Gästskribent: I projektet Metsäluontomme helmiä utreddes lösningar för att förbättra småvattens tillstånd i bruksskogar
Finlands småvatten – källor, bäckar, rännilar och tjärnar – hör till landets mest hotade naturtyper. Decennier av markanvändning, såsom skogsdikning och rensning av vattendrag, har försämrat deras ekologiska tillstånd och förmåga att upprätthålla biologisk mångfald. I och med klimatförändringen ökar nederbörden, flödestopparna och sommartorkan, vilket understryker behovet av att dämpa närings- och humusbelastningen från avrinningsområden. Att förbättra småvattnens tillstånd förutsätter en utveckling av metoderna för skogsskötsel.
Deltagarna i studiebesöket fick prova på restaurering av bäckar under handledning av experter. Foto: Vilma Kaukavuori
Projektets åtgärder och praktiska genomförande i Karkkila
I projektet Metsäluontomme helmiä utreddes praktiska lösningar för att skydda och restaurera småvatten i bruksskogar. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Stiftelsen för Finlands vatten och Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och fokuserade på ett markområde som ägs av UPM inom Nuijajokis avrinningsområde i Karkkila.
Inom projektet utarbetades en restaureringsplan med avrinningsområdesperspektiv, som baserade sig på tidigare fältinventeringar och GIS-modellering. Utifrån restaureringsplanen valdes följande åtgärder för genomförande:
Restaurering av rensade bäckar och återställande av gamla fåror.
Igenläggning av skogsdiken.
Installation av nya kalkstens–biokolfilter i anslutning till diken för att minska försurningen.
Utöver de konkreta fältåtgärderna omfattade projektet även omfattande kommunikation och utbildning. Inom projektet ordnades studiebesök och togs handledningsmaterial fram för olika intressentgrupper. Dessutom planerades en öppen lärstig i pilotområdet, där man i praktiken kan bekanta sig med skogsbrukets metoder för vattenskydd.
Finansiering som en förutsättning för projektets genomförande
Genomförandet av miljöprojekt som främjar biologisk mångfald kräver alltid resurser. Finansieringen har en avgörande betydelse för att möjliggöra expertsamarbete, forskningsbaserad planering samt genomförandet av konkreta fältåtgärder. De ekonomiska möjliggörarna för detta projekt var Finlands Skogsstiftelse, Partioaittas miljöbonusprogram samt UPM. Långsiktig och planmässig finansiering säkerställer att forskningsbaserad kunskap omsätts i praktiska åtgärder och att ny kompetens kan föras in i skogssektorns vardag.
Skyddet av småvatten är en investering i framtiden.
Att rädda småvatten är inte endast en uppgift för enskilda projekt, utan förutsätter ett brett engagemang från alla aktörer inom skogsbruket och från markägare. Att beakta småvatten i det dagliga markutnyttjandet är ett effektivt sätt att trygga den biologiska mångfalden och rena vattendrag även för kommande generationer.
Varje restaurerad rännil, varje igenlagt dike och varje skyddad bäckkant bidrar till att återställa livsviktiga livsmiljöer. Genom att ta del av projektets material, sprida kunskap och integrera metoder för vattenskydd i skogsbrukets praxis kan vi tillsammans säkerställa att metsäluontomme helmet förblir livskraftiga även i framtiden.
Skribenten är limnolog, FM Liisa Hämäläinen, som deltagit i projektet, Suomen vesistösäätiö.
Mer detaljerad information om det praktiska genomförandet i pilotområdet i Karkkila och om bioholsexperimenten finns att läsa: LUVY:n uutisartikkelista
I ärenden som rör projektet kan man kontakta Auri Sarvilinna (förnamn.efternamn@vesistosaatio.fi).