Under sommaren har skogsbranschen synts i motstridiga rubriker och det tycks bli allt vanligare. Skogsindustrin behöver mera virke och skogsägarna, som kan ha olika mål för sitt skogsinnehav, gör sitt yttersta för att sköta sina skogar. Samtidigt försöker man med medborgarinitiativ stoppa kalavverkningar.
I de allmänna diskussionerna stämplas också forskare och deras arbete antingen som skogsbruksvänligt eller skogsnaturvänligt. Det finns behov av att ändra åsikterna och ge en helhetsbild av följderna av olika åtgärder som utförs i skogarna.
Finlands Skogsstiftelse finansierar ett forskningsprojekt där man utan känsloladdningar analyserar användningen av skogarna och dess följder. Enligt Skogsstiftelsen är skogsnäringen stark både i hemlandet och globalt om den finns välgrundade forskningresultat för beslut och påståenden.
Finlands Skogsstiftelse finansierar forskningsprojektet ”Näyttöön perustuva metsätalous”. Det genomförs av Metsäteho, som specialiserat sig på forsknings- och utvecklingssamarbete, i samarbete med Helsingforsuniversitet och Jyväskylä universitet. Forskningen ska ge svar på frågorna hur omdrevet och olika skötselmodeller för skogarna påverkar skyddet av olika arter. Det forskas också kring vilken uppfattningen är om hållbar användning av skogarna och hur instruktionerna för vattenvården fungerar i praktiken. Inom forskningsprojektet kommer man att ompröva redan gjorda forskningsresultat och forska vidare.
Skogsindustrin behöver mera virke även i framtiden och skogsägarna bör ha rätt att sköta sina skogar ansvarsfullt, ha flera mål för sitt skogsbruk och idka ett lönsamt skogsbruk.
Skogsstiftelsens regionala insamling för träskolan i Kuhmo, Tuupalan koulu, blev en framgång.
Skogsstiftelsen överräckte en check på 120 000 euro till Kuhmo stad. Pengarna ska användas till att kartlägga användarerfarenheterna och hälsoeffekterna och till att sprida information om skolan som byggts i massivt trä. Pengarna överräcktes till Kuhmo stad 12.6.2018.
”Vi kommer bland annat att använda pengarna till att kartlägga hälsoeffekterna av träbyggnader. Vi kommer att informera om vår träskola nationellt och vi vill fungera som ett exempel för finskt träbyggande”, sade Kuhmos stadsdirektör Tytti Määttä.
Tuupalan koulu var målet för Skogsstiftelsens regionala insamling i landskapet Kajanaland. Den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, som betalades i samband med virkesaffärer, gick under ett års tid till Tuupalan koulu. Den riktade insamlingen tog slut 31.3.2018. Skogsägarna, de stora skogsbolagen Metsä Group, Stora Enso, UPM och sågverken Kuhmo Oy och Pölkky Oy deltog i insamlingen i Kajanaland. Forststyrelsen bidrog i egenskap av virkessäljare med en betydande summa.
Tuupalan koulu är globalt sett ett bra exempel på hur man skapar en sund, naturnära inlärningsmiljö som främjar lärandet. ”Träskolan är ett viktigt referensobjekt även för lokala träproduktföretag”, tillade Tytti Määttä.
Träskolan Tuupalan koulu i Kuhmo erbjuder 350 skolelever en varm och lugnande inlärningsmiljö helt av trä. Foto: Saara Heikkinen
Skogsstiftelsens styrelse organiserade sig på sitt möte 30.5. Skogschef Sauli Brander från UPM fortsätter som Skogsstiftelsens styrelseordförande och som viceordförande fortsätter skogschef Juha Hakkarainen från MTK. Som styrelsemedlemmar fortsätter skogsdirektör Juha Mäntylä (Metsä Group), regiondirektör Esa Ojala (Stora Enso), ordförande Mikko Tiirola (MTK) och direktör Jussi Kumpula (Forststyrelsen). Som styrelsens sakkunniga medlemmar fortsätter ordförande Håkan Nystrand (METO – Skogsbranschens experter rf) och vd Kai Merivuori (Sågindustri rf).
Finska Forstföreningens ledande expert Sirpa Kärkkäinen sade i sitt föredrag att Forstföreningen samarbetar med en stor grupp olika aktörer inom pedagogikens område och att man genom sitt arbete kan påverka Utbildningsstyrelsen. Tack var det arbete man utfört finns hållbart skogsbruk och bioekonomi samt skogsekosystemet och hållbart utnyttjande av naturtillgångar med i de riksomfattande läroplanerna som togs i bruk år 2016. Forstföreningens skolteam ordnar också fortbildningskurser för lärare och försöker inverka på innehållet i läromedel. Därtill ordnar skolteam bl.a. Skogsnöten.
Skogskoordinator Jaakko Nippala berättade om Scouternas skogsprogram och hur skogsnäringen syns i scouternas olika evenemang. Inom scouting blir skogsbranschen en del av de ungas vardag, sade Nippala. Han var mycket nöjd med samarbetet med andra skogsorganisationer som jobbar med ungdomar och med aktörerna inom skogsbranschen.
Utvecklingschef Juha Ruuska presenterade 4H-förbundets projekt ”Metsissä mahdollisuus”. Han framhöll att den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen har verkligt stor betydelse och att Skogsstiftelsens understöd för transporter är en förutsättning för att olika skogsevenemang ska kunna genomföras. I år ger Skogsstiftelsen pengar även för utveckling av evenemang som 4H ordnar för ungdomar och för att de kvalitetsmässigt ska bli likvärdiga. År 2017 deltog ungefär 35 000 unga i evenemangen.
Långtradaren Bioaikas turné blev en succé, berättade Forststyrelsens kontaktchef Kristiina Vuopala. Långtradaren Bioaika var skogsbranschens gemensamma gåva till det 100-åriga Finland, ett projekt som Forststyrelsens vetenskapscenter Pilke ansvarade för. Under sin turné stannade långtradaren på 99 olika platser och 43 000 personer runt om i Finland som var intresserade av bioekonomi tog del av utställningen inne i långtradaren. Under turnén lärde sig skogsbranschen att bioekonomi är en sak som intresserar både unga och vuxna även om bioekonomi som helhet är rätt diffus för de flesta. I höst åker långtradaren Bioaika till Estland. Estland fyller 100 år och målet är att informera om den skogsbaserade bioekonomins möjligheter vid en övergång från fossil ekonomi. När långtradaren är Estland står Estland för alla kostnader.
Genom att jobba tillsammans åstadkommer vi mycket, konstaterade alla föredragshållare och publiken efter miniseminariet. Metsäkoordinaattori Jaakko Nippala kertoi Partion metsäohjelmasta ja siitä, miten metsäelinkeino näkyy partiolaisten tapahtumissa. Partio tuo metsäalan nuorten vapaa-aikaan, totesi Nippala ja oli myös hyvin tyytyväinen yhteistyöhön muiden metsäalan nuorisotyötä tekevien tahojen ja metsätoimijoiden kanssa.
4H-liiton Metsissä mahdollisuus -hanketta esitteli kehityspäällikkö Juha Ruuska. Hän korosti metsäsäätiömaksun tärkeyttä ja totesi Metsäsäätiön myöntämän kuljetusapurahan olevan metsätapahtumien edellytys. Kuluvana vuonna Metsäsäätiö rahoittaa myös 4H-nuorisotapahtumien kehittämistä ja laadullista yhtenäistämistä. Vuonna 2017 tapahtumiin osallistui noin 35 000 nuorta.
Bioaika-rekka kiertueesta tuli huippujuttu, kertoi Metsähallituksen yhteyspäällikkö Kristiina Vuopala. Rekka oli metsäalan yhteinen Suomi 100 hanke, jonka järjestelyistä vastasi Metsähallituksen tiedekeskus Pilke. 99 pysähdyksen aikana rekka tavoitti 43 00 biotaloudesta kiinnostunutta eri puolilla Suomea. Metsäala oppi kiertueen aikana, että biotalous on yleisesti sekä nuoria, että aikuisia kiinnostava asia, vaikka biotalouden kokonaiskuva onkin valtaosalle melko hämärä. Biotalousrekka suuntaa syksyllä kertomaan 100-vuotisjuhlaansa viettävälle Virolle metsäbiotalouden mahdollisuuksista siirryttäessä pois fossiilitaloudesta. Virossa rekka kiertää virolaisen rahoituksen turvin.
Yhdessä tekemällä saadaan paljon aikaan, totesivat kaikki alustusten pitäjät ja yleisö tilaisuuden jälkeen.
Skogsstiftelsens förvaltningsråd sammanträdde i mitten av april. MTK:s ordförande Juha Marttila fortsätter som förvaltningsrådets ordförande och UPM:s regiondirektör Tero Nieminen som viceordförande.
Till nya medlemmar i förvaltningsrådet utnämndes Juha Hiltunen som är viceordförande i METO – Skogsbranschens Experter rf, Juha Vartiamäki som är viceordförande i Skogsbranschens transportföretagare rf och Jari Sirviö som är avtalsexpert i Industrifacket. Förvaltningsrådets sammansättning finns på Skogsstiftelsens webbsidor.
Bland de egentliga styrelsemedlemmarna skedde inga förändringar, men till suppleant för styrelseordförande Sauli Brander valdes direktör Sami Oksa från UPM. Styrelsens sammansättning finns på Skogsstiftelsens webbsidor.
År 2017 finansierade Skogsstiftelsen projekt som främjar skogsnäringen till ett värde av 1,41 miljoner euro. Projekt som finansierades med den frivilliga säljfrämjande avgiften till Skogsstiftelsen fördelade sig enligt nedanstående diagram. I diagrammet är inte uppräknat alla de projekt som Skogsstiftelsen finansierat.
Scouternas skogsprogram har som mål att mångsidigt föra fram olika sätt att använda skogarna. Inom scouting har man traditionellt rört sig i naturen och gjort vildmarksvandringar, men det erbjuder också möjligheter att få en uppfattning om annat som sker i skogen och vilken betydelse skogen har t.ex. som näringsgren.
Med stöd från Skogsstiftelsen har det ordnats många slags evenemang där scouter har fått bekanta sig även med skogsbranschen och skogsnäringen. Dessutom har scouternas eget material om skogen uppdaterats så att det ska bli lättare för scoutkårerna att kontakta aktörer inom skogsbranschen.
Exempel på scouternas aktiviter med skogsanknytning:
Scouterna är kända för sina specialmärken. Med det förnyade specialmärket Skog kan 10–12 åriga scouter bekanta sig med olika slags skogar, skogliga yrken, skogarnas mångfald och produkter som görs av råmaterial från skogen.
Med specialmärket Skogsbranschen, som riktar sig till 15–17 åringar, kan scouter påvisa vilka kunskaper och färdigheter med anknytning till skogsbranschen de har lärt sig i fråga om att röra sig i skogen, skogen som näringsgren och skogens mångfald.
För scouter i åldern 12–15 år ordnades en utbildningsdag för spejarscouter i samarbete med skogsutbildningen vid Hämeen ammattikorkeakoulu, naturligtvis med skog som tema. Under dagen fick scouterna öva sig i att värdera skog, bekanta sig med en skogsmaskin och öva sig att köra skogsmaskin i en simulator.
För scouter i åldern 15–17 år fanns under Explo-träffen i Salo en stig med namnet ”Vi går till skog”. Längs stigen fick scouterna bekanta sig med yrken inom skogsbranschen, lära sig mäta skog, bekanta sig produkter som görs av råmaterial från skogen och lära sig olika växter.
På bilden: Veikko Halmesaari, Hannu Hokkanen, Vesa Kutvonen, Jukka Pulkkinen ja Keijo Vartiainen. Bild: Erkki Oksanen
Skogsstiftelsen delade ut sina årliga utmärkelser under Skogsdagarnas öppning på torsdagen i Mässcentrum. I år premierades skogsfackmän som under hela sin karriär ihärdigt jobbat för att göra Skogsstiftelsen känd bland skogsägare.
Skogsstiftelsen premierade följande: Veikko Halmesaari (Skogsvårdsföreningen Etelä-Savo), Hannu Hokkanen (Stora Enso Skog), Vesa Kutvonen (UPM Skog), Jukka Pulkkinen (Kuhmo Oy) och Keijo Vartiainen (Metsä Group).
De skogsfackmän som premierades orkar år från år på ett inspirerande sätt presentera Skogsstiftelsen för skogsägare och efter det fattar skogsägaren beslut om huruvida han betalar den säljfrämjande avgiften till Skogsstiftelsen. Sitt eget arbete som skogsfackman sköter de effektivt och yrkesmässigt högklassigt. Dessutom har de ansett det viktigt att Skogsstiftelsen är hela skogsbranschens gemensamma sak. De som premieras för sitt livsverk har förstått att branschen behöver egna pengar för att sköta gemensamma skogsärenden och att beslutsfattare och påverkare ska få information om skogsbranschen. De inser också att skogsbranschen även i framtiden behöver nya förmågor. Tack vare skogsfackmännens arbetsinsats och genom att skogsägare gått med i insamlingen av medel till Skogsstiftelsen har det varit möjligt att genomföra många mindre och även större projekt som stöder en livskraftig skogsnäring.
– De premierade har förtjänat rungande applåder från hela skogsbranschen. En premierad skogsfackman kan i verkligheten under 10 års tid ha samlat in 50 000 euro av den som säjer virke. Virkesköparen har fördubblat den summan till 100 000 euro. Det här arbetet kan ha gjorts i samband med 1 500 virkesaffärer. Skogsfackmannen har berättat om Skogsstiftelsen och dess verksamhet 1 500 gånger, säger Skogsstiftelsens vd Liisa Mäkijärvi med tacksamhet.
– Med de här pengarna har 10 000 skolelever fått bekanta sig med skogsbruket och skogsindustrin. Vi har också kunnat finansiera betydande forskning och sprida information om skogsbranschen till ett stort antal påverkare. Det arbete som enskilda personer gör syns som konkreta mätbara resultat, poängterar Liisa Mäkijärvi.
– Jag vill också tacka de skogsägare som har betalt den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen – beslutet att betala avgiften till Skogsstiftelsen är alltid sist och slutligen skogsägarens eget beslut. Också Metsähallitus bidrar årligen med en ansenlig summa. Stor tack för det, säger Liisa Mäkijärvi.
Finlands Skogsstiftelses viceordförande, skogsdirektör Juha Hakkarainen från MTK och Skogsstiftelsens vd Liisa Mäkijärvi överräckte utmärkelserna.
Våra skogar drabbas av stormskador i huvudsak under den period då marken är ofrusen. Träden kan blåsa omkull och rötterna kan följa med så att det bildas rotvältor. Våta vintrar med lite snö ökar risken för stormskador. Finlands Skogsstiftelse och Naturresursinstitutet (Luke) finansierar ett forskningsprojekt som har som mål att ta fram en karta för hela Finland över områden med risk för stormskador. Det här görs genom att koppla ihop data från olika källor på en mängd olika sätt.
I forskningsprojektet kopplas Lukes kartor över skogstillgångar, en detaljerad höjdmodell, uppgifter om marken och om vindar samt modeller som avspeglar tjälen ihop. Med hjälp av de uppgifter som nu sammanställs ska man i framtiden kunna identifiera skogsobjekt med stor risk för stormskador. Den här informationen ska man kunna utnyttja när man planerar en virkesaffär och avverkningssätt. Resultaten från forskningsprojektet kommer att vara tillgängliga för alla via Lukes webbsidor.
Skogsstiftelsen och den elektroniska virkeshandelstjänsten Kuutio har ingått ett samarbetsavtal. Avtalet är en garanti för att Skogsstiftelsen också syns när skogsägaren gör en virkesaffär elektroniskt och ger skogsägaren möjlighet att betala den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen.
Skogsstiftelsen har ingått ett samarbetsavtal även med Skogsvårdsföreningarnas Service MHYP för att skogsägarna ska få information om Skogsstiftelsen när de bekantar sig med skogsvårdsföreningarnas tjänster och virkeshandel.
– Skogsfackmannen spelar fortsättningsvis en mycket viktig roll när Skogsstiftelsen ska presenteras för skogsägare. I framtiden blir det förhoppningsvis lättare för skogsfackmannen att presentera Skogsstiftelsen då stiftelsen syns i olika medier oh via olika kanaler. Skogsstiftelsen är ju sedan tidigare inte helt obekant för skogsägarna, säger Skogsstiftelsens verkställande direktör Liisa Mäkijärvi.
