Skogssektorn står inför ett ögonblick som man har arbetat för under hela våren. Sjätteklassarna kliver ut i skogen. Eleverna frågar varför skogar sköts, vad en skogsmaskin kostar, hur kolet cirkulerar i naturen och om man verkligen får plantera en planta själv. Inom verksamheten Alla sjätteklassare ut i skogen blir skogen en lärmiljö som bygger på skolans läroplan. Där får barnen inte bara höra om saker, utan också uppleva dem genom att själva göra.

SHösten 2025 säkrades finansieringen för en verksamhet vars mål är att ge alla sjätteklassare möjlighet att lära sig, uppleva och få nya insikter i skogen. När Finlands Skogsstiftelse fattade det största finansieringsbeslutet i sin historia och LokalTapiola anslöt sig som partner, växte idén till en nationell gemensam satsning. Målet är att under läsåret 2026–2027 genomföra 135 skogsdagar för sammanlagt 24 000 sjätteklassare runt om i Finland.

Våren handlade inte bara om planering. Det var en period då en ny verksamhetsmodell byggdes upp. Vi bildade styr-, projekt- och kommunikationsgrupper, fördelade ansvar, rekryterade nya medarbetare och skapade rutiner som gör det möjligt för hundratals skolklasser att delta i skogsdagar på ett tryggt, målinriktat och högklassigt sätt. Varje löst fråga förde verksamheten framåt.

Kring projektet växer också något exceptionellt värdefullt fram: forskning. En forskargrupp från Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, under ledning av universitetslektor Arja Kaasinen, har anslutit sig till verksamheten. Forskningen undersöker naturbaserad undervisning och lärande bland sjätteklassare och deras lärare samt de fenomen som är kopplade till detta. På så sätt förenas praktisk verksamhet, skogssektorns sakkunskap och vetenskaplig kunskap.

Verksamheten Alla sjätteklassare ut i skogen handlar inte enbart om den skogsfostran som Finlands 4H-förbund och Finska Forstföreningen erbjuder. Skogssektorn har engagerat sig brett för att bidra med sitt kunnande och sina möjligheter att stärka barns relation till skogen. Aktörer inom skogsbranschen medverkar både i planeringen av innehållet och i mötet med barnen under skogsdagarna.

I slutet av augusti inleds de första skogsdagarna. Tack vare finansieringen från Finlands Skogsstiftelse och LokalTapiola kan skogsupplevelsen erbjudas kostnadsfritt till skolelever i deras egen hembygd runt om i Finland. En särskild dag för inbjudna gäster och medier samlar samarbetspartnerna den 3 september i forskningsskogen i Svenskby i Tusby.

Nu är det dags att tillsammans med sjätteklassarna söka svar på vårens frågor. Skogen kallade, och vi svarade. Nu är det barnens tur att delta.

Varje skogsdag är en möjlighet att tända en gnista som kan bära långt in i framtiden. Bekanta dig med verksamheten och kom med: www.k6m.fi/sv.

Gästkolumnen har skrivits av Jaska Salonen, chef för ungdomskommunikation vid Finlands Skogsförening, och Sampo Juhajoki, organisationschef vid Finlands 4H-organisation.

Det av Finlands Skogsstiftelse finansierade projektet Metsä TET erbjuder unga runt om i Finland möjligheter att bekanta sig med branschen och dess olika arbetsuppgifter. Enligt responsen ökar Metsä TET de ungas intresse för skogsbranschen avsevärt. För Vilho, som går i nionde klass, gav Metsä TET-veckan en tydlig plan för framtida studier och yrkeskarriär.

Varje år deltar omkring 125 000 unga i TET-praktik i Finland. En utmaning med TET-konceptet är att unga ofta söker sig till vissa branscher som de redan känner till eller genomför sin TET-praktik på en släktings eller förälders arbetsplats. TET-praktiken borde i högre grad stödja de ungas karriärplanering och utbildningsval. Dessutom borde TET-platserna vara jämlikt tillgängliga för alla unga.

Syftet med projektet Metsä TET är att göra skogsbranschen bekant för unga och öka branschens attraktionskraft. Inom projektet presenteras branschen genom TET Startti-sändningar för högstadieelever, samtidigt som arbetsgivare inom skogsbranschen får stöd i att ordna Metsä TET-veckor. Arbetsgivarna får tillgång till färdigt Metsä TET-material och kan kostnadsfritt annonsera sina TET-platser på webbplatsen TET.fi.

Arbetsgivare inom skogsbranschen kan ordna en Metsä TET-vecka självständigt eller delta i skogsbranschens GemensamTET-veckor, där flera företag inom branschen tillsammans ordnar en TET-vecka. Arbetsgivarna har uppskattat möjligheten att genomföra TET-veckan tillsammans med andra arbetsgivare, eftersom det minskar resursbehovet och gör det möjligt att ta emot flera TET-elever samtidigt. Också för de unga blir veckan mycket mångsidig.

Ungdomarnas respons uppmuntrar till att även i fortsättningen ordna Metsä TET-veckor

Metsä TET-veckan är värdefull både för unga som redan överväger en framtid inom skogsbranschen och för dem som fortfarande söker ett intressant framtidsyrke. Höstens TET-praktik ordnas strax före den gemensamma ansökan till fortsatta studier, vilket gör den till ett viktigt stöd för unga som funderar på sina framtida studie- och karriärval.

– Jag planerar en framtid inom skogsbranschen, och det var bra att få erfarenhet av arbetet och försäkra mig om att jag verkligen tycker om skogsbranschen, berättar Vilho, en niondeklassare från Uleåborg som deltog i Metsä TET.

Han är intresserad av skogsbranschen bland annat eftersom han i framtiden vill ha ett självständigt arbete och tillbringa åtminstone en del av arbetstiden ute i naturen. Han hoppas också få möjlighet att utföra fysiskt arbete.

Mångsidigheten under TET-veckan fick mycket beröm av Vilho:

– Jag lärde mig vilka slags arbeten det finns inom skogsbranschen och vilka utbildningar som krävs för dem. Dessutom lärde jag mig mycket om skogen och skogslagstiftningen i allmänhet.

Det bästa med TET var ändå människorna och att flera föreställningar om arbetslivet kom på skam.

– Jag blev överraskad över hur vänliga alla var! Det fanns inga gamla griniga gubbar, skämtar niondeklassaren.

Efter TET-veckan beskriver Vilho sina framtidsplaner som betydligt tydligare:

– Jag planerar att studera för grundexamen inom skogsbranschen vid JEDU. Jag skulle också kunna sommarjobba till exempel hos Metsä Group med att plantera plantor. Därefter kan jag arbeta som skogsarbetare eller producent av skogstjänster efter examen, och sedan fortsätta mina studier vid Lappia för att bli skogsingenjör.

Anmäl höstens TET-platser redan nu

Praktiskt arbete och genuina möten med representanter för arbetslivet gör Metsä TET betydelsefullt: unga får en tydlig och realistisk bild av de karriärmöjligheter som skogsbranschen erbjuder samt de utbildnings- och karriärvägar som leder dit. Sådana TET-veckor ökar inte bara branschens synlighet, utan skapar också en konkret väg för unga som vill satsa på skogsbranschen i sina studier eller i arbetslivet. Metsä TET stöder både ungas egen karriärplanering och tryggandet av branschens framtida arbetskraftsbehov.

TET-veckans påverkan på de unga illustreras väl av att många efter veckan frågar hur man kan få ett sommarjobb inom skogsbranschen. I den respons som samlades in efter Metsä TET-veckan uppgav nästan alla deltagare att deras intresse för skogsbranschen hade ökat.

Just nu söker unga TET-platser för hösten 2026. Nu är ett utmärkt tillfälle att erbjuda dem möjligheten att i praktiken bekanta sig med skogsbranschen och arbetslivet. På arbetsgivarsidorna på TET.fi hittar du färdiga material, anvisningar för att ordna en Metsä TET-vecka samt en enkel kanal för att annonsera TET-platser. Om du har frågor kring att erbjuda en TET-plats hjälper teamet på TET.fi gärna till. Anmäl din TET-plats och var med och bygg de ungas framtid: https://tet.fi/tyonantajalle/ .

Kontaktuppgifter:
Projektchef Joni Nissilä
joni.nissila@nuori.fi
tfn 040 637 6414

Metsäpaja Oy är ett fiktivt miniatyrföretag som verkar i Nuorten NYT:s Företagsby, där den finländska skogsnäringen presenteras på ett praktiskt och konkret sätt. I företaget får eleverna fördjupa sig i skogsaffärens olika skeden, bekanta sig med träets mångsidiga användningsmöjligheter och framför allt dela med sig av kunskap till andra aktörer i Företagsbyn genom utbildning och rådgivning. Under det gångna läsåret fick sjätteklassare arbeta i en helt förnyad Metsäpaja.

Innehållet, som har tagits fram i samarbete med Finlands Skogsstiftelse, uppdaterades för att bättre motsvara dagens skogsnäring. Under dagen betonas nu tydligare till exempel virkeshandel, skogarnas biologiska mångfald, hållbart skogsbruk, träets väg från skog till produkt samt skogsägande. Samtidigt lyfts branschens mångsidiga karriärmöjligheter och nya innovationer fram.

I Metsäpaja arbetar en skogschef, en skogsexpert och en produktutvecklare. En skogsmaskinsentreprenör som verkar med eget firmanamn samarbetar nära med Metsäpajas personal. Utöver innehåll kopplade till skogsbruk får eleverna bland annat lära sig samarbetsförmåga, informationssökning och kunskapsdelning samt kritiskt och ansvarsfullt tänkande.

Att lära genom att uppleva och göra gör skogsbranschen begriplig

Lärandet i Företagsbyn bygger på en rollbaserad upplevelse där eleverna får pröva på verkliga arbetsuppgifter. I det egna företaget arbetar man tillsammans med sina klasskamrater, men under dagen kan det också komma in en elev från en annan skola som äger skog i Företagsbyns miniatyrsamhälle. Skogsexpertens uppgift är att tillsammans med skogsägaren planera ett hållbart skogsbruk. Andra aktörer i Företagsbyn deltar också till exempel i utbildningar som ordnas av Metsäpajas personal, där man berättar vad allt man kan tillverka av trä.

– Efter förnyelsen nämner eleverna i sina respons ofta till exempel planering av nya träprodukter samt möjligheten att utbilda andra aktörer i Företagsbyn om skogar och trä, kommenterar Heidi Hyytiä, expert i Företagsbyn med ansvar för Metsäpajas innehåll.

För många elever är skogsbranschen också en positiv överraskning, även om det ursprungliga drömyrket låg någon annanstans:

”Jag var produktutvecklare. Det bästa var att få veta mer om träd och natur, även om mitt första val inte var Metsäpaja Oy.”

Även träets väg från skog till fabrik har gett nya insikter hos eleverna:

”Det bästa var kanske att få veta vad som händer med trä när man till exempel gör papper av det, och i yrket var det nog (bäst) att få veta vad allt man kan göra av trä.”

Gemenskap, lärglädje och upplevelser av att lyckas

I den nya Metsäpaja har eleverna fått utföra meningsfulla och mångsidiga arbetsuppgifter, där man också har fått uppträda och arbeta tillsammans med andra, vilket syns i de ungas respons:

”Det bästa i företaget var den goda gemenskapen och i yrket var det bästa att tala inför andra.”

”Det bästa var att jag fick alla mina uppgifter gjorda och att jag hade roligt. Jag fick lära andra om skogar och träd och hur man kan använda dem på ett ansvarsfullt sätt.”

”Det roligaste i företaget var sådant som hade med naturen att göra. I mitt yrke var det roligaste att det fanns mycket att göra som jag tyckte om.”

Metsäpaja Oy, som drivs av sjätteklassare, finns i varje Företagsby runt om i Finland. Med stöd av Finlands Skogsstiftelse har skogsbranschen varit en central del av sjätteklassarnas miniatyrsamhälle ända sedan Företagsbyn grundades.

Bekanta dig med Företagsbyn: https://nuortennyt.fi/yrityskyla/

Mer information om partnerskapet:
Helka Otsolampi, helka.otsolampi@nuortennyt.fi, 040 7303 024

Bekanta dig med Företagsbyn:

Företagsbyn för lågklasserna – NYT

Oho! Tämä YouTube-upotus ei näy, koska et ole hyväksynyt markkinointievästeitä.

Hyväksy markkinointievästeet

Finlands småvatten – källor, bäckar, rännilar och tjärnar – hör till landets mest hotade naturtyper. Decennier av markanvändning, såsom skogsdikning och rensning av vattendrag, har försämrat deras ekologiska tillstånd och förmåga att upprätthålla biologisk mångfald. I och med klimatförändringen ökar nederbörden, flödestopparna och sommartorkan, vilket understryker behovet av att dämpa närings- och humusbelastningen från avrinningsområden. Att förbättra småvattnens tillstånd förutsätter en utveckling av metoderna för skogsskötsel.

Projektets åtgärder och praktiska genomförande i Karkkila

I projektet Metsäluontomme helmiä utreddes praktiska lösningar för att skydda och restaurera småvatten i bruksskogar. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Stiftelsen för Finlands vatten och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och fokuserade på ett markområde som ägs av UPM inom Nuijajokis avrinningsområde i Karkkila.

Inom projektet utarbetades en restaureringsplan med avrinningsområdesperspektiv, som baserade sig på tidigare fältinventeringar och GIS-modellering. Utifrån restaureringsplanen valdes följande åtgärder för genomförande:

• Restaurering av rensade bäckar och återställande av gamla fåror.
• Igenläggning av skogsdiken.
• Installation av nya kalkstens–biokolfilter i anslutning till diken för att minska försurningen.

Utöver de konkreta fältåtgärderna omfattade projektet även omfattande kommunikation och utbildning. Inom projektet ordnades studiebesök och togs handledningsmaterial fram för olika intressentgrupper. Dessutom planerades en öppen lärstig i pilotområdet, där man i praktiken kan bekanta sig med skogsbrukets metoder för vattenskydd.

Finansiering som en förutsättning för projektets genomförande

Genomförandet av miljöprojekt som främjar biologisk mångfald kräver alltid resurser. Finansieringen har en avgörande betydelse för att möjliggöra expertsamarbete, forskningsbaserad planering samt genomförandet av konkreta fältåtgärder. De ekonomiska möjliggörarna för detta projekt var Finlands Skogsstiftelse, Partioaittas miljöbonusprogram samt UPM. Långsiktig och planmässig finansiering säkerställer att forskningsbaserad kunskap omsätts i praktiska åtgärder och att ny kompetens kan föras in i skogssektorns vardag.

Skyddet av småvatten är en investering i framtiden.

Att rädda småvatten är inte endast en uppgift för enskilda projekt, utan förutsätter ett brett engagemang från alla aktörer inom skogsbruket och från markägare. Att beakta småvatten i det dagliga markutnyttjandet är ett effektivt sätt att trygga den biologiska mångfalden och rena vattendrag även för kommande generationer.

Varje restaurerad rännil, varje igenlagt dike och varje skyddad bäckkant bidrar till att återställa livsviktiga livsmiljöer. Genom att ta del av projektets material, sprida kunskap och integrera metoder för vattenskydd i skogsbrukets praxis kan vi tillsammans säkerställa att metsäluontomme helmet förblir livskraftiga även i framtiden.

Skribenten är limnolog, FM Liisa Hämäläinen, som deltagit i projektet, Suomen vesistösäätiö.

Läs mer och ta del av materialet:

www.vesistosaatio.fi -> metsäluontomme helmet – yhdessä pienten puolella

Mer detaljerad information om det praktiska genomförandet i pilotområdet i Karkkila och om bioholsexperimenten finns att läsa: LUVY:n uutisartikkelista

I ärenden som rör projektet kan man kontakta Auri Sarvilinna (förnamn.efternamn@vesistosaatio.fi).