612 000 euro till en livskraftig skogsnäring på Skogsstiftelsens sista möte det här året

Skogsstiftelsens styrelse beviljade på årets sista möte den 28 november 612 000 euro i understöd. Finska Forstföreningen var den största bidragsmottagaren och fick totalt 435 000 euro för sina kommunikationsprojekt. Finska Forstföreningen sköter kommunikation till skolor och ungdom (Skogsnöten, skogsdagar i huvudstadsregionen, material till lärare), kommunikation till den stora allmänheten om skogsbranschen (webbsajten forest.fi, den internationella miljöpeilen) och kommunikation till beslutsfattare (Beslutsfattarnas Skogsakademi).

Projektet Nytt trä berättar vad man kan använda trä till. Projektet främjar bioekonomi som baserar sig på användning av trä och berättar för påverkare i samhället och beslutsfattare vilken betydelse träbaserade produkter har. Projektet fick 90 000 euro.
Puuinfo fick 57 000 euro till boken ”Paloturvallinen puukerrostalo” som är en instruktionsbok för planering av brandsäkra trävåningshus. Med det här understödet vill man främja träbyggande i stor skala, ge fackkunskap till byggnadsentreprenörer och deras planerare och till de som fattar beslut om materialval.

Under jubileumsåret Finland 100 år står Finland värd för internationella PEFC:s allmänna möte. För det mötet och för marknadsföring av PEFC Finland beviljades totalt 30 000 euro.

Skogsstiftelsen startar i april 2017 en regionalt riktad insamling i landskapet Kajanaland för skolcentret i Kuhmo som byggs i massivt trä.

Skogsstiftelsens styrelse sammanträder fyra gånger per år. På varje möte behandlas ansökningar om understöd. Nästa möte hålls 6.3.2017.

Skogsstiftelsen startar regional insamling för Kuhmos skolcentrum i massivt trä

Styrelsen för Finlands Skogsstiftelse beslöt på sitt möte 28.11.2016 att man ska starta en regionalt riktad insamling för skolcentret i Kuhmo. Insamlingen genomförs i landskapet Kajanaland och startar i april.

Skolcentret i Kuhmo, som är under byggnad, är en servicebyggnad i massivt trä som är unik i Finland. Skogsstiftelsen vill stödja skolprojektet och donerar pengar från insamlingen för dokumentering av byggnadsprocessen, mätningar som hänför sig till dokumentationen och information. Under den tid som insamlingen pågår, 1.4.2017–31.3.2018, deltar alla i Kajanaland som betalar den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen i insamlingen. Alla virkesköpare och skogsägare i landskapet, även Forststyrelsen, deltar i insamlingen.

Avgiften till Skogsstiftelsen, som är en donation som uppbärs i samband med virkesaffärer, är frivillig. När skogsägaren besluter sig för att betala den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, förbinder sig virkesköparen att betala ett lika stort belopp till Stiftelsen. Den säljfrämjande avgiften är 0,2 procent av virkesaffärens värde och den betalas både av virkessäljaren och av virkesköparen. Vid en normalstor virkesaffär är skogsägarens donation omkring 25 euro.

De som genomförde den riktade insamlingen i Österbotten premierades på Skogsdagarna

Vid öppningen av Skogsdagarna i Mässcentrum delade Skogsstiftelsen som vanligt ut sina utmärkelser. Utmärkelserna tilldelades de personer som genomförde den riktade insamlingen i Österbotten. Med den riktade insamlingen i Österbotten samlades pengar till en professur i träbyggande som näringsgren vid Vasa universitet Handelsvetenskapliga fakulteten.

Alla aktörer inom virkeshandeln i södra och mellersta Österbotten deltog i den riktade insamlingen. Insamlingen lyckades bra och man kunde donera 120 000 euro som verksamhetsbidrag till professuren.

– Hur en riktad insamling utfaller är starkt bundet till de lokala aktörerna. Ett bra samarbete och det stora engagemanget för insamlingen ledde till det fina slutresultatet, sade verksamhetsledare Liisa Mäkijärvi i sitt tal.

Riktade insamlingar är ett enastående fint sätt att föra Skogsstiftelsen närmare skogsägare runt om i Finland. Tidigare har medel samlats in regionalt bland annat för byggande av Savonlinnasalen i Nyslott och till Vetenskapscentret Pilke i Rovaniemi och dess utställning som berättar om hållbart nyttjande av skogarna längst i norr.

Skogsstiftelsens utmärkelse, Vappu Johanssons grafikarbete, tilldelades:

Janne Kiiliäinen
regiondirektör, UPM Metsä

Jussi Parviainen
verksamhetsledare, Skogsvårdsföreningen Lakeus

Tomi Saine
distrikschef, Metsä Group

Mikko Syri
fältchef, MTK

Yrjö Ylkänen
chef för näringstjänster, Finlands skogscentral

I den riktade insamlingen deltog också Sågindustrin, Stora Enso och Forststyrelse.

Videofilmer med praktiska råd för viltvänlig skogsvård

Finlands viltcentrals nya videor berättar om olika sätt att gynna viltet vid skogsvårdsarbeten. I videofilmerna lyfts plantskogsvården och gallringen fram och även underväxtens betydelse och specialobjekt som är viktiga för viltet. Videofilmerna kan ses av alla på webbadressen riistametsa.fi. Skogsstiftelsen är videoprojektets huvudfinansiär.

Viltvänlig skogsvård är normal skötsel av ekonomiskogar där man tar hänsyn till skogshönsfåglar och annat vilt. Det baserar sig på frivillighet och de metoder som används är lätta att genomföra. De praktiskt inriktade metoderna har utarbetats i samarbete med skogsfackmän.

Tre korta videofilmer berättar i korthet om grundprinciperna för viltvänlig skogsvård och visar också konkret hur man praktiskt går tillväga. Videofilmerna är avsedda för alla som är intresserade av skogsvård, naturvård och viltets livsmiljöer.
De ger också skogsfackmän och skogsägare tips på hur man kan finslipa skogsvårdsmetoderna.

Projektet är en fortsättning på kampanjen om viltvänligt skogsbruk som genomfördes 2015.

Här kan du se på videofilmerna.

120 000 euro till professur vid Vasa universitet – forskning om träbyggande närmare samhällets och företagens behov

Skogsstiftelsens riktade insamling i Österbotten gav 120 000 euro till en professur i träbyggande som näringsgren vid Vasa universitet. Skogsägare och virkesköpare i Österbotten deltog i insamlingen och därmed i donationen. Checken överräcktes under seminariet ” Puurakentamisen kasvun lähteet” i Seinäjoki på fredagen. Katja Lähtinen som valts till professor föreläste också under seminariet.

Under seminariet ”Puurakentamisen kasvun lähteet” som hölls i Seinäjoki fredagen den 25 oktober överräckets en check på 120 000 euro till Vasa universitet. Skogsstiftelsens verksamhetsledare Liisa Mäkijärvi överräckte checken tillsammans med de som genomfört insamlingen. Checken mottogs av Vasa universitets biträdande rektor Jukka Vesalainen som är dekanus för handelsvetenskapliga fakulteten.

– I dagens värld ska forskningen kunna svara på samhällets och företagens utmaningar. Donationer av utomstående finansiärer är synnerligen viktiga för universiteten. De gör det möjligt att upprättahålla ett långsiktigt samarbete inom ett utvalt ämnesområde. Med stöd av den här donationen kan Vasa universitet styra verksamheten till ett ämnesområde som ur samhällssynvinkel är i behov av forskning och utveckling, sade Vesalainen.

Skogsägare och virkesköpare i södra och mellersta Österbotten samt Finlands skogscentral genomförde Skogsstiftelsens riktade insamling 2015–2016. Under seminariet representerades de av Tomi Saine, Metsä Group; Juho Honkela, UPM; Mikko Syri, MTK; Jussi Parviainen, skogsägarna (Skogsvårdsföreningen Lakeus), Esa Hakamäki, Sågindustrin (Isojoen Saha) och Jorma Vierula, Finlands skogscentral.

Under seminariet fick deltagarna lyssna på en föreläsning av agronomie- och forstdoktor Katja Lähtinen, som inledde sitt arbete som professor i träbyggande i september, om hur vi ska komma igång med träbyggande. Den forskningsinriktade professuren har som ämnesområde att utveckla träbyggande som en marknadsinriktad näringsgren, speciellt vid träbyggande i större skala. Med det avses att man bygger exempelvis våningshus, offentliga byggnader, stora byggander på landsbygden, fabrikshallar och monteringsfärdiga hus av trä.

I Finland är inställningen till träbyggande i större skala positiv. Kunniga fackmän och färska forskningsrön är ett livsvillkor för nya byggnadsprojekt. Förutom professuren vid Vasa universitet finansierar Skogsstiftelsen också en professur i träbyggnadsteknik vid Aaltouniversitetet. Teknologie doktor Gerhard Fink från Österrike inleddes sitt arbete som professor i Otnäs vid årsskiftet. Man har också satsat på utbildning av byggnadskonstruktörer. Puuinfo ordnade år 2015 kompetensgivande utbildning för de som planerar krävande träkonstruktioner och våningshus i trä.

Undersökning: Hurdana naturmiljöer har positiv effekt på hälsan

Under sensommaren och hösten 2016 har man i huvudstadsregionen undersökt vilka slags naturmiljöer har positiv effekt på vår hälsa och vårt välbefinnande. Undersökningen är AFM Jenni Simkins arbete för sin doktorsavhandling, som är en del av Naturresursinstitutets projekt ” Vihreän ympäristön hyvinvointivaikutukset ja virkistyskäyttömahdollisuudet” (svensk översättning: Den gröna omgivningens betydelse för välbefinnandet och möjligheterna att använda den för rekreation).

Arbetet leds av professor Liisa Tyrväinen på Naturresursinstitutet. Undersökningen finansieras av Skogsstiftelsen och stiftelsen Koneen Säätiö.

Naturmiljöerna har en positiv effekt på människornas välbefinnande. I en naturmiljö minskar stressen. Naturmiljöer som är lätta att nå har också en positiv effekt på våra motionsvanor och är därmed också bra för vår hälsan.

Man vet inte ännu exakt vilka skillnader det finns mellan olika slags naturmiljöer och deras positiva effekt på hälsan och välbefinnandet eller vilka egenskaper som gör att naturen är bra för människans hälsa och välbefinnande. I undersökningen söker man svar på dessa frågor genom försöksarrangemang där frivilliga stadsbor förs till olika objekt. De första resultaten finns tillgängliga i slutet av år 2017. Resultaten ger nyttig information som kan användas som stöd för markanvändningsplanering och planering av skogsvård.

Utökade kunskaper om vilken positiv effekt Finlands naturmiljöer har på hälsan hjälper oss att utveckla nya tjänster som baserar sig på immateriella nyttigheter från naturen. Även användningen och skötseln av skogarna kan styras så att man från skogarna får både materiella och immateriella nyttigheter, medan man samtidigt skapar miljöer som gynnar medborgarnas hälsa och välbefinnande.

Mera information:
Jenni Simkin, forskare, Naturresursinstitutet tel. 050 522 50 65
Liisa Tyrväinen, professor, Naturresursinstitutet, tel. 050 3914553

Ett stort tack till alla er 627 som besvarade i Skogsstiftelsens enkätundersökning!

Skogsstiftelsen genomförde i augusti-september en webbaserad enkätundersökning bland tjänstemän inom skogssektorn som jobbar på fältet med virkeshandel. Målet med enkäten var att ta reda på vad fackmän som möter skogsägare i samband med virkesaffärer har att säga om Skogsstiftelsen. Hur presenteras Skogsstiftelsen, hur tas Skogsstiftelsen emot, var går smärtgränsen, hur kan vi förbättra det marknadsföringsmaterial som aktörerna på fältet använder. Vad tycker fackmännen är de viktigaste finansieringsobjekten.

Nittio procent av fackmännen ansåg att den verksamhet som Skogsstiftelsen finansierar är viktig. 77 procent uppgav att den egna organisationen ansåg det vara viktigt att de berättar om den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen. Att främja användningen av trä och träbyggande, skolsamarbete och ungdomssamarbete samt att sprida information till beslutsfattare och påverkare ansågs vara Skogsstiftelsens viktigaste finansieringsobjekt.

Tack för det stora antalet svar på de öppna frågorna. Vi utvecklar och utvärderar vår verksamhet utgående från den färdkost vi fick. Tack för både ris och ros. Era svar är verkligen värdefulla.

Vi lottade ut tre stycken iPad surfplattor bland de som besvarade enkäten och meddelat att de deltar i utlottningen. Vinnarna har blivit kontaktade. Än en gång tack för samarbete!

Skogsstiftelsen har beviljat 300 000 euro till skogsbranschens gemensamma projekt Bioaika

Långtradaren Bioaika, som åker runt hela landet, är skogsbranschens gemensamma gåva till unga i det 100-åriga Finland. Skogsstiftelsen har beviljat 300 000 euros understöd till projekt. I långtradaren Bioaika finns en utställning som berättar om framtiden. Under ett halvt år 2017 besöker långtradaren orter med gymnasium i hela Finland. Den kommer också att besöka olika evenemang under sommaren. De olika evenemang som ordnas på de orter som långtradaren besöker sköts gemensamt av skogsbranschens aktörer på orten. Skogsägarna, de stora skogsbolagen och självständiga sågar, maskinföretagarna och andra aktörer inom skogsbranschen deltar.

Innehållet i långtradaren berättar om framtiden och bioekonomi på ett fenomenbaserat sätt. Eleverna medverkar, lär sig och bygger upp framtiden genom att göra och uppleva. Bioekonomi är en vision av Finland som är en föregångare inom bioekonomi. Alla är välkomna att tillsammans bygga upp Finlands bioekonomi!

Projektet produceras av Forststyrelsens Vetenskapscentret Pilke och Vetenskapscentret Tietomaa. Projektet har fått den officiell Finland 100-årsjubileum status.

Läs mera:
www.bioaika.fi

I Österbotten insamlades över 100 000 euro till en professur i träbyggande

Resultatet av den riktade insamlingen i Södra och Mellersta Österbotten överträffade förväntningarna. Till professuren i träbyggande som näringsgren som ska inrättas vid Vasa universitet insamlades drygt 100 000 euro. Alla virkesköpare på området och ett stort antal skogsägare deltog i Skogsstiftelsens insamling. Ett stort tack till alla som deltog i insamlingen!

Till professor utnämndes agronomie- och forstdoktor Katja Lähtinen. Hon börjar sitt jobb i Seinäjoki 1.9.2016. Den forskningsinriktade professuren har som ämnesområde att utveckla träbyggandet som en marknadsinriktad näringsgren, speciellt vid träbyggande i större skala. Med det avses att man bygger exempelvis våningshus, offentliga byggnader, stora byggprojekt på landsbygden, fabrikshallar och monteringsfärdiga hus av trä.

Administrativt är professuren placerad vid marknadsföringsenheten vid handelsvetenskapliga fakulteten vid Vasa universitet. Professuren är en del av forskningsnätverket Epanet, som administreras av Södra Österbottens högskoleförening.

Insamlingen i Österbotten var den nionde riktade insamlingen som Skogsstiftelsen genomförde. Medel som under ett år influtit från en riktad insamling styrs till ett regionalt projekt. Den här typen av insamlingar har genomförts på olika håll i Finland, bl.a. i Nyslott, Åbo, Rovaniemi och Joensuu.

– Det är fantastiskt att kunna följa med hur de som verkar inom skogsbruket och träindustrin i området jobbar för en gemensam sak. Det är lättare att tillägna sig ett projekt som konkretiseras i närområdet än något som sker på riksnivå, säger verksamhetsledare Liisa Mäkijärvi.