Varje finländare har någon kontaktyta med naturen och skogen – vi vandrar i skogen, plockar bär och svamp, jagar och många har sitt jobb i skogen. Vårt gröna guld, skogsindustrin, ger direkt eller indirekt arbete åt cirka 140 000 finländare. Skogarna är en nationell tillgång och det är kanske därför det ständigt förs en het debatt om dem.

Hur skapar vi en sådan atmosfär i våra samhällsdiskussioner att vi kan prata hållbart om skogen som en källa till möjligheter? Det var den största frågan som skogsforumet väckte i mig, Det är klart att vårt välbefinnande i slutändan beror på naturresurserna och hur ekosystemen fungerar. Att betala den orimliga skulden till naturen i framtiden betyder att kommande generationer sannolikt inte har en hållbar välfärdsstat. På längre sikt blir det dyrare att betala skulden till naturen än skulder mätt i pengar, eftersom endast den senare kan fixas med pengar. Som tanke verkar det här enligt mig orimligt i en tid då vi snarare borde ge glimtar av hopp åt dem som kommer efter oss.

När debatten om skogarnas framtida öde går het i media, måste beslutsfattarna samtidigt kunna se på skogen även med ekonomiska, klimat-, miljö- och rekreationsmål i åtanke, vilket oundvikligen kräver balansgång. Ur såväl forskarnas, medborgarnas som beslutsfattarnas synvinkel är frågan om skog mycket komplex och mångvetenskaplig – och det är just därför den är så intressant och viktig. Beslut som påverkar miljön och skogarna kan komma att påverka kommande generationer till och med mera än dagens generation.

Det är därför jag tror att våra skogar kan vara en källa till hopp som förenar generationer. Varför säger jag detta? För att skogen kan öppna en storskalig debatt, som berör oss alla nationellt, om hurdant det här landet har varit och hur vi ska överlåta det till de som kommer efter oss. Vi har marken till låns bara en kort tid. Nyckelfrågan är hur vi kan använda den på ett hållbart och mångsidigt sätt och garantera att framtida generationer också har de här möjligheterna.

Jag tror att många på skogsforumet delade den gemensamma känslan med mig att det borde finnas flera kanaler där man kan diskutera även med personer som tänker i en helt annan riktning. Att låta bubblor spricka hjälper oss att skapa förståelse och föra diskussioner även om man lever i olika verkligheter. Man har alltid något gemensamt med de allra flesta som man kan inleda en diskussion med. Det är mycket värdefullare att leta efter det är att skrika ut en sanning. All förändring börjar hos oss själva.

Milla Veteläinen, som är fullmäktigeordförande i Suomussalmi, medlem i välfärdsområdesfullmäktige & kandidat i riksdagsvalet (C), tror att världen förändras till det bättre med en gärning och ett möte i taget.

Finlands Skogsstiftelse har finansierat skogsforumet för unga påverkare från första början. Det senaste forumet som anordnades hösten 2022 var redan det åttonde. I det här skogsforumet ges unga en röst samtidigt som de lär sig mera om olika skogsfrågor. Diskussioner mellan kursdeltagare och skogsfackmän med olika bakgrund är viktiga under skogsforumet.

Finlands Skogsstiftelse beviljade bidrag på totalt 834 500 euro på sina möten vid årsskiftet till projekt som främjar skogsnäringen. Grundrenoveringen av Skogsmuseet Lusto, flera skolprojekt, kommunikationskampanjen Skogens Finland, kommunikation till beslutsfattare och två doktorander fick understöd.

Skogsstiftelsens understöd för grundrenovering av Skogsmuseet Lusto bekräftades med ett nytt bidragsbeslut som tidigarelägger tidtabellen för utbetalning av pengarna.

Det långvariga samarbetet med barn och unga fortsätter. 4H-organisationen fick återigen ett betydande bidrag för att täcka kostnader för transporter till lokala skogsevenemang och för att utveckla den här verksamheten. I Företagsbyn får lågstadier får sjätteklassare även i år bekanta sig med yrken inom skogssektorn. Samarbetet mellan Skogsstiftelsen och Företagsbyn fördjupas ännu mera när en ny Företagsby för lågstadier öppnar i Björneborg. Den är avsedd för elever i Satakunta och närområdet. Finska Forstföreningens ungdomsarbete får ett rejält bidrag. Exempelvis kommer Skogsnöten även i år att genomföras tack vare pengar från Skogsstiftelsen.

Kommunikationskampanjen Skogens Finland (Metsien Suomi) fick ytterligare finansiering för kampanjen i början av 2023. Kampanjen startade i mitten av januari och den har fått en framträdande plats i bland annat tv, sociala medier och radio. Temat för början av året är en träbaserad framtid. Med bidraget till projektet Nytt trä presenteras nya träbaserade produkter under hela året.

På Beslutsfattarnas Skogsakademi, som är skogskurser som riktas både till finländare och beslutsfattare inom EU, får beslutsfattare information om hållbar användning av skogarna. Dessutom fick webbtidningen Forest.fi som riktar sig till beslutsfattare understöd från Skogsstiftelsen. Ytterligare beviljades stöd för att utöka kommunikationssamarbetet globalt. Mera om detta senare.

Dessutom beviljade Skogsstiftelsen bidrag till två doktorander. Ämnet för den ena avhandlingen är skogsägare i Finland. Temat är starkt kopplat till undersökningen ”Suomalainen metsänomistaja 2020” som Skogsstiftelsen finansierat tidigare. Temat för den andra avhandlingen är dynamiken i kolets kretslopp på björkdominerade torvmarker.

Skogsstiftelsens styrelse har sitt nästa möte där man besluter om bidrag på försommaren.

Styrelsen för Finlands Skogsstiftelse beviljade på sitt möte 20.12.2022 ett anslag på 200 000 euro för grundrenovering av Lusto. Skogsstiftelsen hade redan sommaren 2022 fattat ett principbeslut om att ge pengar till projektet, men med det beslut som nu fattades är finansieringen säkerställd. Skogsstiftelsen värnar om att vi i Finland upprätthåller en levande skogskultur.

I enlighet med det tidigare principbeslutet skulle en del av pengarna som insamlas i samband med virkesaffärer i landskapen Södra Savolax, Södra Karelen och Norra Karelen ha beviljats i höst som bidrag till Lusto. Det nya bidragsbeslutet tidigarelägger tidtabellen för utbetalning av pengarna. I linje med stiftelsens förnyade strategi betyder det att bidragsbeloppets storlek är klart.

Grundrenoveringen av Lusto har väckt intresse både bland skogsfackmän och skogsägare, framför allt i Saimen området, att skaffa mera information om Finlands Skogsstiftelse och dess verksamhet, vilket enligt stiftelsen är en bra sak. ”Aktörer i området har aktivt fört fram Skogsstiftelsens roll. Bakom anslaget som Skogsstiftelsen beviljade i december finns skogsägarna i Finland och virkesköparna. De deltar därmed i den stora och imponerande grundrenoveringen av Lusto”, säger Skogsstiftelsens vd Matti Mäkelä med tacksamhet.

Flera olika aktörers medverkan är ett tecken på det viktiga och storartade arbete som Lusto gör för skogssektorn. Utöver Skogsstiftelsen ger undervisnings- och kulturministeriet, Nyslott stad och bland annat Marjatta och Eino Kollis stiftelse, stiftelserna Metsämiesten säätiö och Suur-Savon Energiasäätiö, MTK:s stiftelse, Medelvägens stiftelse och Stora Enso pengar till grundrenoveringen.

Finlands Skogsstiftelse har som målsättning att trygga skogsbrukets och skogsindustrins verksamhetsförutsättningar, öka användningen av trä och träbaserade produkter och att finansiera social och ekonomisk forskning inom branschen. Grundrenoveringen av Lusto uppfyller stiftelsens mål väl. Utöver att värna om skogskulturen lyfts i renoveringen fram bland annat innovativ användning av trä, energieffektivisering och lösningar i linje mer hållbar utveckling.

Tilläggsuppgifter:

vice VD

Matti Mäkelä

040 741 1247

matti.makela@metsasaatio.fi

Uusi puu 2023 -tävlingen har öppnats. Tävlingen söker efter nya lösningar på globala utmaningar inom träbaserade produkter. En jury bestående av riksdagsledamöter och experter kommer att välja ut finalisterna i februari. Uusi puu arrangeras nu för femte gången.

Uusi puu berättar vilka träbaserade lösningar som redan finns på marknaden, vilken typ av social påverkan de har och hur framtiden för branschen ser ut. Projektet förmedlar ett budskap om den träbaserade bioekonomin till påverkare och politiska beslutsfattare. Skogsstiftelsen är huvudfinansiär av projektet.

Träbyggande och trähus är bra eftersom de binder kol som därigenom hålls borta från atmosfären i årtionden. I glest befolkade områden skapas arbetsplatser, träytor tilltalar ögat och träbyggnader kan vara bra för hälsan även konkret: enligt forskningar har inslag av trä i inomhusmiljöer visat sig minska stress. Dessutom trivs mikrober dåligt på åtminstone färska träytor.

Ingenting sker över en natt

Våren 2018 beslöt Finlands Skogsstiftelse överlåta pengar som insamlats i Kajanaland till Kuhmo stad för att kartlägga vilka erfarenheter användarna av den nya träskolan i Tuupala har, vilka hälsoeffekterna är och för att sprida information om skolan som byggts av trä. Ledningen i Kuhmo stad kallade till ett möte med sakkunniga vid universitetscentret i Kajana, det vill säga med oss. Vi konstaterade att det i forskning om träbyggandets effekter på vår hälsa behövs kunskaper om stress och om vilka effekter ämnen och föreningar från naturen har på hälsan och om sensorteknik för kontroll av förhållanden. Allt detta hörde till universitetscentrets tyngdpunktsområden även om vi inte tidigare jobbat med träbyggande.

Vi presenterade forskningsidén för den tjänsteman vid NTM-centralen i Kajaland som ansvarade för Landsbygdsfonden. Hen berättade att träbyggande var en mycket viktig sak som de ger stöd till och att Skogsstiftelsens pengar är nödvändiga eftersom privat finansiering ska utgöra en femtedel av projektet.
Projektet kunde inledas i slutet av 2019 efter att planeringen var gjord, ansökningen skickats in och det positiva finansieringsbeslutet kommit.

Forskningsresultaten presenterades hösten 2021 i en artikel i tidningen Puulehti och noggrannare i projektets slutrapport. Vi fick jobba med ett mycket intressant forskningsobjekt och under projektets gång insåg vi hela tiden allt tydligare att vi gör något sådant som ingen tidigare gjort någon annanstans.

Från Kajanaland till ett internationellt nätverk

Vi beslöt att bilda ett internationellt nätverk som skulle fortsätta med detta. Det gjorde vi och hösten 2021 fick vi pengar från programmet ERA-Net ForestValue för projektet Wood for Health, vars mål är att genom forskning främja användning av trä i byggnader som används inom hälsovården.
Vi inbjöds även att komma med i ett omfattande norskt nationellt nätverk, som ansöker om pengar för forskning i träbyggande. Skogsstiftelsen har hjälpt till att sprida resultaten från forskningen och Jord- och Skogsbruksministeriet inom ramen för programmet Fånga kolet till sakkunniga inom information via det separata informationsprojektet ”Kahdeksan kuvaa puusta”. Vi har också fungerat som sakkunniga för Motiva Oy, som är ett statsägt företag för hållbar utveckling.

För närvarande ser det ut som om vi som stöd för sådan verksamhet som hittills varit traditionell i Kajanaland har skapat ett nytt forskningsområde i landskapet som även intresserar utanför Finlands gränser. Tack vare de första pengarna från Skogsstiftelsen till Kuhmo stad blev det här möjligt. Det ledde till en händelsekedja där olika aktörer med sitt intresse och fördomsfria arbete fört saken framåt och alltid öppnat nya möjligheter. Det viktigaste är ändå att själva arbetet har varit intressant och inspirerande.

Pekka Kilpeläinen jobbar som forskningschef vid Uleåborgs universitets Mätningstekniska enhet vid universitetscentret i Kajana.

Bild: Pekka Kilpeläinen

Finlands Skogsstiftelse har publicerat fjolårets verksamhetsberättelse. Ungefär hundra projekt som främjar den finska skogsnäringen fick år 2021 understöd.

Tiotusentals barn och unga kom i fjol ut i skogen tack vare pengar för busstransporter från Skogsstiftelsen. Nya projekt är till exempel ett mobilspel som tillsvidare bara har arbetsnamnet Taskumetsä samt guidningar i skogen i Punkaharju.

I mars höll Finlands Skogsstiftelses förvaltningsråd sitt möte och också styrelsen sitt konstituerande möte. MTK:s ordförande Juha Marttila fortsätter som förvaltningsrådets ordförande och UPM:s skogsdirektör Sauli Brander som styrelsens ordförande. Till ny medlem i förvaltningsrådet valdes Ari Teittinen (METO – Skogsbranschens Experter rf). Förvaltningsrådets och styrelsens sammansättning finns på Skogsstiftelses hemsida.

Förvaltningsrådets möte i mars. (Foto: Eetu Punkka)

Styrelsen för Finlands Skogsstiftelse har utnämnt agroforstmagister Martta Fredrikson till ny vd för stiftelsen.

Martta Fredrikson har en gedigen erfarenhet av skogsnäringen från sina tidigare tjänster. Hon kommer till Skogsstiftelsen från en tjänst som kommunikationsexpert på Skogsindustrin r.f. Fredrikson har även arbetat på jord- och skogsbruksministeriet, Forststyrelsen och flera år som projektchef på Skogsstiftelsen.

”Jag vill aktivt jobba för den finska skogsnäringen. Finlands Skogsstiftelse är en framstående förespråkare för skogsnäringen och de projekt som skogsstiftelsen finansierar har ett brett stöd inom skogssektorn. Insamlingen av den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen kräver ett nära samarbete med parterna inom virkeshandeln och jag är väldigt motiverad att ta mig an det jobbet”, säger Fredrikson.

Martta Fredrikson (Foto: Nina Rouhiainen)

Sauli Brander, styrelseordförande i Skogsstiftelsen, önskar Fredrikson varmt välkommen som vd för Skogsstiftelsen. ”Marttas långa erfarenhet av olika jobb inom kommunikation ger henne alla möjligheter att föra Finlands Skogsstiftelse framåt i den föränderliga miljö som skogssektorn befinner sig i.

”På uppdrag av bakgrundsaktörerna i Finlands Skogsstiftelse vill jag också tacka nuvarande vd Erno Järvinen för den målmedvetna och resultatgivande utvecklingen av stiftelsen under de senaste två åren”, sade Brander.

Fredrikson börjar sitt arbete på Skogsstiftelsen i slutet av mars. Erno Järvinen flyttar den 1 april till naturresursavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet som direktör för skogs- och bioenergienheten.

Tilläggsuppgifter:

Sauli Brander, styrelseordförande i Finlands Skogsstiftelse, tel. 040 567 4155

Martta Fredrikson, tel. 040 687 1686

I år har det gått 25 år sedan Beslutsfattarnas Skogsakademi ordnade den första kursen för samhällspåverkare. Finlands Skogsstiftelse har finansierat Skogsakademins verksamhet sedan starten 1996 tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet. Finska Forstföreningen ansvarar för de praktiska arrangemangen.

Syftet med kursen och diskussionsforumet som man blir inbjuden till har varit att öka intresset för skogsfrågor hos samhällspåverkare i Finland, att stärka deras skogskunskaper och att skapa växelverkan mellan påverkare inom skogssektorn och andra sektorer.

Syftet är att väcka diskussioner om skogarnas roll för att öka välståndet

Under årens lopp har mer än 1 500 ”skogsakademiker” med väldigt olika social bakgrund deltagit i kurserna. På varje kurs finns deltagare från politiken, näringslivet, vetenskapens område, medborgar- och intresseorganisationer och media. Skogsakademins femtionde kurs avslutades nyligen och i den deltog 26 nya ”skogsakademiker”.

Skogsakademin består av en seminariedag som ger bakgrundsfakta och tre dagar ute i terrängen där deltagarna får bekanta sig med skogssektorn och virkets väg från skogen till färdig produkt som till exempel till en träbyggnad. Under kursen är syftet att närma sig skogen och användningen av trä framför allt lösningsorienterat.

Under besöken på olika platser diskuteras bland annat hur skydd av skogarna och naturvård i ekonomiskogar går till i praktiken, hur virkesanskaffningen går till, vilken roll skogsägaren och maskinentreprenören har i virkesanskaffningskedjan och vilken skogssektorn roll är i den regionala ekonomin och för vårt välstånd. Under besöken får deltagarna även en insikt i näringsverksamheten inom skogssektorn och forsknings- och utvecklingsarbetet.

Bild: Sanna Vornanen

Jubileumsåret lyfter fram skogarnas sociala betydelse

Beslutsfattarnas Skogsakademi har som tema för 25-årsjubileet valt skogarnas sociala hållbarhet. Vårt budskap är bland annat att skogssektorn kommer att erbjuda utbildning och arbete åt tusentals unga arbetstagare de kommande åren.

Under jubileumsåret har vi uppmanat de som har deltagit i Skogsakademin att bland annat skriva sina visioner om skogssektorns framtid i Skogsakademins blogg och att dela sina skogsminnen i sociala medier med taggen #lempimetsä.

Skogsakademin är också en finsk exportprodukt: konceptet har exporterats till bland annat Lettland, Tanzania, Moçambique och Costa Rica. Dessutom har man etablerat ett samarbete med Sverige kring Skogsakademin för EU:s beslutsfattare.

Texten är skriven av Elina Antila, som är direktör för Skogsakademin.

Bild: Erkki Oksanen

Det är svårt att föreställa sig det finska samhället utan skog. Den är med i det mesta vi gör. Skogen erbjuder många möjligheter; i skogen får vi ny energi, den ger oss jobb och pengar och den fungerar som kolsänka och som hem för ett rikt liv. Trä används allt mera för att göra produkter som vi använder i vardagen.

Det är därför fantastiskt att elever runt om i Finland i varje Företagsby, som fungerar som ett minisamhälle och byggts upp för elever i lågstadiet av föreningen Ekonomi och ungdom TAT, kan jobba i Skogsvårdsföreningen och bekanta sig med vardagsprodukter som är gjorda av trä. Citatet i rubriken är hämtat från feedbacken från en elev som jobbade en dag i Skogsvårdsföreningen under läsåret 2020─2021.

Tillsammans runt om i Finland

Finlands Skogsstiftelse har länge stött Företagsbyarnas verksamhet och tillsammans har vi fört Företagsbyarna till nya regioner. I januari öppnar vi en ny Företagsby för lågstadier i Lahtis. Tack vare Skogsstiftelsen och våra samarbetspartner kan vi varje år erbjuda tusentals nya sjätteklassare inspirerande undervisning som anknyter till arbetslivet, ekonomi och entreprenörskap.

Totalt kommer 52 000 elever eller 83 % av sjätteklassarna i Finland att besöka en Företagsby för lågstadier det här läsåret. På drygt tio år har Företagsbyn vuxit till något som sjätteklassarna väntar på under läsåret. Det är helt fantastiskt att Finlands Skogsstiftelse har varit involverad i vår resa från starten. Av feedbacken från eleverna framkommer det helt tydligt fram hur viktigt det är att man lär sig känna arbetslivet och olika branscher genom att göra något själv.

”Arbetet var mer annorlunda än jag trodde, men på ett bra sätt. Det var roligt”, skriver en elev. Skogssektorn är inte särskilt bekant för alla sjätteklassare. Uppfattningen om arbetet i en skogsvårdsförening blir klarare när man själv får jobba som skogsexpert eller som skogsrådgivare. Eleverna hoppar ofta in i sina roller till fullo och för många blir upplevelsen något man länge kommer ihåg. Lekfullheten och att lära genom att göra gör Företagsbyn unik.

Foto: Iiro Rautiainen

Många aha-upplevelser

Efter ett besök i Företagsbyn får eleverna frågan vad de tyckte var det viktigaste de lärde sig om företaget de jobbade i. En svarade att det viktigaste hen lärde sig var ”hur trä kan användas som material” och en annan svarade ”att det är viktigt att skydda naturen”. En insåg att ”det finns mycket skogsägare i Finland.” Genom att själv göra lär man sig mycket om skog, visar feedbacken.

Skogarna och användningen av dem kommer att spela en stor roll även i framtidens Finland. Vi i Företagsbyn är glada att vi tillsammans med Finlands Skogsstiftelse kan ge en mångsidig bild av våra skogar som en del av upplevelserna i Företagsbyn.

Med en elevs ord: ”Tack för denna fantastiska dag, som jag fick vara med om. Jag hoppas att andra också lär känna arbetslivet på det här sättet.”

Texten är skriven av Kaisa Koistinen, som är direktör för Företagsbyn som är en del av föreningen Ekonomi och ungdom TAT.

Foto: Raili Mykkänen

INFO: (I Skogsvårdsföreningen i Företagsbyn jobbar elever inom olika yrken med anknytning till skogssektorn. Skogsexperter och skogsrådgivare ger råd till skogsägare i Företagsbyn i frågor som rör skogsägande och skogsvård. I nära samarbete med Skogsvårdsföreningen jobbar en skogsmaskinförare under eget namn. Han ansvarar för avverkningsuppdrag i Företagsbyn. Syftet med yrkena och uppgifterna är att öka elevernas förståelse för skogssektorn, föra fram hur viktigt arbetet inom skogssektorn är och att få eleverna att fundera över sitt eget förhållande till skogen.)