieringen säkerställd. Skogsstiftelsen värnar om att vi i Finland upprätthåller en levande skogskultur.

I enlighet med det tidigare principbeslutet skulle en del av pengarna som insamlas i samband med virkesaffärer i landskapen Södra Savolax, Södra Karelen och Norra Karelen ha beviljats i höst som bidrag till Lusto. Det nya bidragsbeslutet tidigarelägger tidtabellen för utbetalning av pengarna. I linje med stiftelsens förnyade strategi betyder det att bidragsbeloppets storlek är klart.

Grundrenoveringen av Lusto har väckt intresse både bland skogsfackmän och skogsägare, framför allt i Saimen området, att skaffa mera information om Finlands Skogsstiftelse och dess verksamhet, vilket enligt stiftelsen är en bra sak. ”Aktörer i området har aktivt fört fram Skogsstiftelsens roll. Bakom anslaget som Skogsstiftelsen beviljade i december finns skogsägarna i Finland och virkesköparna. De deltar därmed i den stora och imponerande grundrenoveringen av Lusto”, säger Skogsstiftelsens vd Matti Mäkelä med tacksamhet.

Flera olika aktörers medverkan är ett tecken på det viktiga och storartade arbete som Lusto gör för skogssektorn. Utöver Skogsstiftelsen ger undervisnings- och kulturministeriet, Nyslott stad och bland annat Marjatta och Eino Kollis stiftelse, stiftelserna Metsämiesten säätiö och Suur-Savon Energiasäätiö, MTK:s stiftelse, Medelvägens stiftelse och Stora Enso pengar till grundrenoveringen.

Finlands Skogsstiftelse har som målsättning att trygga skogsbrukets och skogsindustrins verksamhetsförutsättningar, öka användningen av trä och träbaserade produkter och att finansiera social och ekonomisk forskning inom branschen. Grundrenoveringen av Lusto uppfyller stiftelsens mål väl. Utöver att värna om skogskulturen lyfts i renoveringen fram bland annat innovativ användning av trä, energieffektivisering och lösningar i linje mer hållbar utveckling.

Tilläggsuppgifter:

vice VD

Matti Mäkelä

040 741 1247

matti.makela@metsasaatio.fi

Träbaserade produkter löser globala utmaningar i tävlingen Uusi puu 2023

Uusi puu 2023 -tävlingen har öppnats. Tävlingen söker efter nya lösningar på globala utmaningar inom träbaserade produkter. En jury bestående av riksdagsledamöter och experter kommer att välja ut finalisterna i februari. Uusi puu arrangeras nu för femte gången.

Uusi puu berättar vilka träbaserade lösningar som redan finns på marknaden, vilken typ av social påverkan de har och hur framtiden för branschen ser ut. Projektet förmedlar ett budskap om den träbaserade bioekonomin till påverkare och politiska beslutsfattare. Skogsstiftelsen är huvudfinansiär av projektet.

Matti Mäkelä är utsedd till vikarie för Skogsstiftelsens vd

Styrelsen för Finlands Skogsstiftelse har utsett Matti Mäkelä till tillfällig vd för stiftelsen. Mäkelä börjar på stiftelsen i november och tar över ansvaret 24.11 när vd Martta Fredrikson blir moderskapsledig.

Matti Mäkelä har arbetat inom den finska skogsnäringen i mer än tio år. Senast har han jobbat på Skogsindustrin rf som chef för inhemska skogsfrågor och före det som specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet. Han är forstmästare till utbildningen och teknologie kandidat i träproduktteknik.

”Finlands Skogsstiftelse är en central aktör inom branschen och jag väntar ivrigt på att få börja samarbeta med aktörerna bakom stiftelsen. Det här är en fantastisk möjlighet att fortsätta det långsiktiga arbetet för skogsnäringen”, säger Matti Mäkelä.

Sauli Brander, som är ordförande för Finlands Skogsstiftelses styrelse, välkomnar Mäkelä till stiftelsen:

”Det känns bra att vi får Matti Mäkelä att leda Skogsstiftelsen under den tid Martta är moderskapsledig. Mäkeläs breda kunskaper om inhemska skogsfrågor och bra nätverk ger en utmärkt grund för arbetet i stiftelsen”.

Tilläggsuppgifter:

Sauli Brander, ordförande för Finlands Skogsstiftelses styrelse, tel. 040 567 4155

Matti Mäkelä, tel. 040 7411247

GÄSTBLOGG: Forskning om hälsoeffekterna av träbyggande: hur allt började och vart vi har kommit

Träbyggande och trähus är bra eftersom de binder kol som därigenom hålls borta från atmosfären i årtionden. I glest befolkade områden skapas arbetsplatser, träytor tilltalar ögat och träbyggnader kan vara bra för hälsan även konkret: enligt forskningar har inslag av trä i inomhusmiljöer visat sig minska stress. Dessutom trivs mikrober dåligt på åtminstone färska träytor.

Ingenting sker över en natt

Våren 2018 beslöt Finlands Skogsstiftelse överlåta pengar som insamlats i Kajanaland till Kuhmo stad för att kartlägga vilka erfarenheter användarna av den nya träskolan i Tuupala har, vilka hälsoeffekterna är och för att sprida information om skolan som byggts av trä. Ledningen i Kuhmo stad kallade till ett möte med sakkunniga vid universitetscentret i Kajana, det vill säga med oss. Vi konstaterade att det i forskning om träbyggandets effekter på vår hälsa behövs kunskaper om stress och om vilka effekter ämnen och föreningar från naturen har på hälsan och om sensorteknik för kontroll av förhållanden. Allt detta hörde till universitetscentrets tyngdpunktsområden även om vi inte tidigare jobbat med träbyggande.

Vi presenterade forskningsidén för den tjänsteman vid NTM-centralen i Kajaland som ansvarade för Landsbygdsfonden. Hen berättade att träbyggande var en mycket viktig sak som de ger stöd till och att Skogsstiftelsens pengar är nödvändiga eftersom privat finansiering ska utgöra en femtedel av projektet.
Projektet kunde inledas i slutet av 2019 efter att planeringen var gjord, ansökningen skickats in och det positiva finansieringsbeslutet kommit.

Forskningsresultaten presenterades hösten 2021 i en artikel i tidningen Puulehti och noggrannare i projektets slutrapport. Vi fick jobba med ett mycket intressant forskningsobjekt och under projektets gång insåg vi hela tiden allt tydligare att vi gör något sådant som ingen tidigare gjort någon annanstans.

Från Kajanaland till ett internationellt nätverk

Vi beslöt att bilda ett internationellt nätverk som skulle fortsätta med detta. Det gjorde vi och hösten 2021 fick vi pengar från programmet ERA-Net ForestValue för projektet Wood for Health, vars mål är att genom forskning främja användning av trä i byggnader som används inom hälsovården.
Vi inbjöds även att komma med i ett omfattande norskt nationellt nätverk, som ansöker om pengar för forskning i träbyggande. Skogsstiftelsen har hjälpt till att sprida resultaten från forskningen och Jord- och Skogsbruksministeriet inom ramen för programmet Fånga kolet till sakkunniga inom information via det separata informationsprojektet ”Kahdeksan kuvaa puusta”. Vi har också fungerat som sakkunniga för Motiva Oy, som är ett statsägt företag för hållbar utveckling.

För närvarande ser det ut som om vi som stöd för sådan verksamhet som hittills varit traditionell i Kajanaland har skapat ett nytt forskningsområde i landskapet som även intresserar utanför Finlands gränser. Tack vare de första pengarna från Skogsstiftelsen till Kuhmo stad blev det här möjligt. Det ledde till en händelsekedja där olika aktörer med sitt intresse och fördomsfria arbete fört saken framåt och alltid öppnat nya möjligheter. Det viktigaste är ändå att själva arbetet har varit intressant och inspirerande.

Pekka Kilpeläinen jobbar som forskningschef vid Uleåborgs universitets Mätningstekniska enhet vid universitetscentret i Kajana.

Pekka_kuvaaja_Pekka_Kilpeläinen_vaaka

Bild: Pekka Kilpeläinen

1,6 miljoner euro utdelades för satsningar på finskt trä

Finlands Skogsstiftelse har publicerat fjolårets verksamhetsberättelse. Ungefär hundra projekt som främjar den finska skogsnäringen fick år 2021 understöd.

Tiotusentals barn och unga kom i fjol ut i skogen tack vare pengar för busstransporter från Skogsstiftelsen. Nya projekt är till exempel ett mobilspel som tillsvidare bara har arbetsnamnet Taskumetsä samt guidningar i skogen i Punkaharju.

I mars höll Finlands Skogsstiftelses förvaltningsråd sitt möte och också styrelsen sitt konstituerande möte. MTK:s ordförande Juha Marttila fortsätter som förvaltningsrådets ordförande och UPM:s skogsdirektör Sauli Brander som styrelsens ordförande. Till ny medlem i förvaltningsrådet valdes Ari Teittinen (METO – Skogsbranschens Experter rf). Förvaltningsrådets och styrelsens sammansättning finns på Skogsstiftelses hemsida.

seminaari2022

Förvaltningsrådets möte i mars. (Foto: Eetu Punkka)