Sätt ner tre minuter på att titta på videofilmen. Efter det vet du vad vi åstadkommer med den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen. Videon som berättar om hurdana projekt Skogsstiftelsen finansierar finns på Skogsstiftelsens webbsidor (bara på finska).

På videofilmen har vi samlat exempel på olika saker som Skogsstiftelsen finansierar och som intresserar skogsägarna mest. Sirpa Kärkkäinen från Finska Forstföreningen och Jaakko Nippala från Finlands Scouter berättar om projekt för skolelever och ungdomar. Professor Katja Lähtinen från Vasa universitet och Matti Mikkola från Träproduktindustrin rf berättar om forskningens och utbildningens betydelse för träbyggandet och dess utveckling. Elina Antila som är direktör för Beslutsfattarnas skogsakademi för fram hur viktig information till beslutsfattare och påverkare är. MTK:s skogsdirektör Juha Hakkarainen framhåller Skogsstiftelsens roll som finansiär av forskning som ligger till grund för beslutsfattande.

Vi hoppas att du som skogsfackman börjar använda videofilmen när du gör virkesaffärer eller virkesförsäljningsplaner. Du kan färdigt ladda ner videofilmen i din dator, på pekplattan eller annan mobil anordning eller titta på den på nätet.

Skogsstiftelsen har tidigare gjort videofilmerna ”Metsäsäätiö – mitä ja miksi?” och ”Metsäsäätiömaksu – vapaaehtoinen menekinedistämismaksu”. Även de här videofilmerna kan du ladda ner i din dator eller på pekplattan från Skogsstiftelsens webbsidor. Det lönar sig att visa dem när du berättar om Skogsstiftelsen för skogsägare. Dessutom finns det en videofilm för de som ansöker om understöd ”5 vinkkiä apurahan hakijalle”.

På Skogsstiftelsens webbsidor finns även projektkort, som du kan använda när du berättar om Skogsstiftelsen. Du kan skriva ut dem.

– 4H-förbundets projekt Metsissä mahdollisuus
– Företagsbyn
– Scouternas skogsprogram
– Professuren i träbyggnadsteknik vid Aalto-universitetet
– Beslutsfattarnas skogsakademi
– Forskningsprojektet ”Näyttöön perustuva metsätalous”

Nittio procent av finländarna anser att skogssektorn sköter sin uppgift på åtminstone ett ganska ansvarsfullt sätt. Över en tredjedel av finländarna upplever att skogssektorn helt klart tar sitt ansvar, framgår av en enkät som publiceras i dag.

Vi finländare anser att skogssektorn sköter sin uppgift bäst i fråga om att säkerställa virkets ursprung. Majoriteten av finländarna har en positiv inställning till skogssektorn även vad gäller hållbar produktion, användning och produktion av energi, bekämpning av klimatförändringen, vattenvård och arbetsgivaransvar.

Finländarna är speciellt positiva till träbaserade produkter. Över 90 procent av de svarande förhåller sig åtminstone rätt positiva till träbyggande. Det samma gäller till exempel för kartong- och pappförpackningar och för hygienprodukter såsom mjukpapper. Över 80 procent av de svarande förhåller sig åtminstone rätt positiva till träbaserade bränslen.

Personer över 55 år tycker mest om träbaserade produkter. Tio procent av de svarande anser att skogssektorn sköter sin uppgift på ett ansvarslöst sätt, men även bland dem är över 80 procent positiva till träbyggande och träbaserade förpackningsmaterial.

Vi finländare är positivt inställda till att ersätta icke förnybara material med ökad användning av trä. Bland de svarande var 45–65 åringar mest positiva till det här. Det är speciellt plast som man vill ersätta med träbaserade alternativ: Av de svarande anser 45 procent det här vara mycket positivt och 79 procent tämligen positivt. Nästan lika många ger grönt ljus för att ersätta plastkassar som används i handeln med träbaserade alternativ.

Flera understöder än motsätter sig kalavverkningar

31 procent av finländarna är positivt inställda till kalavverkningar. 15 procent har en negativ inställning och 9 procent säger att de klart motsätter sig kalavverkningar. 36 procent av de svarande har en åsikt som placerar sig mellan positiv inställning och negativ inställning. 10 procent säger att de inte har någon åsikt i frågan. Omtanke om olika arter (65 %) och förändring av landskapet för tiotals år framåt (47 %) var de främsta orsakerna till kritiken mot kalavverkningar.

Ungefär sex av tio ansåg att skogsbruket sköter sin uppgift på åtminstone ett ganska ansvarsfullt sätt i fråga om naturens mångfald och hänsyn till utrotningshotade arter. Lite över hälften av finländarna skulle lägga till skyddet av skogarna. Bland 18–24 åringar (62 %) och bland personer som bor i södra Finland (56 %) understöder flera ett ökat skydd av skogarna än bland andra.

Att stoppa klimatförändringen anses bland finländarna vara skogssektorns största utmaning. I fråga om skogsbruket tänker varannan svarande just så här. Nästan sex av tio anser att skogsbruket i framtiden borde satsa mest på hänsyn till naturens mångfald.

Finlands Skogsstiftelse har finansierat enkäten. Den planerades i samarbete med Pohjoisranta Burson-Marsteller och gjordes via Bilendi Oy:s onlinepanel sommaren 2018. Tusen finländare i åldern 18–70 år svarade på enkäten. Felmarginalen är högst 1,4 procent.

Skogsstiftelsen och den digitala virkeshandelsplatsen Kuutio.fi utökar sitt samarbete. Skogsägarna har nu möjlighet att uppge att de vill betala den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen eller att de vill ha mera information redan när de begär ett anbud från Kuutio. Skogsägarens önskan förmedlas på det här sättet till virkesköparen.

– Det är viktigt att Skogsstiftelsen är en del av skogsägarnas e-tjänster, som t.ex. Kuutio som är gemensam för hela skogsbranschen och öppen för alla. Kanalerna för nättjänster blir allt viktigare då man vill nå skogsägare. Skogsfackmannens roll är fortsättningsvis viktig. Han eller hon berättar vad Skogsstiftelsen är och vad man åstadkommer med den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, säger Skogsstiftelsens VD Liisa Mäkijärvi.

I Kuutio kan skogsägare begära in anbud på objekt för virkesförsäljning av virkesköpare, eller begära hjälp av sakkunniga inför en virkesförsäljning. Via Kuutio når skogsägaren ut till största delen av skogsvårdsföreningarna. Virkesköparna som är med i Kuutio köper 95 % av allt virke som handlas i Finland. Kuutio har funnits i drygt ett år och under den här tiden har användningen stadigt ökat. Över 30 procent av skogsägarna uppger i samband med att de registrerar sig i Kuutio att de är nya skogsägare. Via Kuutio når Skogsstiftelsen således också nya och oerfarna skogsägare.

– Skogsstiftelsen utför ett värdefullt arbete för att vi ska ha en välmående skogsnäring. Kuutio är en neutral aktör. Via Kuutio når Skogsstiftelsen en allt större grupp skogsägare och det ökar förståelsen för den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, varför den uppbärs och varför den är så viktig, sade Aku Mäkelä som är VD för Suomen Puukauppa Oy som är bolaget bakom Kuutio.

Skogsstiftelsens regionala insamling för träskolan i Kuhmo, Tuupalan koulu, blev en framgång.

Skogsstiftelsen överräckte en check på 120 000 euro till Kuhmo stad. Pengarna ska användas till att kartlägga användarerfarenheterna och hälsoeffekterna och till att sprida information om skolan som byggts i massivt trä. Pengarna överräcktes till Kuhmo stad 12.6.2018.

”Vi kommer bland annat att använda pengarna till att kartlägga hälsoeffekterna av träbyggnader. Vi kommer att informera om vår träskola nationellt och vi vill fungera som ett exempel för finskt träbyggande”, sade Kuhmos stadsdirektör Tytti Määttä.

Tuupalan koulu var målet för Skogsstiftelsens regionala insamling i landskapet Kajanaland. Den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, som betalades i samband med virkesaffärer, gick under ett års tid till Tuupalan koulu. Den riktade insamlingen tog slut 31.3.2018. Skogsägarna, de stora skogsbolagen Metsä Group, Stora Enso, UPM och sågverken Kuhmo Oy och Pölkky Oy deltog i insamlingen i Kajanaland. Forststyrelsen bidrog i egenskap av virkessäljare med en betydande summa.

Tuupalan koulu är globalt sett ett bra exempel på hur man skapar en sund, naturnära inlärningsmiljö som främjar lärandet. ”Träskolan är ett viktigt referensobjekt även för lokala träproduktföretag”, tillade Tytti Määttä.

Träskolan Tuupalan koulu i Kuhmo erbjuder 350 skolelever en varm och lugnande inlärningsmiljö helt av trä. Foto: Saara Heikkinen

Finska Forstföreningens ledande expert Sirpa Kärkkäinen sade i sitt föredrag att Forstföreningen samarbetar med en stor grupp olika aktörer inom pedagogikens område och att man genom sitt arbete kan påverka Utbildningsstyrelsen. Tack var det arbete man utfört finns hållbart skogsbruk och bioekonomi samt skogsekosystemet och hållbart utnyttjande av naturtillgångar med i de riksomfattande läroplanerna som togs i bruk år 2016. Forstföreningens skolteam ordnar också fortbildningskurser för lärare och försöker inverka på innehållet i läromedel. Därtill ordnar skolteam bl.a. Skogsnöten.

Skogskoordinator Jaakko Nippala berättade om Scouternas skogsprogram och hur skogsnäringen syns i scouternas olika evenemang. Inom scouting blir skogsbranschen en del av de ungas vardag, sade Nippala. Han var mycket nöjd med samarbetet med andra skogsorganisationer som jobbar med ungdomar och med aktörerna inom skogsbranschen.

Utvecklingschef Juha Ruuska presenterade 4H-förbundets projekt ”Metsissä mahdollisuus”. Han framhöll att den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen har verkligt stor betydelse och att Skogsstiftelsens understöd för transporter är en förutsättning för att olika skogsevenemang ska kunna genomföras. I år ger Skogsstiftelsen pengar även för utveckling av evenemang som 4H ordnar för ungdomar och för att de kvalitetsmässigt ska bli likvärdiga. År 2017 deltog ungefär 35 000 unga i evenemangen.

Långtradaren Bioaikas turné blev en succé, berättade Forststyrelsens kontaktchef Kristiina Vuopala. Långtradaren Bioaika var skogsbranschens gemensamma gåva till det 100-åriga Finland, ett projekt som Forststyrelsens vetenskapscenter Pilke ansvarade för. Under sin turné stannade långtradaren på 99 olika platser och 43 000 personer runt om i Finland som var intresserade av bioekonomi tog del av utställningen inne i långtradaren. Under turnén lärde sig skogsbranschen att bioekonomi är en sak som intresserar både unga och vuxna även om bioekonomi som helhet är rätt diffus för de flesta. I höst åker långtradaren Bioaika till Estland. Estland fyller 100 år och målet är att informera om den skogsbaserade bioekonomins möjligheter vid en övergång från fossil ekonomi. När långtradaren är Estland står Estland för alla kostnader.

Genom att jobba tillsammans åstadkommer vi mycket, konstaterade alla föredragshållare och publiken efter miniseminariet. Metsäkoordinaattori Jaakko Nippala kertoi Partion metsäohjelmasta ja siitä, miten metsäelinkeino näkyy partiolaisten tapahtumissa. Partio tuo metsäalan nuorten vapaa-aikaan, totesi Nippala ja oli myös hyvin tyytyväinen yhteistyöhön muiden metsäalan nuorisotyötä tekevien tahojen ja metsätoimijoiden kanssa.

4H-liiton Metsissä mahdollisuus -hanketta esitteli kehityspäällikkö Juha Ruuska. Hän korosti metsäsäätiömaksun tärkeyttä ja totesi Metsäsäätiön myöntämän kuljetusapurahan olevan metsätapahtumien edellytys. Kuluvana vuonna Metsäsäätiö rahoittaa myös 4H-nuorisotapahtumien kehittämistä ja laadullista yhtenäistämistä. Vuonna 2017 tapahtumiin osallistui noin 35 000 nuorta.

Bioaika-rekka kiertueesta tuli huippujuttu, kertoi Metsähallituksen yhteyspäällikkö Kristiina Vuopala. Rekka oli metsäalan yhteinen Suomi 100 hanke, jonka järjestelyistä vastasi Metsähallituksen tiedekeskus Pilke. 99 pysähdyksen aikana rekka tavoitti 43 00 biotaloudesta kiinnostunutta eri puolilla Suomea. Metsäala oppi kiertueen aikana, että biotalous on yleisesti sekä nuoria, että aikuisia kiinnostava asia, vaikka biotalouden kokonaiskuva onkin valtaosalle melko hämärä. Biotalousrekka suuntaa syksyllä kertomaan 100-vuotisjuhlaansa viettävälle Virolle metsäbiotalouden mahdollisuuksista siirryttäessä pois fossiilitaloudesta. Virossa rekka kiertää virolaisen rahoituksen turvin.

Yhdessä tekemällä saadaan paljon aikaan, totesivat kaikki alustusten pitäjät ja yleisö tilaisuuden jälkeen.

År 2017 finansierade Skogsstiftelsen projekt som främjar skogsnäringen till ett värde av 1,41 miljoner euro. Projekt som finansierades med den frivilliga säljfrämjande avgiften till Skogsstiftelsen fördelade sig enligt nedanstående diagram. I diagrammet är inte uppräknat alla de projekt som Skogsstiftelsen finansierat.

Scouternas skogsprogram har som mål att mångsidigt föra fram olika sätt att använda skogarna. Inom scouting har man traditionellt rört sig i naturen och gjort vildmarksvandringar, men det erbjuder också möjligheter att få en uppfattning om annat som sker i skogen och vilken betydelse skogen har t.ex. som näringsgren.

Med stöd från Skogsstiftelsen har det ordnats många slags evenemang där scouter har fått bekanta sig även med skogsbranschen och skogsnäringen. Dessutom har scouternas eget material om skogen uppdaterats så att det ska bli lättare för scoutkårerna att kontakta aktörer inom skogsbranschen.

Exempel på scouternas aktiviter med skogsanknytning:

Scouterna är kända för sina specialmärken. Med det förnyade specialmärket Skog kan 10–12 åriga scouter bekanta sig med olika slags skogar, skogliga yrken, skogarnas mångfald och produkter som görs av råmaterial från skogen.

Med specialmärket Skogsbranschen, som riktar sig till 15–17 åringar, kan scouter påvisa vilka kunskaper och färdigheter med anknytning till skogsbranschen de har lärt sig i fråga om att röra sig i skogen, skogen som näringsgren och skogens mångfald.

För scouter i åldern 12–15 år ordnades en utbildningsdag för spejarscouter i samarbete med skogsutbildningen vid Hämeen ammattikorkeakoulu, naturligtvis med skog som tema. Under dagen fick scouterna öva sig i att värdera skog, bekanta sig med en skogsmaskin och öva sig att köra skogsmaskin i en simulator.

För scouter i åldern 15–17 år fanns under Explo-träffen i Salo en stig med namnet ”Vi går till skog”. Längs stigen fick scouterna bekanta sig med yrken inom skogsbranschen, lära sig mäta skog, bekanta sig produkter som görs av råmaterial från skogen och lära sig olika växter.