Långtradaren Bioaika startade sin turné på Järnvägstorget i Helsingfors den femte Juni. Turnén öppnades av minister Kimmo Tiilikainen. Långtradaren Bioaika är en turné med stop på totalt hundra orter. Under sommaren stannar långtradaren vid olika evenemang och på hösten vid gymnaiser. Turnén är skogsbranschens gemensamma gåva till unga i det 100-åriga Finland. Många deltar i finansieringen, men Skogsstiftelsen och Metsämiesten Säätiö är huvudsponsorer. Deras medverkan gör det möjligt att genomföra projektet. Vetenskapscentret Pilke ansvarar för det praktiska genomförandet av turnén.

Kärnan i turnén utgörs av en vetenskapsutställning som finns i långtradaren och Bioaikatorget. I långtradaren får besökarna med olika slags apparater och instrument bekanta sig med globala utvecklingstrender och megatrender. De får också sätta sig in i hur man med hållbar skötsel av skogarna kan lösa framtida utmaningar. Besökarna får också virtuellt besöka en arbetsplats i skogen och ta en titt på en skogsmaskin och förundra sig över vad allt vi redan kan i Finland om bioekonomi.

Långtradaren Bioaika är Skogsstiftelsens genom tiderna största enskilda finansieringsobjekt. Pengar till Skogsstiftelsens finansieringsandel på 300 000 euro kommer från 5 000 medelstora virkesaffärer som ingåtts med enskilda skogsägare eller familjer. Ett stort tack till alla som gjort det här möjligt!

Mera information om långtradaren Bioaika och turnén finns på webbadressen bioaika.fi.

En regionalt riktad insamling i landskapet Kajanaland startar i april. De pengar som insamlas till Skogsstiftelsen i Kajanaland under ett års tid ska användas för att mäta hälsoegenskaperna i Tuupala skola som byggs i trä och för kommunikation. Från det här träskolprojektet sammanställs ett infopaket om träbyggande som baserar sig på kriterierna i projektet Terve talo. Det ska uppmuntra även andra kommuner att använda trä när man bygger offentliga byggnader.

Under den tid som insamlingen pågår, 1.4.2017–31.3.2018, deltar alla i Kajanaland som betalar den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen i insamlingen. När skogsägaren besluter sig för att betala den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, förbinder sig virkesköparen att betala ett lika stort belopp till Stiftelsen.

Alla virkesköpare och skogsägare i landskapet deltar i insamlingen: Skogsvårdsföreningar, MTK-skogsägarna, Metsä Group, UPM, Stora Enso, Forststyrelse, Kuhmo Oy, Pölkky Oy och staden Kuhmo.

Kuhmos Tuupala Skolcentrum i Kuhmo

I Kuhmo byggas Finlands första skolcentret i massivträ, CLT-element och limträ. Det finns tre byggnader i skolcentret, och total area är 5500 m2. Skolcentret i Kuhmo är en viktig referens om en ännu mera hälsosam modern inlärningsmiljö.

Skogsstiftelsens tjugoförsta verksamhetsår är slut och räkenskapsböckerna och verksamhetsberättelsen är fem före färdiga. År 2016 insamlades i samband med virkesaffärer som donationer, dvs. som frivillig avgift till skogsstiftelsen, 1,85 miljoner euro. Procenten privata skogsägare som betalade den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen sjönk en aning. Den är fortsättningsvis på en acceptabel nivå, men klart under målsättningen som är 40 procent. Forststyrelsen drar sitt strå till stacken och betalar den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen i samband med virkesaffärer på samma sätt som tidigare.

Skogsstiftelsens styrelse sammanträdde fem gånger under det gångna året och beviljade 1,46 miljoner euro som understöd. Verksamhetsledaren beviljade inom ramen för sina befogenheter 117 000 euro som mindre understöd. De beviljades i huvudsak för att finansiera skolelevernas resor till skogsdagar och för att finansiera fackmäns och studerades studier, fortbildning och resor.  Under verksamhetsåret gick 1,5 miljoner euro till projekt. Det vidstående diagrammet visar hur understöden har fördelats på de viktigaste målgrupperna under de tre senaste åren.

De ekonomiska siffrorna har redan många år varit av samma storleksordning. Reservkassan utökades mycket lite under det gångna året, men reserven för sämre dagar har tidigare placerats med låg risk i enlighet med Skogsstiftelsens placeringsstrategi.

Under Skogsstiftelsens tjugoförsta verksamhetsår har det utdelats nästan 32 miljoner euro för att främja en livskraftig näring och öka synligheten. Vi kan alla vara stolta över den prestationen. De anställda på Skogsstiftelsen och förvaltningen tackar alla som jobbat för vår gemensamma sak.

Fördelning av finansiering 2014-2016

Fördelning av finansiering 2014-2016.

Styrelsen för Finlands Skogsstiftelse beslöt på sitt möte 28.11.2016 att man ska starta en regionalt riktad insamling för skolcentret i Kuhmo. Insamlingen genomförs i landskapet Kajanaland och startar i april.

Skolcentret i Kuhmo, som är under byggnad, är en servicebyggnad i massivt trä som är unik i Finland. Skogsstiftelsen vill stödja skolprojektet och donerar pengar från insamlingen för dokumentering av byggnadsprocessen, mätningar som hänför sig till dokumentationen och information. Under den tid som insamlingen pågår, 1.4.2017–31.3.2018, deltar alla i Kajanaland som betalar den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen i insamlingen. Alla virkesköpare och skogsägare i landskapet, även Forststyrelsen, deltar i insamlingen.

Avgiften till Skogsstiftelsen, som är en donation som uppbärs i samband med virkesaffärer, är frivillig. När skogsägaren besluter sig för att betala den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, förbinder sig virkesköparen att betala ett lika stort belopp till Stiftelsen. Den säljfrämjande avgiften är 0,2 procent av virkesaffärens värde och den betalas både av virkessäljaren och av virkesköparen. Vid en normalstor virkesaffär är skogsägarens donation omkring 25 euro.

Vid öppningen av Skogsdagarna i Mässcentrum delade Skogsstiftelsen som vanligt ut sina utmärkelser. Utmärkelserna tilldelades de personer som genomförde den riktade insamlingen i Österbotten. Med den riktade insamlingen i Österbotten samlades pengar till en professur i träbyggande som näringsgren vid Vasa universitet Handelsvetenskapliga fakulteten.

Alla aktörer inom virkeshandeln i södra och mellersta Österbotten deltog i den riktade insamlingen. Insamlingen lyckades bra och man kunde donera 120 000 euro som verksamhetsbidrag till professuren.

– Hur en riktad insamling utfaller är starkt bundet till de lokala aktörerna. Ett bra samarbete och det stora engagemanget för insamlingen ledde till det fina slutresultatet, sade verksamhetsledare Liisa Mäkijärvi i sitt tal.

Riktade insamlingar är ett enastående fint sätt att föra Skogsstiftelsen närmare skogsägare runt om i Finland. Tidigare har medel samlats in regionalt bland annat för byggande av Savonlinnasalen i Nyslott och till Vetenskapscentret Pilke i Rovaniemi och dess utställning som berättar om hållbart nyttjande av skogarna längst i norr.

Skogsstiftelsens utmärkelse, Vappu Johanssons grafikarbete, tilldelades:

Janne Kiiliäinen
regiondirektör, UPM Metsä

Jussi Parviainen
verksamhetsledare, Skogsvårdsföreningen Lakeus

Tomi Saine
distrikschef, Metsä Group

Mikko Syri
fältchef, MTK

Yrjö Ylkänen
chef för näringstjänster, Finlands skogscentral

I den riktade insamlingen deltog också Sågindustrin, Stora Enso och Forststyrelse.

Finlands viltcentrals nya videor berättar om olika sätt att gynna viltet vid skogsvårdsarbeten. I videofilmerna lyfts plantskogsvården och gallringen fram och även underväxtens betydelse och specialobjekt som är viktiga för viltet. Videofilmerna kan ses av alla på webbadressen riistametsa.fi. Skogsstiftelsen är videoprojektets huvudfinansiär.

Viltvänlig skogsvård är normal skötsel av ekonomiskogar där man tar hänsyn till skogshönsfåglar och annat vilt. Det baserar sig på frivillighet och de metoder som används är lätta att genomföra. De praktiskt inriktade metoderna har utarbetats i samarbete med skogsfackmän.

Tre korta videofilmer berättar i korthet om grundprinciperna för viltvänlig skogsvård och visar också konkret hur man praktiskt går tillväga. Videofilmerna är avsedda för alla som är intresserade av skogsvård, naturvård och viltets livsmiljöer.
De ger också skogsfackmän och skogsägare tips på hur man kan finslipa skogsvårdsmetoderna.

Projektet är en fortsättning på kampanjen om viltvänligt skogsbruk som genomfördes 2015.

Här kan du se på videofilmerna.

Skogsstiftelsens riktade insamling i Österbotten gav 120 000 euro till en professur i träbyggande som näringsgren vid Vasa universitet. Skogsägare och virkesköpare i Österbotten deltog i insamlingen och därmed i donationen. Checken överräcktes under seminariet ” Puurakentamisen kasvun lähteet” i Seinäjoki på fredagen. Katja Lähtinen som valts till professor föreläste också under seminariet.

Under seminariet ”Puurakentamisen kasvun lähteet” som hölls i Seinäjoki fredagen den 25 oktober överräckets en check på 120 000 euro till Vasa universitet. Skogsstiftelsens verksamhetsledare Liisa Mäkijärvi överräckte checken tillsammans med de som genomfört insamlingen. Checken mottogs av Vasa universitets biträdande rektor Jukka Vesalainen som är dekanus för handelsvetenskapliga fakulteten.

– I dagens värld ska forskningen kunna svara på samhällets och företagens utmaningar. Donationer av utomstående finansiärer är synnerligen viktiga för universiteten. De gör det möjligt att upprättahålla ett långsiktigt samarbete inom ett utvalt ämnesområde. Med stöd av den här donationen kan Vasa universitet styra verksamheten till ett ämnesområde som ur samhällssynvinkel är i behov av forskning och utveckling, sade Vesalainen.

Skogsägare och virkesköpare i södra och mellersta Österbotten samt Finlands skogscentral genomförde Skogsstiftelsens riktade insamling 2015–2016. Under seminariet representerades de av Tomi Saine, Metsä Group; Juho Honkela, UPM; Mikko Syri, MTK; Jussi Parviainen, skogsägarna (Skogsvårdsföreningen Lakeus), Esa Hakamäki, Sågindustrin (Isojoen Saha) och Jorma Vierula, Finlands skogscentral.

Under seminariet fick deltagarna lyssna på en föreläsning av agronomie- och forstdoktor Katja Lähtinen, som inledde sitt arbete som professor i träbyggande i september, om hur vi ska komma igång med träbyggande. Den forskningsinriktade professuren har som ämnesområde att utveckla träbyggande som en marknadsinriktad näringsgren, speciellt vid träbyggande i större skala. Med det avses att man bygger exempelvis våningshus, offentliga byggnader, stora byggander på landsbygden, fabrikshallar och monteringsfärdiga hus av trä.

I Finland är inställningen till träbyggande i större skala positiv. Kunniga fackmän och färska forskningsrön är ett livsvillkor för nya byggnadsprojekt.  Förutom professuren vid Vasa universitet finansierar Skogsstiftelsen också en professur i träbyggnadsteknik vid Aaltouniversitetet. Teknologie doktor Gerhard Fink från Österrike inleddes sitt arbete som professor i Otnäs vid årsskiftet. Man har också satsat på utbildning av byggnadskonstruktörer. Puuinfo ordnade år 2015 kompetensgivande utbildning för de som planerar krävande träkonstruktioner och våningshus i trä.

Skogsbioekonomis värdekedjor i Finland och regionalt -undersöknings resultat presenteras i seminarie onsdagen den 7 december 2016 klockan 13–15 i Helsingfors.

Se program och anmälan till seminarium här.

Under sensommaren och hösten 2016 har man i huvudstadsregionen undersökt vilka slags naturmiljöer har positiv effekt på vår hälsa och vårt välbefinnande. Undersökningen är AFM Jenni Simkins arbete för sin doktorsavhandling, som är en del av Naturresursinstitutets projekt ” Vihreän ympäristön hyvinvointivaikutukset ja virkistyskäyttömahdollisuudet” (svensk översättning: Den gröna omgivningens betydelse för välbefinnandet och möjligheterna att använda den för rekreation).

Arbetet leds av professor Liisa Tyrväinen på Naturresursinstitutet. Undersökningen finansieras av Skogsstiftelsen och stiftelsen Koneen Säätiö.

Naturmiljöerna har en positiv effekt på människornas välbefinnande. I en naturmiljö minskar stressen. Naturmiljöer som är lätta att nå har också en positiv effekt på våra motionsvanor och är därmed också bra för vår hälsan.

Man vet inte ännu exakt vilka skillnader det finns mellan olika slags naturmiljöer och deras positiva effekt på hälsan och välbefinnandet eller vilka egenskaper som gör att naturen är bra för människans hälsa och välbefinnande. I undersökningen söker man svar på dessa frågor genom försöksarrangemang där frivilliga stadsbor förs till olika objekt. De första resultaten finns tillgängliga i slutet av år 2017. Resultaten ger nyttig information som kan användas som stöd för markanvändningsplanering och planering av skogsvård.

Utökade kunskaper om vilken positiv effekt Finlands naturmiljöer har på hälsan hjälper oss att utveckla nya tjänster som baserar sig på immateriella nyttigheter från naturen. Även användningen och skötseln av skogarna kan styras så att man från skogarna får både materiella och immateriella nyttigheter, medan man samtidigt skapar miljöer som gynnar medborgarnas hälsa och välbefinnande.

Mera information:
Jenni Simkin, forskare, Naturresursinstitutet tel. 050 522 50 65
Liisa Tyrväinen, professor, Naturresursinstitutet, tel. 050 3914553