När avverkningar och skogsindustriproduktionen förflyttas utanför EU undergrävs den globala effektiviteten i EU:s mål för biologisk mångfald och klimat

De preliminära resultaten från professor Maarit Kallios forskningsprojekt visar att EU:s riktlinjer för klimatet och mångfalden har en mycket stor inverkan på det europeiska skogsbruket. Kallio är professor i skogsekonomi och skogspolitik.

För att uppnå målen i LULUCF-förordningen och EU:s strategi för biologisk mångfald skulle det enligt de preliminära resultaten krävas en minskning av avskogningen med 132 miljoner kubikmeter i EU-länderna och Norge jämfört med den så kallade basnivån för 2035. En fjärdedel av minskningen skulle ske i de nordiska länderna och resten i övriga EU. Dessutom skulle framför allt produktionen inom såg- och träskiveindustrin minska i EU-området.

Globalt sett skulle avverkningarna inte minska särskilt mycket, eftersom 2/3 av de minskade avverkningarna inom EU-området skulle kompenseras av ökad avverkning på annat håll i världen. Avverkningsläckaget skulle var störst till Nordamerika (38 %), Sydamerika (25 %) samt Kina och övriga Asien (19 %).

Professor Kallio från Norges miljö- och biovetenskapliga universitet presenterade de preliminära resultaten av forskningsprojektet ”The spillover effects of the EU's biodiversity and climate guidelines on the global forest sector and its sustainability” vid ett seminarium den 11 december. Forskningsprojektet har finansierats av Finlands skogsstiftelse.

”I och med avverkningsläckaget förlorar EU den ekonomiska nyttan av skogssektorn till den övriga världen. Samtidigt ökar risken för att biodiversitets- och klimatutmaningen flödar ut från EU-området”, sade professor Kallio vid seminariet.

Minskad avverkning i EU-området skulle leda till ett betydande avverkningsläckage till länder där riskerna för förlust av biologisk mångfald är större än i EU-området. Dessa länder har t.ex. större artrikedom, lägre andel skyddade områden och sämre övervakning av hur skogarna används.

"Det är viktigt att de övergripande effekterna av politiska åtgärder utvärderas och Kallio tar nu fram ett globalt perspektiv. De stora avverkningsläckagen från EU till övriga världen visar på ineffektiviteten i EU:s politiska åtgärder”, säger Martta Fredrikson, vd för Skogsstiftelsen.

Nya och delvis uppdaterade resultat

I forskningsprojektet använde Kallio scenarioanalys för att jämföra utvecklingen av skogssektorn med och utan EU:s politiska åtgärder. I projektet jämfördes effekterna av EU:s strategi för biologisk mångfald och LULUCF-förordningen fram till 2035. Drivet av den globala efterfrågan beräknas avverkningsmängden i EU och Norge öka från drygt 500 miljoner kubikmeter (FAO) under de senaste åren till cirka 580 miljoner kubikmeter 2035 i enlighet med den s.k. basnivån

Resultaten som gäller strategin för biologisk mångfald är nya och artikeln Potential impacts of the EU's biodiversity strategy on the EU and global forest sector and biodiversity referentgranskas. De preliminära resultaten av effekterna av LULUCF-förordningen, som Kallio presenterade, är en uppdatering av tidigare publicerade studier i ämnet (2018 och 2022). En motsvarande artikel om dessa ska referentgranskas i början av året.

Tilläggsuppgifter:

Maarit Kallio, professor i skogsekonomi och skogspolitik, NMBU, tfn +358503200709

Martta Fredrikson, vd för Finlands Skofsstiftelse, tfn +358406871686

Finlands Skogsstiftelse är en allmännyttig bidragsstiftelse, vars syfte är att stödja en livskraftig skogsnäring som ett samarbete mellan skogsägare, virkesköpare och andra aktörer inom skogssektorn. Skogsstiftelsen ger varje år bidrag till projekt för barn och unga, forskning, påverkanskommunikation och skogsnaturen. Skogsstiftelsen har tillstånd för penninginsamling (RA/2023/1002).